Kursplan för Materialteknik

Kursplanen innehåller ändringar
Se ändringar

Kursplan fastställd 2020-03-03 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnMaterial science
  • KurskodLMS589
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTIMAL
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeMaskinteknik
  • TemaMiljö och hållbar utveckling 1 hp
  • InstitutionINDUSTRI- OCH MATERIALVETENSKAP
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 65137
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0113 Laboration 1,5 hp
Betygsskala: UG		1,5 hp0 hp0 hp0 hp0 hp0 hp
0213 Tentamen 6 hp
Betygsskala: TH		6 hp0 hp0 hp0 hp0 hp0 hp
  • 28 Okt 2020 em L
  • 05 Jan 2021 em L
  • 26 Aug 2021 em L

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

Kursen LMT202 Mekanik, eller motsvarande kunskaper.

Syfte

Kusen skall ge kännedom om de grundläggande begreppen och en första introduktion till de vanligaste konstruktionsmaterialen (metalliska och polymera). Hur dessa egenskaper provas är centralt i kursen liksom förståelse för kopplingen mellan mekaniska egenskaper och materialens mikrostruktur. Kursen skall även visa hur dessa egenskaper kan förändras genom värmebehandlingar och andra termomekaniska processer. Grunderna i materialval berörs.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  • utveckla ett grundläggande språk om material och deras användning i hela livscykeln
  • förstå och utvärdera ett materials viktigaste mekaniska egenskaperna.
  • förklara sambandet mellan mikrostruktur och mekaniska egenskaper.
  • förklara hur de mekaniska egenskaperna kan eller inte kan manipuleras.
  • förklara hur ett materials mekaniska egenskaper kan används i en mekanisk konstruktion.
  • beskriva skillnader mellan materialfamiljerna och deras användning: metall, polymer, keram, glas, gummi och hybrider.
  • utföra enklare materialvalsanalyser.
  • förklara ingående olika typer av utmattning.
  • beskriva hur ett materialval görs från en kravprofil ur flera perspektiv såsom funktion, form, tillverkning och hållbarhet.

Innehåll

Kursen behandlar främst de vanligaste metalliska och några polymera material. Med utgångspunkt från konstruktionens krav kommer enklare materialvals filosofier att diskuteras. Hjälpmedel i den del av kursen finns en databas som underlättar både materialval och val av tillverkningsprocesser. Databasen står till studenternas förfogande under hela studietiden. Materialens grundläggande mekaniska egenskaper definieras och tekniker för utvärdering av dem demonstreras och övas. Exempel på egenskaper är statiska egenskaper (sträckgräns, brottgräns och elasticitetsmodul, brottförlängning)som utvärderas från en dragprovkurva. Betydelsen av segt och sprött brott belyses och seghet/sprödhet definieras med hjälp av slagprov och brottmekanisk provning. En med tiden varieraande last belyses genom att utmattningsprovning av olika slag definieras (lågcykel utmattning, högcyckel utmattning och sprickutbredning). I den delen av kursen kommer högcykel utmattning (Whöler utamttning) att stå i fokus. Provningsstrategi och utvärdering av lämpliga parametrar som kan användas i konstruktionsarbetet definieras. De mekaniska egenskaperna bestäms av materialens mikrostruktur, inflytande från den diskuteras mer detaljerat i kursens senare del. Mikrostrukturen kan manipuleras genom värmebehandling och genom termo-mekaniska processer diskuteras när de vanligaste metalliska konstruktionsmaterialen diskuteras i slutet av kursen.

I slutet av kursen diskuteras miljö och hållbar utveckling (1 hp).

Organisation

Kursen bedrivs konventionellt med föreläsningar, övningar och en laboration (4 h) samt enskilt arbete (ca 100 h). I laborationen arbetas med de mest centrala begreppen i kursen (1,5 hp).

Litteratur

M. Ashby, H. Sherecliff, D. Cebon: Materials engineering, science, processing and design 2 ed. Litteratur i den fördjupde utmattningdedeln definieras vid kurs start.

Examination inklusive obligatoriska moment

Kursen examineras med en skriftlig tentamen, där godkänt resultat är betyg 3-5. Laborationen är obligatorisk (1.5 hp).

Kursplanen innehåller ändringar

  • Ändring gjord på tentamen:
    • 2020-09-30: Plussning Inte längre plussning av GRULG
      Beslut GRULG, plussning ej tillåten