Kursplan för Forskningsmetodik i produktionsprojekt

Kursplan fastställd 2019-02-20 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnResearch methodology in production projects
  • KurskodPPU215
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareMPPEN
  • UtbildningsnivåAvancerad nivå
  • HuvudområdeAutomation och mekatronik, Industriell ekonomi, Maskinteknik
  • TemaMTS 7,5 hp
  • InstitutionINDUSTRI- OCH MATERIALVETENSKAP
  • BetygsskalaTH - Fem, Fyra, Tre, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Engelska
  • Anmälningskod 34118
  • Blockschema
  • Sökbar för utbytesstudenterNej

Poängfördelning

0114 Projekt 7,5 hp
Betygsskala: TH		 7,5 hp

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Ersätter

  • IAR056 Projekt i industriell produktion & organisation
  • IAR058 Production project course - pre study
  • IAR059 Project - Scientific Theory & Engineering Methodology

Behörighet

Information saknas

Särskild behörighet

För kurser på avancerad nivå gäller samma grundläggande och särskilda behörighetskrav som till det kursägande programmet. (När kursen är på avancerad nivå men ägs av ett grundnivåprogram gäller dock tillträdeskrav för avancerad nivå.)
Undantag från tillträdeskraven: Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

Kursen är reserverad för studenter i Chalmers mastersprogram i Produktionsutveckling eller kunskapskrav som motsvarar lärandemålen i detta mastersprograms obligatoriska kurser.

Syfte

Kursen syftar till att möjliggöra för studenterna att oberoende och från olika perspektiv inkluderande etik kritiskt och konstruktivt diskutera:

- vad som kännetecknar vetenskaplig och ingenjörsmässig kunskap

- hur vetenskaplig och ingenjörsmässig kunskap frambringas.

Målet är att studenten skall lära sig tillämpa olika teorier och metoder för frambringandet av beslutsunderlag, för att för att kritiskt kunna reflektera på val av ingenjörsmetodik. Ytterligare ett mål är att dugligt kunna formulera och svara på kritik vid ett akademiskt seminarium, både muntligt och skriftligt. Ändamålet är att studenterna skall bli medvetna om vetenskapsteorins och ingenjörsyrkets betydelse och hur olika perspektiv, ståndpunkter och enskilda ingenjörers värderingar påverkar vald ansats såväl som uppnådda resultat. Kursen syftar vidare på att stärka studenternas intellektuella talang, speciellt prestationsförmåga till kritisk reflektion angående ingenjörens påverkan på samhället beträffande alla aspekter på hållbar utveckling. Kursen bereder studenterna möjlighet att träna sina kommunikationsfärdigheter, i form av väl förberedda muntliga som skrivna presentationer av projektresultat.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

1. Använda en strukturerad projektmetodik för att tillämpa kunskap och färdigheter erhållna vid utbildningen på Chalmers. 

 2. Bedöma behovet av vetenskaplig information, söka efter denna information och kritiskt utvärdera dess relevans. 

 3. Skriva en projektplan, en projektrapport och summera projektresultaten i en populärvetenskaplig representation av projektet. 

 4. Välja lämpliga metoder för produktionsrelaterad forskning och kritiskt utvärdera dessa med hänsyn till vetenskapliga trovärdighets- och etiska aspekter. 

 5. Samarbeta professionellt i enlighet med en projektgrupps behov av strukturerad ledning och arbetsfördelning. 

 6. Framföra en tydlig och för den aktuella publiken välanpassad muntlig presentation av projektresultaten. 

 7. Ge konstruktiv återkoppling på en annan projektgrupps arbete och svara på liknande kritik på den egna projektgruppens arbete. 

 8. Utöva reflektion över aktiviteter i kursen och gärningen som forskande ingenjör. 

 9. Reflektera och resonera kring etiska aspekter av ingenjörsarbete, akademisk forskning och företags beteendekodex, på olika systemnivåer.

 10. Tillämpa vetenskapsteoretiska grundbegrepp för att utvärdera huruvida forskning har utförts enligt god sed och enligt tillförlitliga förfaranden, med hänsyn till de grundantaganden som gäller för specificerat forskningsfält.

Innehåll

Genomförande av forskningsprojekt 
  •  Professionalitet vid gruppsamarbeten 
  •  Deduktiva och induktiva ansatser 
  •  Kvalitativa och kvantitativa metoder 
  •  Modellering baserad på mätning och observation 
  •  Aktionsforskning
  •  Design av experiment

Vetenskapsteori

  • Vad menas med kunskap (epistemologi) och verklighet (ontologi) 
  • Forskningsstrategi, Metodologi, Metoder, Tekniker
  • Vetenskap kontra teknologi
  • Begreppen hypotes, experiment, kausalitet, korrelationer

Ingenjörsetik

  • Hur kan man definiera etik?
  • Moral, uppförandekoder, Etikbegreppet
  • Socialpolitisk och kulturell influens på vetenskap och ingenjörskonst
  • Exempel från forskning och företag
  • Akademisk hederlighet: plagiering, kopiering och referenshantering
  • Etiska beaktanden vid forskningsdesign och utförande

Reflektion
  • Reflektionsövningar självständigt och i grupp
  • Betydelsen av reflektion för etiska ställningstaganden 
  • Reflektion som utvärderingsverktyg

Kommunikationsfärdigheter

  • Rapportskrivning
  • Presentationsteknik ("live" och produktion av informationsmaterial) 
  • Visualiseringar
  • Feedback till kollegor
  • Opponentriktlinjer

Organisation

Kursen innehåller en serie föreläsningar, övningar och seminarier i syfte att berika studenterna med generell kunskap om forskningsmetodik, vetenskapsteori, ingenjörsetik och kommunikationsfärdigheter som bidrar till genomförandet av produktionsrelaterade forskningsprojekt. 

 Projektgrupper formas i början av kursen. 

Obligatoriska moment anges i kursens Schema.

 Varje projektgrupp kan begära möte med en handledare minst en gång i veckan vid Chalmers för att få råd och vägledning i projektarbetet och assistans för att uppnå kursens lärandemål.

Litteratur

Vetenskapliga artiklar 

 Utdrag ur böcker och handböcker 

 Föreläsningsslides

Examination inklusive obligatoriska moment

  • Deltagande i obligatoriska kursmoment (eller relevant kompensationsuppgift) är en förutsättning för att klara kursen. Saklig och respektfull feedback till gruppmedlemmar inräknas som obligatoriskt moment. 
  •  Grupparbete i form av komplett projektrapport, informationsmaterial och muntlig presentation utgör gruppdelen av betyget. 
  •  Individuellt formulerad reflektionsportfolio utgör individuella delen av betyget. 
 Samtliga moment bedöms enligt i förväg angivna kvalitetskriterier i kurs- och projekt-PM). Kvalitén på presentationer, informationsmaterial och opponering samt erhållen feedback från gruppmedlemmar kan påverka betyget enligt lärarstabens bedömning. 

 Examinator ger slutgiltig bedömning av individuella betygsnivån baserat på erhållna poäng för varje aktivitet, och med hänsyn till projektgruppens bedömning av individens insats.