Kursplanen innehåller ändringar
Se ändringarKursplan fastställd 2019-02-14 av programansvarig (eller motsvarande).
Kursöversikt
- Engelskt namnModelling and simulation
- KurskodESS101
- Omfattning7,5 Högskolepoäng
- ÄgareMPSYS
- UtbildningsnivåAvancerad nivå
- HuvudområdeAutomation och mekatronik, Elektroteknik
- InstitutionELEKTROTEKNIK
- BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd
Kurstillfälle 1
- Undervisningsspråk Engelska
- Anmälningskod 35121
- Blockschema
- Sökbar för utbytesstudenterJa
Poängfördelning
Modul | LP1 | LP2 | LP3 | LP4 | Sommar | Ej LP | Tentamensdatum |
---|---|---|---|---|---|---|---|
0107 Tentamen 4,5 hp Betygsskala: TH | 4,5 hp |
| |||||
0207 Laboration 3 hp Betygsskala: UG | 3 hp |
I program
- MPAUT - FORDONSTEKNIK, MASTERPROGRAM, Årskurs 2 (valbar)
- MPEPO - ELKRAFTTEKNIK, MASTERPROGRAM, Årskurs 1 (valbar)
- MPEPO - ELKRAFTTEKNIK, MASTERPROGRAM, Årskurs 2 (valbar)
- MPSYS - SYSTEMTEKNIK, REGLERTEKNIK OCH MEKATRONIK, MASTERPROGRAM, Årskurs 1 (obligatorisk)
Examinator
- Yasemin Bekiroglu
- Docent, System- och reglerteknik, Elektroteknik
Behörighet
Grundläggande behörighet för avancerad nivåSökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.
Särskild behörighet
Engelska 6Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.
Kursspecifika förkunskaper
Grundläggande kunskaper i dynamiska system, reglerteknik, linjära transformer, mekanik och elektriska kretsar.Syfte
Modellering och simulering är viktiga verktyg som stöder ingenjörer i utvecklingen av komplexa system, från tidig studie av systemkoncept (när systemet kanske inte finns ännu) att modellbaserad styrning och optimering av systemprestanda. Användningsområden där modellering och simulering är grundläggande verktyg är - bara för att nämna några - reglerteknik, fordonsteknik, biomedicinsk teknik, mekanik och kemiteknik.Syftet med kursen är att ge solid teoretisk grund och praktiska metoder för att systematiskt utveckla matematiska modeller av tekniska system från grundläggande fysikaliska lagar och från experimentella data och att använda dem för simuleringen.
Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)
Syftet med kursen är att införa metoder och principer för att konstruera matematiska modeller av dynamiska system och numeriskt simulera dem.
I kursen ingår modelleringsmetoder baserade på grundläggande fysikaliska principer samt systemidentifiering, det vill säga, baserat på mätdata från givare. Numeriska simuleringsmetoder studeras, med särskild tonvikt på noggrannhet och stabilitet.
- Använda metoder och verktyg för att utveckla matematiska modeller för dynamiska system med hjälp av grundläggande fysikaliska lagar.
- Studera advancerad former av differentialekvationer som används is modellering.
- Studera principer som underligger parameter uppskattning.
- Använda metoder och verktyg för att utveckla matematiska modeller för dynamiska system från mätdata.
- Studera och genomföra några numeriska metoder för simulering.
Innehåll
Kursen behandlar följande ämnen:
- Bakgrund om dynamiska system och differentialekvationer
- Lagrange Modeling (principer och former)
- Differential-algebraiska ekvationer (definition, behandling, differentialindex och indexreduktion)
- Newton metoden
- System identification:
- Max sannolikhet och minsta kvadrera uppskattning
- Parameteruppskattning för dynamiksystem
- Numeriska metoder för differentialekvationer
- Explicit Runge-Kutta metoder. Stabilitet och ordning.
- Implicit Runge-Kutta metoder. Stabilitet och ordning
- Advanced topics: sensitivity of simulations, hybrid systems
Organisation
Kursen omfattar ca 15 föreläsningar, och 4 uppgifterLitteratur
- Lecture notes
- T. Glad, L. Ljung: Modellbygge och simulering (Studentlitteratur). English version available. - Supplementary material.
- Griffiths, Higham: Numerical Methods for Ordinary Differential Equations, Springer, 2010 (freely available for download from Chalmers online Library)
Examination inklusive obligatoriska moment
Examination sker genom skriftlig tentamen, betygskala TH, samt godkända inlämningsuppgifter.
Kursplanen innehåller ändringar
- Ändring gjord på tentamen:
- 2020-09-30: Plussning Inte längre plussning av GRULG
Beslut GRULG, plussning ej tillåten
- 2020-09-30: Plussning Inte längre plussning av GRULG
- Ändring gjord på kurstillfälle:
- 2021-04-06: Examinator Examinator ändrat från Bo Egardt (egardt) till Yasemin Bekiroglu (yaseminb) av Viceprefekt
[Kurstillfälle 1]
- 2021-04-06: Examinator Examinator ändrat från Bo Egardt (egardt) till Yasemin Bekiroglu (yaseminb) av Viceprefekt