Kursplan för Kemi för ingenjörer

Kursplanen innehåller ändringar
Se ändringar

Kursplan fastställd 2023-02-08 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnChemistry for engineers
  • KurskodKTK112
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKIEK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeKemiteknik
  • InstitutionKEMI OCH KEMITEKNIK
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 51112
  • Blockschema
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0118 Tentamen 6 hp
Betygsskala: TH		6 hp
  • 29 Okt 2024 em J
  • 07 Jan 2025 fm J
  • 25 Aug 2025 em J
0218 Övning 1,5 hp
Betygsskala: UG		1,5 hp

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Syfte

Kursen bygger på grundläggande kemikunskaper motsvarande gymnasienivå och syftar till att ge en djupare insikt inom exempelvis kemiska bindningar, organisk, oorganisk och fysikalisk kemi. De grundläggande koncepten kommer att presenteras i sammanhang med de olika utmaningar som dagens vetenskap och samhälle står inför. Dessa utmaningar är till exempel tillämpningar relaterade till ett hållbart samhälle och senaste framsteg inom kemi- och materialvetenskap.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

Målet med kursen är att studenterna efter fullgjord kurs ska kunna:
  • Ha kunskap om hur enkla kemiska experiment kan utföras i laboratoriet.
  • Beskriv olika atommodeller. Förstå atomorbitaler och kvanttal; Förstå den elektroniska strukturen i atomer.
  • Förstå grunderna till kemisk bindning och elektronegativitet; Beskriv kovalent bindning i diatomära molekyler.
  • Beskriv kovalent bindning i polyatomära molekyler; Förstå hur man förutsäger strukturen på polyatomära molekyler.
  • Förstå olika bindningstyper i fasta ämnen; Förstå strukturella former av fasta grundämnen och föreningar; Förstå beteendet hos idealgaser och verkliga gaser; Redogöra och ta hänsyn för blandning av gaser.
  • Beskriv Brönsted och Lewis syror och baser; Förstå styrkan hos syror och baser och pH; Förstå funktionen av buffertlösningar.
  • Förstå och kunna uttrycka termodynamikens 1:a lag; Förstå och kunna ge exempel från vardagen där termodynamiken uttrycker sig på ett relevant sätt; Förstå begreppet entalpi (för ämnen, för reaktioner och som en funktion av T); Kunna förklara och använda bindningsentalpi¿; Förstå och använd Hess lag; Förstå begreppet värmekapacitet.
  • Kunna uttrycka, formellt och med egna ord, begreppet entropi; Förstå och kunna uttrycka termodynamikens 2:a och 3:e lag; Kunna omvandla, genom formella ekvationer, mellan total, system och omgivning; Kunna lösa problem om entropiförändringar som funktion av temperatur och entropiförändringar under reaktioner; Definiera och förstå begreppet Gibbs fria energi, i relation till entropi och entalpi.
  • Förstå begreppet jonledningsförmåga, och skillnaden mellan svaga och starka elektrolyter; Kunna förklara, i bild, kemisk reaktion och ord, den galvaniska cellen; Kunna använda celldiagram; Förstå begreppet halvceller; Kunna lösa elektrokemiska problem med hjälp av standardreduktionspotentialer; Förstå och använda sambandet mellan elektrokemisk potential och Gibbs energi, och elektrokemisk potential och jämvikt.
  • Kunna uppskatta jämvikten för en reaktion genom tecken och storlek på ∆G; Kunna uttrycka K och Q, och förstå skillnaden mellan dem; Kunna uttrycka och förstå sambandet mellan ∆G och K; Förstå och navigera genom Le Chateliers principer och kunna förutsäga riktningen för en reaktion.
  • Kunna definiera en fas; Kunna navigera genom fasdiagram; Kunna förklara lutningen av solid-till-vätska-linjen; Förstå sambandet mellan Gibbs energi och faser; Kunna använda Clausius-Clapeyrons ekvation; Förstå typen och styrkan hos olika intermolekylära krafter.
  • Namnge organiska föreningar med hjälp av IUPAC-nomenklaturen; Känna igen vanliga förkortningar och namn på kemiska strukturer.
  • Kunna förklara huvudtyperna av organiska reaktionsmekanismer, samt kunna identifiera SN1, SN2, E1 och E2 reaktioner; Kunna rita energidiagram över reaktioner.
  • Veta hur enkla organiska kemiexperiment kan utföras i laboratoriet

Innehåll

- struktur och egenskaper hos enstaka atomer
- struktur och egenskaper hos multiatomära molekyler
- flytande och fasta material
- kemisk kinetik - termodynamik: energi, kemisk jämvikt, entropi och Gibbs energi
- gasers egenskaper -
elektrokemi
- kemins tillämpningar i materialvetenskap och kemins roll inom det moderna samhällets utmaningar
- viktiga grupper i periodiska systemet
- organisk kemi: molekylära egenskaper, design och syntes

Organisation

Undervisningen är en kombination av föreläsningar, räkneövningar och obligatoriska övnings moment.

Litteratur

Valda kapitel i Chemistry3, 4th edition Introducing Inorganic, Organic and Physical Chemistry, by Burrows, Holman, Lancaster, Overton, Parsons, Pilling and Price, Oxford University Press. ISBN: 978-0-19-882998-0 

Examination inklusive obligatoriska moment

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen, betygsskala HT, där ovanstående färdigheter ska kunna visas.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.

Kursplanen innehåller ändringar

  • Ändring gjord på kurstillfälle:
    • 2024-08-23: Block Block D tillagt av Calle Ekdahl schema
      [Kurstillfälle 1]