Kursplan för Marin konstruktionsteknik

Kursplanen innehåller ändringar
Se ändringar

Kursplan fastställd 2019-02-21 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnMarine structural engineering
  • KurskodMMA168
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareMPNAV
  • UtbildningsnivåAvancerad nivå
  • HuvudområdeMaskinteknik, Sjöfartsteknik
  • InstitutionMEKANIK OCH MARITIMA VETENSKAPER
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Engelska
  • Anmälningskod 31112
  • Blockschema
  • Sökbar för utbytesstudenterJa

Poängfördelning

0116 Tentamen 7,5 hp
Betygsskala: TH
7,5 hp
  • 09 Jan 2021 fm J
  • 09 Apr 2021 em L
  • 18 Aug 2021 em L

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för avancerad nivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Engelska 6
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

Matematik (inklusive matematisk statistik, numerisk analys och flervariabelanalys), mekanik och hållfasthetslära.

Syfte

Kursens syfte är att ge professionell kunskap om dimensionerande laster, marina strukturers utformning (med tonvikt på fartygstrukturer) samt metoder för att hållfasthetsberäkning av dessa strukturer. För att påvisa hur en säker konstruktion och strukturanalys för lättviktskonstruktion av förstyvade skalstrukturer genomförs, typiska för fartyg- och offshorestrukturer, inkluderas metodik för beräkning av olika gränstillstånd i kursen. Teorin som presenteras i kursen är generell men den tillämpas på fartyg- och offshorestrukturer. Livslängdsprediktering baserad på metoder för spänningsbaserad utmattningsanalys diskuteras kontinuerligt under kursen med tydliga kopplingar till realistiska exempel och forskning inom område.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

Efter fullgjord kurs skall studenten kunna:

  • identifiera och diskutera de laster en marin struktur utsätts för,
  • använda och tolka regler från klassningssällskap för att kunna konstruera en lättviktsstruktur i enlighet med givna designkriterier, samt med hänsyn till hållbarhet och etiska överväganden enligt IMO - the International Maritime Organization: säkerhet för människa, miljö och egendom,
  • utföra en komplett hållfasthetsanalys (med gränstillståndsmetodik) av en fartyg- eller offshorestruktur,
  • förstå och diskutera innebörden av konceptet effektiv fläns,
  • identifiera och diskutera funktionen hos strukturella element i en fartygsstruktur, både ur ett globalt och lokalt hänseende,
  • förstå funktionaliteten hos och kunna föreslå ändringar i kostruktionen av en fartyg- eller offshorestruktur för att uppfylla designkriterier,
  • utföra en strukturstabilitets- och bucklingsanalys av en förstyvad tunnväggig lättviktsstruktur, samt
  • kritiskt utvärdera och jämföra olika designkoncept med avseende på material, geometri samt strukturella aspekter.

Efter fullgjord kurs har studenten professionell kunskap i marin konstruktionsteknik samt förmågan att utföra en säker konstruktion av marina strukturer. Studenten har även professionell kompetens för att systematiskt lösa generella problem rörande strukturers hållfasthet, i synnerhet förstyvade skalstrukturer. Därmed adresserar innehållet och lärandemålen i kursen tydligt minst tre av FNs Globala Hållbarhetsmål: #9 - Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, #14 - Hav och marina resurser, samt #17 - Genomförande och globalt partnerskap. 

Innehåll

Kursen är indelad i fyra moment: designregler och systemtekniska aspekter av marin konstruktionsteknik, teknisk balkteori tillämpad på marina strukturer, konceptet effektiv fläns samt strukturstabilitet hos balkar och förstyvade skalstrukturer. Exempel på principer för analys av materialutmattning diskuteras kontinuerligt genom kursen tillsammans med belysande exempel.

  • Designregler och aspekter av marin konstruktionsteknik
    • Exempel på och kategorisering av olika typer av konstruktioner av marina strukturer.
    • Identifiering och kategorisering av de laster som verkar på marina strukturer, såsom vind-, våg- och kollisionslaster.
    • Studier av klassificeringssällskaps konstruktionsregler och IMOs syn på etik och hållbar design (säkerhet för människa, miljö och egendom).
    • Gränstillståndsanalys.
  • Teknisk balkteori
    • Normalspänningar/töjningar från axiell belastning.
    • Normalspänningar/töjningar från böjning (Bernoullis hypotes, Naviers teori).
    • Normalspänningar/töjningar från torsion (Vlasovteori).
    • Skjuvspänningar/töjningar från böjning.
    • Skjuvspänningar/töjningar från torsion (Saint-Venant, Vlasov och blandad torsionsteori).
  • Konceptet effektiv fläns
    • Konceptets syfte och motivationen till varför det måste tas i beaktande.
    • Beräkningar med summationsmetoden.
    • Beräkningar med elementarfallsmetoden.
  • Strukturell stabilitet hos balkar och förstyvade skalstrukturer
    • Introduktion till analys av maximal styrka hos marina strukturer.
    • Överblick av användbara metoder för analys av strukturell stabilitet.
    • Balkars strukturella stabilitet (Eulerteori, geometriska imperfektioner, påverkan från laterala laster, etc.).
    • Analys av storskaliga realistiska förstyvade skalstrukturer med avseede på deras strukturella styrka och progressiv kollaps.

Kursen har tre obligatoriska inlämningsuppgifter som har tydlig förankring till realistiska fall och verklig problemställning. 

Organisation

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, räkneövningar samt handledning av (obligatoriska) inlämningsuppgifter.

Litteratur

J.W. Ringsberg (2016). Marine Structural Engineering. Division of Marine Technology, Department of Shipping and Marine Technology, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.

O. Hughes and J.K. Paik (2010). Ship Structural Analysis and Design. The Society of Naval Architects and Marine Engineers, Jersey City, New Jersey, USA.

Examination inklusive obligatoriska moment

Examinationen på kursen består av två moment: inlämningsuppgifter och 6 duggor/veckoprov som erbjuds enbart under läsperioden som kursen ges. Varje enskild dugga/veckoprov kan ge max 20p och kravet för godkänt är 10p.

För att få godkänt på kursen måste samtliga inlämningsuppgifter vara godkända. Dessutom måste studenten bli godkänd på minst 5 av 6 duggor/veckoprov. Slutbetyget på kursen bestäms av prestationen på duggorna. Poängen på studentens 5 bästa (och godkända) duggor summeras där betyg 3 fås för poängintervallet 50-64p, betyg 4 för intervallet 65-74p och betyg 5 för intervallet 75-100p.

Notera: ingen tentamen erbjuds under ordinarie tentamensperiod för kursen. För studenter som inte blir godkända på duggorna/veckoproven erbjuds en skriftlig tentamen vid nästkommande tillfälle för omtentamen i kursen (även studenter som vill höja sitt betyg kan skriva omtentamen).


Kursplanen innehåller ändringar

  • Ändring gjord på tentamen:
    • 2020-11-30: Plussning Inte längre plussning av GRULG
      Beslut GRULG, plussning ej tillåten
    • 2020-10-08: Plats Plats ändrat från Johanneberg till Johanneberg av J Ringsberg
      [2021-01-09 7,5 hp, 0116]
    • 2020-10-08: Institutionstenta Inte längre institutionstenta av J Ringsberg
      [2021-01-09 7,5 hp, 0116] Ges ej av institution
    • 2020-10-08: Tentamensdatum Tentamensdatum 2021-01-09 Förmiddag tillagt av J Ringsberg
      [7,5 hp, 0116]