Kursplan för Elkraftteknik

Kursplan fastställd 2021-02-26 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnElectric power engineering
  • KurskodEEK141
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKELT
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeElektroteknik
  • InstitutionELEKTROTEKNIK
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 50140
  • Max antal deltagare80
  • Blockschema
  • Sökbar för utbytesstudenterNej

Poängfördelning

0119 Tentamen 3,7 hp
Betygsskala: TH
0 hp3,7 hp0 hp0 hp0 hp0 hp
  • 10 Jan 2024 em J
  • 04 Apr 2024 em J
  • 27 Aug 2024 em J
0219 Konstruktionsövning + lab 3,8 hp
Betygsskala: TH
0 hp3,8 hp0 hp0 hp0 hp0 hp

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

Kretsteori, växelströms- och likströmskretsar, passiva komponenter och halvledarkomponenter, jw-metoden och komplexa tal. Rekommenderade förkunskapsgrundande kurser är Kretsanalys (EMI083, EMI084) och Inledande matematik (TMV156/TMV157) eller motsvarande.

Syfte

Kursen syftar till att ge den nödvändiga baskunskap i elkraftteknik som är viktig för alla elektroingenjörer. Målet med kursen är att deltagarna skall kunna förstå grundprinciper för elkraftkomponenter och system samt känna till möjligheter och begränsningar hos dem. Dessutom skall deltagarna känna till viktiga begrepp och beräkningsmetoder. Kursen har sin huvudsakliga inriktning på normaldrift och stationärtillstånd.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

1. Utföra beräkningar på: Trefassystemet, aktiv-/reaktiv-effekt, faskompensering, spänningsfall, överföring på kablar och ledningar.
- Beskriva: Elkraftsystemets struktur, frekvensreglering, spänningsreglering. Kablars och ledningars egenskaper.
2. Utföra beräkningar på: Transformatorns ekvivalenta schema, spänningsfall, förluster, trefaskopplingar, sparkopplad transformator. Tillämpa: Impedanstransformering.
- Förklara: Transformatorns funktionssätt.
3. Utföra beräkningar på: Asynkronmaskinen: momentkurva, ekv. schema, start, tomgång, belastningspunkt, nätpåverkan, frekvensomriktardrift.
- Förklara: Asynkronmaskinens uppbyggnad och verkningssätt, startmetoder, enfas asynkronmotor.
4. Utföra beräkningar på: Likströmmaskinen: ekv. schema, vridmoment, varvtalsreglering, belastningspunkt, nätpåverkan.
- Förklara: Likströmsmaskinens uppbyggnad och verkningssätt, allströmsmotorn.
5. Förklara: Synkrongeneratorns funktion och användning.
6. Utföra beräkningar på: Diodlikriktare enfas/trefas, likspänningsomriktare, spänningars och strömmars tidsfunktioner.
- Förklara: Grundprinciper, komponenter, övertoner, användningsområden, strömriktare, PWM.
7. Utföra beräkningar: Trefaskortslutningar.
- Beskriva: Kortslutningsteori.
8. Beskriva: Elektrisk dimensionering.
9. Utföra: Person- och anläggningssäker laboration inom elkraftsområdet.
- Tillämpa: Aktuella delar av elsäkerhetsföreskrifter. Förklara: Elrisker, säkringar, jordning, jordfelsbrytare. 
10. Genomföra: Projektarbete i en mindre grupp utgående från givna förutsättningar.

Innehåll

1. Elektriska kraftsystem: Energiförsörjning med tonvikt på elenergi. Elkraftnätets struktur och uppbyggnad. Trefassystemet, aktiv och reaktiv effekt, spänningsfall, överföringskapacitet, faskompensering.
2. Komponenter i kraftsystemet: Ledningar och kablar, induktans och kapacitans. Isolations- och ledarmaterial. Högspänd likströmsöverföring. Transformatorn: verkningssätt, beräkningsmodeller, spänningsfall, förluster, kopplingssätt, sparkopplad transformator, användningsområden.
3. Elektriska maskiner: Asynkronmaskinen: verkningssätt, modeller, driftegenskaper, start och varvtalsreglering samt olika små asynkronmaskiner. Likströmsmaskinen: verkningssätt, modeller och varvtals-/momentreglering. Känna till några andra maskintyper.
4. Kraftelektronik: Grundprinciper, komponenter, glättning, pulsbreddsmodulation, omriktartyper, användningsområden och övertoner. Beräkningar på diodlikriktare och likspänningsomriktare.
5. Elsäkerhet: Skydd av personer och elanläggningar.

Organisation

Kursens har fyra moment, föreläsningar, övningsräkningar,  inlämningsuppgifter och tre laborationer. Grunder, beräkningsmetoder och problemlösning testas på tentan. Inlämningsuppgifterna är omfattande och kräver analysförmåga samt djupare förståelse av kursstoffet. Laborationerna ger praktisk erfarenhet och förståelse för elsäkert arbete och elmaskiner.

Litteratur

Kompendium och exempelsamling.

Examination inklusive obligatoriska moment

En skriftlig tentamen samt betygssättning av inlämningsuppgifterna. Betyget på inlämningsuppgifterna sätts efter ett kort muntligt förhör av varje teknolog. Kursbetyget vägs samman av tentabetyg och betyg på inlämningsuppgifterna.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.