Kursplan för El- och reglerteknik

Kursplanen innehåller ändringar
Se ändringar

Kursplan fastställd 2020-02-27 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnElectrical and control engineering
  • KurskodSSY295
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTIMAL
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeElektroteknik
  • InstitutionELEKTROTEKNIK
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 65114
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0113 Laboration 1,5 hp
Betygsskala: UG		1,5 hp0 hp0 hp0 hp0 hp0 hp
0213 Tentamen 6 hp
Betygsskala: TH		6 hp0 hp0 hp0 hp0 hp0 hp
  • 26 Okt 2020 em L
  • 07 Jan 2021 fm L
  • 18 Aug 2021 em L

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

Kurserna LMA401/MVE575 Matematisk analys och MVE580/MVE570 Linjär algebra och differentialekvationer, eller motsvarande kunskaper.

Syfte

Kursen syftar till att ge säkra baskunskaper om el- och reglerteknikens fysikaliska grunder samtidigt som den ger förståelse och kunskap om funktion och konstruktion hos elektriska och reglertekniska komponenter, utrustningar och system som ingår i moderna industri- och energianläggningar. Med dessa kunskaper underlättas samarbetet mellan maskiningenjör och övriga ingenjörer vid lösandet av gemensamma el- och reglertekniska tekniska problem.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  • beräkna spänningar, strömmar och effekter i enkla likspännings- och växelspänningssystem.
  • beskriva funktion och konstruktion hos vanliga elektriska komponenter, utrustningar och system som ingår i moderna industri- och energianläggningar.
  • tillämpa eltekniska begrepp som behövs i samarbetet mellan maskiningenjörer och elektroingenjörer vid lösandet av gemensamma eltekniska problem.
Vidare ska studenten kunna:
  • beskriva ett antal av reglerteknikens användningsområden, speciellt maskintekniska tillämpningar i fordon, bilar, robotar och fabriker.
  • beskriva hur återkopplingsprincipen fungerar och ge flera exempel på den.
  • förklara principen för en PID-regulator och vilken inverkan de tre delarna (P, I och D) har på egenskaperna hos ett reglersystem.
  • ställa upp matematiska modeller för enkla reglertekniska processer och kunna lösa enkla reglerproblem med hjälp av överföringsfunktioner, laplacetransformer, blockschematransformering och frekvensfunktioner.
  • simulera enkla reglersystem med Matlab/Simulink samt kunna någon dimensioneringsmetod för PID-regulatorer.
  • beskriva typiska komponenter i styrtekniska system, så som givare, reläer och styrdon.
  • förklara hur man kan bygga enkla styrsystem med reläer.

Innehåll

Elsäkerhet:
Elfaran och elströmmens fysiologiska verkan, system- och skyddsjordning, säkringar och jordfelsbrytare, kortslutningar och överspänningar, ellagstiftning och säkerhetsföreskrifter.

Likström:
Repetition av grunder, spänningsfall effektberäkningar.

Växelström:
Repetition av grunder, visardiagram, aktiv effekt, faskompensering, reaktiv och skenbar effekt. Växelström(3-fas), Y- och D-kopplad belastning.

Elinstallationer:
Reläer och kontaktorer, reläschema med symboler och beteckningar, orientering om ledningsdimensionering och säkringsval. Elförsörjning, elproduktion och eldistribution i Sverige.

Roterande maskiner:
Trefasgeneratorns funktion. Asynkronmotorns funktion, egenskaper, start och varvtalsstyrning samt skyddsformer och överlastskydd. Likströmsmotorns och några småmotorers funktion och driftsegenskaper.

Återkopplade system:
Användningsområden för reglerteknik, blockscheman, statiska och dynamiska egenskaper, olika processtyper, stegsvar, impulssvar, processer med en eller flera tidskonstanter, dödtid, översväng, integration. Egenskaper hos reglersystem, bl a snabbhet, stabilitet och statisk noggrannhet. Klassiska reglerprinciper: tvålägesreglering, PID-regulatorn samt kunskaper om P-, I- och D-delens för- och nackdelar.

Reglerteorins matematik:
Överföringsfunktioner, blockschematransformering, simulering av reglersystem med Matlab. Modellering, bodediagram och dimensionering med tumregelmetoder.

Praktisk reglerteknik:
Komponenter, givare, praktiska regulatorer, styrdon, framkoppling och kaskadreglering.

Styrteknik:
Användningsområden för logiska styrsystem. Reläteknik.

Organisation

Kursen innehåller föreläsningar, övningar och laborationer. Inlämningsuppgifter kan också förekomma. Obligatorisk närvaro på ett laborationstillfälle i elteknik och ett i reglerteknik.

Litteratur

B. Thomas, Modern Reglerteknik, Liber 2011, ISBN 9789147093236.
S. Jacobsson mfl, Elteknik MI, Institutionen för Signaler och System Chalmers.
Samt till dessa hörande övningsböcker.

Examination inklusive obligatoriska moment

Tentamen i slutet av kursen. Betygsskala 3, 4, 5. Godkända laborationer krävs för godkännande i kursen.

Kursplanen innehåller ändringar

  • Ändring gjord på kurstillfälle:
    • 2020-03-30: Examinator Examinator ändrat från Bengt Lennartson (l) till Bertil Thomas (bertilt) av Viceprefekt
      [Kurstillfälle 1]
  • Ändring gjord på tentamen:
    • 2020-09-30: Plussning Inte längre plussning av GRULG
      Beslut GRULG, plussning ej tillåten
    • 2020-09-30: Plussning Inte längre plussning av GRULG
      Beslut GRULG, plussning ej tillåten