Kursplan för Livsmedelsbioteknik och utvärdering av bioaktivitet

• Viktiga mikroorganismer använda inom livsmedelsfermentation (t.ex. mjölksyrabakterier, bifidobakterier och jäst); typer och egenskaper.
• Biokemiska förändringar under livsmedelsfermentationer; traditionell och modern produktion. Förståelse för mikroorganismernas roll i processen.
• Fördelar erhållna genom fermentering av livsmedel avseende nutrition, probiotika, hållbarhet, arom och textur.
• NICE expressionssystems i mjölksyrabakterier; relevans i livsmedelssammanhang.
• Begreppet probiotika; inblandade mekanismer, typer och hur det kan tillämpas i livsmedel.
• Strategier för överproduktion av additiv till livsmedel, som t. ex aminosyror, lipider, vitaminer, polysackarider och enzymer.
• Bioaktiva komponenter i livsmedel.
• Mikrobiell stamutveckling för produktion av livsmedelsrelevanta substanser
• Jäst i ett livsmedelsbiotekniskt perspektiv
• Jästprodukter: biomassa, arom/smak, drycker, enzymer som fytas, vitaminer t.ex. folsyra probiotika, foder, jäst inom akvakultur, färgämnen, fermenterade mjölkprodukter, traditionella fermenterade produkter t.ex. togwa och pulque.
• Koncepten "nutraceuticals" och "functional foods". Utvalda exempel, kliniska bevis mm.
• Aktuell marin livsmedelsbioteknik
• Födoämnesallergi och glutenintolerans - bioteknik för att minska problemen
• Utvald växtbioteknik för livsmedel, bl.a. symbiotiska gynnande mikroorganismer, odling av växtceller (callus), N2 fixering (via bakterier) och Agrobacterium-systemet för transformering av växter.
• Probiotika för akvakultur
• Metodik och tekniker för att mäta upptag av specifika näringsämnen in vitro med bl. a humana cellinjer
• Humanstudier för att mäta upptag och/eller bioaktivitet av dieter, livsmedelskomponenter eller specifika livsmedel.
• Nutritionell metabolomik.

Den äldsta biotekniken i människans historia handlade om att förädla eller förändra livsmedel på något sätt. Man upptäckte tidigt att fermentation av t.ex mjölk, grönsaker, frukt, bär och spannmål kunde öka hållbarhet, förändra och förbättra smak och konsistens. Till en början naturligtvis utan kännedom om mikroorganismerna som gjorde själva jobbet. Idag vet vi en hel del om detta och använder ett mycket stort antal fermenterade livsmedelsprodukter i alla länder och kulturer. Bland annat har en nutritionell dimension tillkommit, och probiotika. Om detta handlar en betydande del av kursen.
Förutom fermentation ingår industriella applikationer av enzymer i livsmedel, functional foods, nutraceuticals, bioaktiva ämnen, kopplingar mellan livsmedel och hälsa, nutritionell epigenetik, biomarkörer för hälsa och sjukdom, mikrobiell stamutveckling för produktion av substanser använda i livsmedel, biologisk tillgänglighet av livsmedel och en hel del annat.

Kursen har tre huvuddelar: (i) föreläsningar I grundläggande livsmedelsbioteknik samt specifika forskningsområden kopplade till livsmedelsbioteknik och resulterande effect på människa efter intag., (ii) obligatoriska laborationer (iii) ett obligatoriskt teoretiskt projekt, med skriftlig och muntlig redovisning.

Kurslitteraturen består av en blandning utvalda texter I form av forskningsartiklar, översiktsartiklar, bokkapitel, lektionsmaterial mm.

Skriftlig tentamen, projektrapport och muntlig projektredovisning.