Kursplan för Livsmedelskemi

Kursplan fastställd 2024-02-07 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnFood chemistry
  • KurskodKLI011
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareMPBIO
  • UtbildningsnivåAvancerad nivå
  • HuvudområdeBioteknik, Kemiteknik
  • InstitutionBIOLOGI OCH BIOTEKNIK
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Engelska
  • Anmälningskod 08127
  • Max antal deltagare30 (minst 10% av platserna reserveras för utbytesstudenter)
  • Blockschema
  • Sökbar för utbytesstudenterJa

Poängfördelning

0107 Tentamen 7,5 hp
Betygsskala: TH
7,5 hp
  • 14 Jan 2025 em J
  • 14 Apr 2025 em J
  • Kontakta examinator

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för avancerad nivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Engelska 6
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

BSc med kurser i kemi; inklusive oorganisk kemi, fysikalisk kemi, organisk kemi och biokemi.

Syfte

Livsmedelskemi handlar om de kemiska, fysikaliska och funktionella egenskaperna hos livsmedelskomponenter, samt de kemiska förändringar dessa komponenter utsätts för under hantering, process och, lagring. Stort fokus läggs på förändringar som begränsar hållbarheten eller ändrar näringsprofil; två fält vilka stadigt ökar i relevans i takt med att livsmedelssäkerhet hamnar högre och högre på den globala agendan. Livsmedelskemi är en tvärvetenskaplig disciplin där ingenjörskunskap, biologi och fysikaliska vetenskaper används för att studera hur livsmedel är uppbyggda, varför de bryts ner, vad som händer under processning samt hur man förbättrar dem ur konsument- och hållbarhetsperspektiv. Kursens mål är att ge djup kunskap om hur huvudkomponenterna i livsmedel bidrar till den övergripande livsmedelskvaliteten, samt att förse studenterna med förmågan att utvärdera och förstå hur den mycket komplexa sammansättningen hos livsmedel kan generera såväl önskade som oönskade reaktioner, vilka i sin tur kontrolleras av interna och externa faktorer. Både traditionella och nya livsmedelskategorier beaktas, de senare vilka inkluderar tex. nya proteinkällor.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

Studenterna blir tränade i att förstå och diskutera de huvudsakliga principerna, teorierna, och koncepten som ligger till grund för dagens kunskap inom livsmedelskemi. När kursen är avslutad skall studenterna kunna:

  • beskriva reaktioner och mekanismer vilka är viktiga inom livsmedelskemin
  • förklara kemin hos de viktigaste livsmedelskomponenterna, inklusive deras egenskaper och reaktioner.
  • beskriva de viktigaste kemiska reaktionerna som sker under livsmedelshantering, processning och lagring; inklusive de reaktioner som begränsar hållbarheten ("shelf life").
  • uppvisa kunskap om kemiska markörer och nyckelkomponenter i livsmedel som länkar samman arom- och färgattribut till termiska processoperationer, kemiska reaktioner (exv oxidation, Maillardreaktionen) och slutlig produktkvalitet.
  • uppvisa tillräckligt mycket kunskap inom livsmedelskemi för att kunna kontrollera/förebygga de viktigaste reaktionerna som sker i livsmedel.
  • implementera ett urval av laborationstekniker vilka är vanliga inom grundläggande och applicerad livsmedelskemi.
  • applicera kunskap och laborationsfärdigheter för att mäta, kontrollera och modifiera de kemiska och fysikaliska egenskaperna hos livsmedel
  • förklara principerna bakom några av de vanligaste analytiska tekniker som används för livsmedelsanalys (huvudsakligen kemiska och fysikaliska analyser).
  • ha kompetensen att designa och utföra experiment, samt utvärdera data, för att förstå viktiga livsmedelskemiska principer.
  • med hjälp av muntliga presentationer, debatt och skrivna rapporter, diskutera och kritiskt analysera litteraturdata och livsmedelsproduktinformation inom ett utvalt område av livsmedelskemin.
  • söka och hitta relevant information, samt utföra självständiga studier för att utveckla det egna kunnandet inom området livsmedelskemi.
  • med hjälp av studiebesök, ha ytlig kunskap kring hur ett livsmedelsföretag arbetar.

Innehåll

Kursen innehåller föreläsningar inom följande fokusområden:

  1. Vatten i livsmedel; inklusive dess påverkan med andra livsmedelskomponenter samt på livsmedelsstabilitet
  2. Proteiners, kolhydraters och fetters kemi och struktur i livsmedel med nedslag inom några valda livsmedelsgrupper såsom mjölk, ost, kött/fisk och choklad
  3. Fettoxidation; inklusive de olika reaktionsstegen, påverkande faktorer, antioxidativa strategier
  4. Brunfärgningsreaktioner i livsmedel; inklusive Maillardreaktionen och enzymatisk brunfärgning
  5. Emulsioner
  6. Färger och färgämnen
  7. Livsmedelstillsatser
  8. Aromer
  9. Toxiska substanser
  10. Biopolymerstrukturer

Obligatoriska moment:

  1. Laborationer vilka innefattar fettoxidation, enzymatisk brunfärgning av frukt och grönsaker, processning av proteiner
  2. Fördjupningsarbete där studenterna kritiskt går på djupet inom ett utvalt område av livsmedelskemin. Resultatet presenteras muntligt och skriftligt. 

Organisation

Undervisningen består av föreläsningar samt av obligatoriska laborationer och ett obligatoriskt fördjupningsarbete.

Litteratur

Food: the Chemistry of Its Components, 6th ed. T.P. Coultate (2015), The Royal Society of Chemists (RSC), Cambridge, UK. (ebok via Chalmers bibliotek).
Föreläsningsanteckningar och särtryck av vetenskapliga artiklar.

Examination inklusive obligatoriska moment

Tentamen är skriftlig och av beskrivande karaktär. För godkänt slutbetyg krävs även godkända laborationer samt en godkänd muntlig samt skriftlig presentation av fördjupningsarbetet.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.