Kursplan för Stålbyggnad

Kursplan fastställd 2021-02-26 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnSteel structures
  • KurskodVSM191
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareMPSEB
  • UtbildningsnivåAvancerad nivå
  • HuvudområdeSamhällsbyggnadsteknik
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Engelska
  • Anmälningskod 22119
  • Blockschema
  • Sökbar för utbytesstudenterJa

Poängfördelning

0108 Tentamen 7,5 hp
Betygsskala: TH		7,5 hp
  • 01 Nov 2024 fm J
  • 08 Jan 2025 fm J
  • 27 Aug 2025 fm J

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för avancerad nivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Engelska 6
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

God förståelse för mekanik och grundkonstruktion av stålkonstruktioner krävs. Grundläggande kunskaper i konstruktionen av svetsade och bultade förband och förståelse för olika stabilitetsfenomen är också nödvändiga.

Syfte

Kursen kompletterar grundläggande kunskaper i design och analys av stålkonstruktioner. Kursens syfte är att ge en fördjupad kunskap om design och analys av tunnväggiga stålkonstruktioner med särskild tonvikt på olika instabilitetsfenomen. Konstruktionen av stålkonstruktioner och anslutningar med avseende på utmattning behandlas och appliceras speciellt på stål- och sammansatta broar.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

Syftet med kursen är att ge studenten fördjupade kunskaper kring dimensionering och analys av konstruktionselement med tunnväggiga profiler i stål samt för dimensionering och konstruktiv detaljutformning av konstruktionsdetaljer med avseende på utmattning.
Studenten skall efter kursen kunna följande:
- identifiera och beakta olika instabilitetsfenomen som kan vara bestämmande vid beräkning av bärförmåga hos slanka stålelement och komponenter.
- Dimensionera tunnväggiga stålelement så som svetsade plåtbalkar med avseende på statisk bärförmåga och utmattningslivslängd
- Dimensioner avstyvade plåt och plåtfält
- Dimensionera svetsade stålkonstruktioner med avssende på utmattning enligt Eurokod
- Detaljutforma stålkonstruktioner för god utmattningsbeteende och -livslängd
- Beakta risken för sprödbrott vid dimensionering och analys av stålkonstruktioner

Innehåll

Kursen är uppbyggd av två block:

Buckling av stålelement med tunnväggiga tvärsnitt. Lokala instabilitetsfenomen så som normal- och skjuvspänningsbuckling och buckling under koncentrerade laster studeras grundligt. Dimensionering av avstyvade plåtfält gås igenom inklusive krav på längs- och tvärgående avstyvningar. Global instabilitet av stålelement så som planknäckning och vippning och hur man beaktar dessa vid dimensionering ingår också i en introducerande del i detta block.

Dimensionering av svetsade konstruktioner med avseende på utmattning. Utmattning som fenomen studeras först för att sedan i mera detaljer studera utmattning av svetsade detaljer. Olika faktorer som påverkar utmattningshållfastheten hos dessa detaljer tas upp med fokus på konstruktive detaljutformning av svetsade konstruktioner. Utmattningsdimensionering enligt Eurokod täcks också i detalj.

Organisation

Kursen består av föreläsningar (2 x 2 timmar i veckan), övningar (2 x 1 timme i veckan) och konsultation och handledning för en konstruktionsuppgift (analys av bärförmåga och resterande livslängd av en järnvägbro i stål). Förutom brouppgiften arbetar studenterna med en FE-uppgift som ger en djupare och mer avancerade kunskaper i ett av de instabilitetsproblem som behandlas i kursen.

Litteratur

Steel Structures. Al-Emrani - 2018.

Examination inklusive obligatoriska moment

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. En förutsättning för att få delta på tentan måste studenten ha klarat av både uppgifterna (konstruktionsuppgiften och FE-uppgiften). Tentan består av två delar: en teoridel med totalt 10 poäng och en räknedel med 16 poäng. För godkänt krävs det minst 4 poäng på teoridelen, minst 6 poäng på räknedelen och minst 12 poäng totalt.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.