Kursplan fastställd 2021-02-26 av programansvarig (eller motsvarande).
Kursöversikt
- Engelskt namnBuilding technology
- KurskodBOM265
- Omfattning9 Högskolepoäng
- ÄgareTISAM
- UtbildningsnivåGrundnivå
- HuvudområdeSamhällsbyggnadsteknik
- InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
- BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd
Kurstillfälle 1
- Undervisningsspråk Svenska
- Anmälningskod 61116
- Sökbar för utbytesstudenterNej
- Endast studenter med kurstillfället i programplan.
Poängfördelning
Modul | LP1 | LP2 | LP3 | LP4 | Sommar | Ej LP | Tentamensdatum |
---|---|---|---|---|---|---|---|
0116 Tentamen 6 hp Betygsskala: TH | 6 hp |
| |||||
0216 Projekt, del A 1,5 hp Betygsskala: UG | 1,5 hp | ||||||
0316 Projekt, del B 1,5 hp Betygsskala: UG | 1,5 hp |
I program
- TAFFS - AFFÄRSUTVECKLING OCH ENTREPRENÖRSKAP INOM SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK, Årskurs 2 (obligatorisk)
- TISAM - SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK, HÖGSKOLEINGENJÖR, Årskurs 2 (obligatorisk)
- TKSAM - SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK, CIVILINGENJÖR, Årskurs 2 (obligatorisk)
Examinator
- Bijan Adl-Zarrabi
- Biträdande professor, Byggnadsteknologi, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik
Behörighet
Grundläggande behörighet för grundnivåSökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.
Särskild behörighet
Samma behörighet som det kursägande programmet.Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.
Kursspecifika förkunskaper
BOM205 Byggnaders funktioner och utformningBOM195 Byggnadsmaterial
BOM221 Fysik och kemi för samhällsbyggare alt. BOM290 Grundläggande fysik, kemi och akustik
Syfte
Kursen ska ge förståelse för och kunskaper om utformning av byggnader som svarar mot krav på god inne- och arbetsmiljö, lågt resursutnyttjande och hög säkerhet. Den ska utveckla kompetensen att på ett hållbart sätt välja material och utforma byggnader och dess olika delar, samt ge grundläggande kunskaper i uppbyggnad och funktion av byggnadens olika installationstekniska system. Kursen ska också ge en teoretisk bas för tillämpningar i värmeöverföring och strömningslära. Hållbar utveckling ges ett tydligt utrymme vid till exempel materialval, tekniska systemval, resursuttag samt förutsättningar för energieffektiv projektering.Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)
Klimatskal
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- Redogöra för funktion, krav, utförande hos olika byggnadsdelar, detaljer och anslutningar: stomme, klimatskärm/stomkomplettering samt de vanliga byggtekniker och konstruktioner som uppfyller dessa och kunna kommunicera med användande av terminologin rörande byggnadsdelar.
- Beskriva och förklara fysiken bakom värme-, fukt- och lufttransport i material och vid ytor (strålning, ledning, konvektion, diffusion, kapillärsugning) samt kunna förstå och ta fram randvillkor för värme-, fukt- och lufttransport med hjälp av kunskap om hur uteklimatet varierar över året avseende både luft och mark.
- Använda byggnadsfysikalisk dimensionering för att utforma ett klimatskals delar (tak, väggar och grunder) som är beständiga och som tillsammans med klimatstyrning ger förutsättningar för ett bra inneklimat, samt kunna granska och värdera olika konstruktionslösningar ur byggnadsfysikalisk synvinkel med hjälp av modeller för 1D stationär värme- och fukttransport.
- Värdera och välja material utifrån ett livscykelperspektiv (Hållbar utveckling)
- Redogöra för och kunna kommunicera terminologin rörande brandskydd och brandteknisk dimensionering samt principiellt redogöra för hur en brand utvecklas, förklara principerna för brandteknisk dimensionering utifrån funktionskrav samt ge förslag på material/materialkombinationer och konstruktioner som uppfyller dessa.
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- Ange, förstå och korrekt använda vedertagna begrepp rörande inneklimatteknik
- Beskriva principiell uppbyggnad och funktion av klimathållningssystem för olika kategorier av byggnader/verksamheter med olika inneklimat- och arbetsmiljökrav
- Redogöra för innebörden och konsekvenser vid användning av olika energiformer och systemtemperaturer (hållbar utveckling)
- Ange relevanta förutsättningar och utföra enklare beräkningar för olika installations-tekniska system i en byggnad
- Ha en principiell förståelse av den termodynamiska grunden för tillämpad strömning och värmeöverföring
- Utföra enkla beräkningar för pump och fläktdriven fluidströmning i rör och kanaler
- Utföra enkla värmeöverföringsberäkningar för olika typer av värmeväxlare och fluider
- Förklara innebörden av energieffektiv projektering för olika installationstekniska system (Hållbar utveckling)
- Grafiskt hantera tillståndsförändringar av luft med avseende på tryck, temperatur, luftfuktighet och energiinnehåll (system-maskinkarakteristik, varaktighetsdiagram och tillståndsdiagram för fuktig luft)
Innehåll
Kursen bygger vidare på och utvecklar tidigare inhämtade kunskaper främst från kurserna Byggnaders funktioner och utformning, Byggnadsmaterial, och Fysik/kemi inom områden som byggnadsteknik, termodynamik, transportprocesser och materialteknik. Huvudområden som behandlas i kursen är inneklimat och installationstekniska system, klimatskal, materialval och byggnadsfysik samt husbyggnadsteknik.Organisation
Kursenges av avdelningarna Byggnadsteknologi och Installationsteknik genom följande moment: föreläsningar, räkneövningar, grupparbeten och skriftlig examinationLitteratur
Sandin, K, Praktisk husbyggnadsteknik, Studentlitteratur, Lund, 2007Hagentoft, CE, Sandin, K, Byggnadsfysik - så fungerar hus, Studentlitteratur, Lund, 2017
Petersson, BÅ, Byggnaders klimatskärm, Studentlitteratur, Lund, 2009
Warfvinge, C och Dahlbom, M, Projektering av VVS-installationer, Studentlitteratur, Lund 2010
Kurslitteratur från avdelningen för Installationsteknik, Göteborg 2017
Examination inklusive obligatoriska moment
Skriftlig tentamen med betygskala TH och två projekt med betygskala UG.
Obligatorisk närvaro på projekt A och B under läsvecka 7 och 8
Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.