Kursplan för Byggnaders funktioner och utformning

Kursplanen innehåller ändringar
Se ändringar

Kursplan fastställd 2023-02-17 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnBuildings functions and design
  • KurskodBOM205
  • Omfattning9 Högskolepoäng
  • ÄgareTISAM
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeSamhällsbyggnadsteknik
  • TemaMiljö och hållbar utveckling 1 hp,MTS 1 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 61130
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0115 Projekt 2 hp
Betygsskala: UG		2 hp0 hp0 hp0 hp0 hp0 hp
0215 Konstruktionsövning 2,5 hp
Betygsskala: UG		2,5 hp0 hp0 hp0 hp0 hp0 hp
0315 Inlämningsuppgift 3 hp
Betygsskala: UG		3 hp0 hp0 hp0 hp0 hp0 hp
0415 Tentamen 1,5 hp
Betygsskala: TH		1,5 hp0 hp0 hp0 hp0 hp0 hp
  • 23 Okt 2023 em J
  • 03 Jan 2024 fm J
  • 20 Aug 2024 em J

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

Motsvarande antagningskrav som för programmet.

Syfte

Kursen är introduktionskurs och syftar till att introducera studier på teknisk högskola. Kursen ska introducera studenten till byggsektorn och dess aktörer och behandlar frågeställningar kring byggnaders konstruktion, funktion, och tekniska lösningar. Kursen bidrar till helhetssyn och systemtänkande. Kursen ska introducera för byggnadens bärande system, klimatskal, samt olika installationer i byggnader som erfordras för värme, ventilation, el och vatten.
Lärsekvenserna information och kommunikation, ingenjörsmetodik, samt hållbar utveckling introduceras i kursen, vilket bland annat ska ge studenterna goda grunder i att tolka och producera ritningar/BIM modeller, tekniska dokument och beskrivningar, samt ge en grundläggande förståelse för faktorer som bidrar till ett hållbart samhälle. 

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  1. Översiktligt beskriva byggsektorns institutionella uppbyggnad, vanliga samverkansformer och olika yrkesroller samt plan-, bygg- och förvaltningsprocesserna
  2. Redogöra för omfattningen av samhällets regelverk, branschstandarder, miljömärkning och brukarens krav gällande byggnader
  3. Definiera och förklara begreppet fastighet ur både en teknisk och juridisk synvinkel
  4. Redogöra för en byggnads livscykel och hur denna kopplar till ingenjörsprocesser och ingenjörens huvuduppgifter (hållbar utveckling)
  5. Använda och förklara bygghandlingar (digitala och fysiska) och beskriva när i processen och av vem de används
  6. Redogöra för vanligt förekommande byggnadsmaterial i både bärande och icke-bärande konstruktioner, i klimatskalet, i tekniska installationer och materialens övergripande egenskaper
  7. Specificera en byggnads funktionskrav med avseende på:
    • a. Bärande förmåga och stabilitet
    • b. Innemiljö (luftkvalitet, ljudkvalitet, termiskt klimat)
    • c. Beständighet (innefattar underhåll, evakuering och brandskydd, hållbar utveckling)
  8. Visa en helhetssyn mellan funktionskrav avseende bärande struktur, klimatskal, ljud och vibrationer samt tekniska system såsom uppbyggnad av värme- och ventilationssystem och kunna redogöra för övergripande krav som ställs på dem
  9. Identifiera byggnaden utifrån dess funktionskrav med avseende på:
    • a. Stommar, bärande system och grundläggningsmetoder
    • b. Klimatskal
    • c. Inneklimat och installationstekniska system
  10. Beräkna på ett förenklat sätt:
    • a. Bärande konstruktionselement
    • b. Enbostadshusets energibalans
  11. Kommunicera byggnadens utformning med byggterminologi på ett ingenjörsmässigt sätt
  12. Beskriva sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter för hållbara byggnader och kvarter (MTS)
  13. Redogöra för hur Byggnads Informations Modeller (BIM) och dess information kan användas vid utveckling och utformning av tekniska lösningar och hantering av tekniska frågeställningar i olika skeden av en byggnads livscykel.
  14. Tolka och förklara ritningar (digitala och fysiska). Kunna tillämpa BIM-verktyg för att bygga digitala modeller och ritningar för en byggnad i projekteringsskedet
  15. Skilja mellan vad och hur olika aktörer arbetar med BIM/CAD och på vilket sätt dessa levererar olika representationer av byggnaden
  16. Ge exempel på hur olika krav ställs på processen (projektering- såväl som produktionsprocessen) och på de olika aktörerna för att möjliggöra samverkan i ett projekt
  17. Visa förmåga till lagarbete i en grupp med olika sammansättning, analysera och reflektera kring samspelet med fokus på jämställdhet, likabehandling och mångfald (JLM)

Innehåll

Byggsektorn och dess aktörer introduceras där frågeställningar kring byggnaders konstruktion, funktion och tekniska lösningar behandlas såsom dess bärande system, klimatskal och installationer. Byggprocessen introduceras och exemplifieras avseende en byggnads olika faser från idéutformning, projektering och produktion till användning och avveckling. Ingenjörers och affärsutvecklares bidrag och ansvar belyses liksom samhällets regler och krav.

Krav med hänsyn till hållbar utveckling behandlas varvid frågor om energianvändning och energieffektivitet är av speciellt intresse. Kursen ska exemplifiera hur kunskaper kan användas för att lösa och hantera verkliga problem i tillämpningar, samt förklara byggnadens klimathållande och försörjande system i förhållande till yttre försörjningssystem.

I kursen ingår ingenjörsmetodik CAD som ett moment. I kursen ska studenten kunna ange, beskriva och tillämpa olika typer av datorbaserade rit- och modelleringsprogram som används som verktyg inom samhällsbyggnadssektorn. Kursen ska ge kunskap i att läsa, förstå och producera standardiserade ritningar samt ha kännedom om rittekniska anvisningar och regler som är praxis inom området.

Vidare finns i kursen ett kommunikationsinslag som utgör ett skrivstöd i projektarbetet tillika en introduktion till att skriva på en teknisk högskola. Utövande av ledarskap introduceras i form av gruppdynamik/gruppövningar. Kursen ska medverka till att uppfylla MTS-krav för civilingenjörsexamen.

Kursen exemplifierar hur kunskaper kan användas för att lösa och hantera verkliga problem i tillämpningar. Därigenom ska kursen ge grund och motivation för vidare studier. Olika typer av byggnader studeras för att ge en översikt av vanliga byggnadstyper med funktionskrav och lösningar. Exempel väljs bland befintlig, äldre och nyare, bebyggelse.

Senare tillämpningar/fördjupningar:

-Tätorters funktioner och utformning - Byggnadsteknologi - Ingenjörsmetodik BIM.

Organisation

En väsentlig del av kursen utgörs av projektarbeten som går som en röd tråd genom kursen för att fortlöpande ge motivation för studier och lärande. Under kursen ges seminarier med skrivövningar som syftar till att beskriva, förklara och informera. Till stöd för projektarbetet ges undervisning i form av föreläsningar och övningar för att på ett naturligt sätt koppla teori och tillämpning. Projektarbetet redovisas kontinuerligt och datorlaborationer ges i kursmoment ingenjörsmetodik CAD som integreras i projektarbetet. Slutligen avslutas kursen med en skriftlig tentamen.

Litteratur

Tillämpad byggnadsfysik, Petersson, Lund, Studentlitteratur, 2013 (eller senare upplaga).

Bygga hus, Strandberg, Stockholm, Byggenskap, 2014 (eller senare upplaga).

Kompletterande kursmaterial delas ut under kursens gång.

Examination inklusive obligatoriska moment

Projekt: Genomfört och godkänt projektarbete. Projektarbetet redovisas i form av en rapport som lämnas in under kursens gång. Betygskala G/U.

Konstruktionsövning: Genomförd och godkänd konstruktionsövning. Konstruktionsövningen sker under kursens gång. Betygskala G/U.

Tentamen: Skriftlig tentamen i slutet av kursen bestående av både teorifrågor, beskrivande uppgifter samt en problemlösningsdel. Betygskala Fem, Fyra, Tre, Underkänt.

Inlämningsuppgift: Genomförd och godkänd inlämningsuppgift i ingenjörsmetodik CAD. Betygskala G/U.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.

Kursplanen innehåller ändringar

  • Ändring gjord på kurstillfälle:
    • 2023-11-10: Examinator Examinator ändrat från Mozhdeh Amani (mozhdeh) till Joosef Leppänen (cosjl) av Viceprefekt
      [Kurstillfälle 1]