Kursplan för Hållbar utveckling - kritiska perspektiv och möjliga lösningar

Kursplan fastställd 2019-02-13 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnSustainable development - critical perspectives and possible solutions
  • KurskodFFR102
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTIELL
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeSamhällsbyggnadsteknik
  • TemaMiljö och hållbar utveckling 7,5 hp
  • InstitutionRYMD-, GEO- OCH MILJÖVETENSKAP
  • BetygsskalaTH - Fem, Fyra, Tre, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 63119
  • Max antal deltagare120
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0113 Projekt 4 hp
Betygsskala: TH
4 hp
0213 Tentamen 3,5 hp
Betygsskala: TH
3,5 hp
  • 01 Jun 2020 em L
  • 12 Okt 2019 fm L
  • 19 Aug 2020 fm L

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Ersätter

  • FFR100 Bärkraftig resursanvändning
  • FFR101 Bärkraftig resursanvändning

Behörighet

För kurser på grundnivå inom Chalmers utbildningsprogram gäller samma behörighetskrav som till de(t) program där kursen ingår i programplanen.

Kursspecifika förkunskaper

Inga (utöver grundläggande och särskild behörighet för antagning till aktuellt utbildningsprogram).

Syfte

Kursen syfte är att inspirera och stimulera studenten att reflektera över hur han eller hon kan bidra till en hållbar samhällsutveckling, såväl i sin egen vardag som i sin framtida yrkesroll. För att göra det krävs såväl en grundläggande förståelse för vad begreppet "hållbar utveckling" betyder, som insikter i hur dagens användning av jordens naturresurser och ekosystemtjänster skapar hållbarhetsproblem, samt kunskap om olika strategier och möjligheter för att lösa dessa problem. Målsättningen med kursen är således att skapa ett personligt engagemang kring hållbarhetsfrågor och att ge studenten den kunskap och de verktyg som krävs för att tackla komplexa hållbarhetsproblem i sin framtida yrkesutövning.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  • redogöra för innebörden i och kritiskt förhålla sig till begreppet hållbar utveckling i dess tre huvudsakliga dimensioner: den ekologiska, den ekonomiska och den sociala.
  • översiktligt redogöra för människans inverkan och effekter på jordens klimat- och ekosystem och dess ekonomiska och sociala effekter på global och lokal nivå.
  • reflektera över begränsningar och möjligheter att utifrån en hållbarhetssynpunkt använda olika naturresurser och teknologier, inklusive olika nyckelteknologier för hållbara energisystem.
  • diskutera utmaningar, strategier och politiska styrmedel för hållbara energisystem.
  • redogöra för skillnaderna mellan olika etiska ramverk (konsekvens-, plikt- och dygdeetik), tillämpa dessa på etiska dilemman, samt reflektera över olika syn på yrkesetik och ingenjörens ansvar för hållbar utveckling.
  • inhämta, bearbeta och kritiskt förhålla sig till för ämnet relevant information, samt därefter redovisa denna information både muntligt och skriftligt.
     

Innehåll

Kursens innehåll är uppdelat i fyra olika tematiska block. Nedan ges en kort specifikation av innehållet i respektive block:
1. Perspektiv på hållbar utveckling:
- historien bakom och betydelsen av begreppet hållbar utveckling och dess tre dimensioner: den ekologiska, den ekonomiska och den sociala.
- aktuella globala trender för viktiga indikatorer för ekologisk, social och ekonomisk utveckling.
- diskussion kring centrala begrepp som substituerbarhet, svag kontra stark hållbarhet, intra- och inter-generationell rättvisa och hur dessa relaterar till de etiska dimensionerna av hållbar utveckling.
2. Klimatförändringar & klimatpolitik:
- den naturliga växthuseffekten och mänsklig påverkan genom utsläpp av växthusgaser och förändrad markanvändning.
- vad vet vi och vad är osäkerheterna i dagens klimatvetenskap.
- konsekvenser av klimatförändringar för människor och ekosystem och hur de relaterar till hållbar utveckling.
- internationella klimatförhandlingarna och de huvudsakliga konfliktlinjerna i dessa.
3. Hållbara energisystem:
- historisk utveckling och nyckelteknologier för människans energianvändning.
- lösningar för klimatneutrala energitillförselsystem så som förnybar energi, fossila bränslen med koldioxidlagring och kärnkraft.
- potentialer för ökad energieffektivitet och barriärer för att uppnå dessa.
- för- och nackdelar med olika styrmedel för att minska den negativa miljöpåverkan från dagens energisystem.
5. Etik och ingenjörens ansvar:
- introduktion till grundläggande etiska ramverk (konsekvens-, plikt- och dygdeetik).
- grundläggande argumentationsanalys, vanliga fallgropar och metoder för att analysera etiska dilemman.
- diskussion kring ingenjörsetik, skillnaden mellan privat och professionell etik  och ingenjörens ansvar.

Organisation

Denna kurs syftar till att förmedla strukturerad kunskap inom ett relativt omfattande och komplext ämnesområde. Av det skälet utgör föreläsningar, men också läsning av litteratur, viktiga inslag i kursen för inlärningen. Lika viktigt som en ökad kunskap är dock förmågan att kritiskt reflektera den kunskap som inhämtats. Inte minst gäller detta i normativa (etiska och moraliska) frågor kring hållbar utveckling där inga enkla vetenskapliga svar finns. Stor vikt läggs därför i kursen på inlämningsuppgifter och fördjupningsövningar (båda obligatoriska) som syftar till att stimulera fördjupning, reflektion och diskussion av kursinnehållet.

Litteratur

'Hållbar utveckling: nyanser & tolkningar' av Fredrik Hedenus, Martin Persson & Frances Sprei (Studentlitteratur), samt kompletterande texter som finns tillgängliga via kurshemsidan.

Examination inklusive obligatoriska moment

Kursen examineras kontinuerligt genom inlämningsuppgifter, obligatoriska fördjupningstillfällen där inlämningsuppgifterna diskuteras, samt duggor. För att bli godkänd på hela kursen (7,5 p) krävs följande: i) godkänt på inlämningsuppgiften i varje block (4 st) ii) deltagande i fördjupningstillfället för varje block (4 tillfällen) iii) godkänt på duggan i block 1-4 (4 st). Kursbetyg ges utifrån sammanlagt antal poäng på samtliga inlämningsuppgifter och duggor i skalan U, 3, 4, 5.