Kursplan fastställd 2021-12-28 av programansvarig (eller motsvarande).
Kursöversikt
- Engelskt namnBuilding materials
- KurskodBOM195
- Omfattning6 Högskolepoäng
- ÄgareTKSAM
- UtbildningsnivåGrundnivå
- HuvudområdeArkitektur och teknik, Samhällsbyggnadsteknik
- TemaMiljö och hållbar utveckling 1 hp
- InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
- BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd
Kurstillfälle 1
- Undervisningsspråk Svenska
- Anmälningskod 58111
- Sökbar för utbytesstudenterNej
- Endast studenter med kurstillfället i programplan.
Poängfördelning
Modul | LP1 | LP2 | LP3 | LP4 | Sommar | Ej LP | Tentamensdatum |
---|---|---|---|---|---|---|---|
0115 Laboration 2 hp Betygsskala: UG | 2 hp | ||||||
0215 Tentamen 4 hp Betygsskala: TH | 4 hp |
|
I program
- TAFFS - AFFÄRSUTVECKLING OCH ENTREPRENÖRSKAP INOM SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK, Årskurs 1 (obligatorisk)
- TISAM - SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK, HÖGSKOLEINGENJÖR, Årskurs 1 (obligatorisk)
- TKSAM - SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK, CIVILINGENJÖR, Årskurs 1 (obligatorisk)
Examinator
- Angela Sasic Kalagasidis
- Professor, Byggnadsteknologi, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik
Behörighet
Grundläggande behörighet för grundnivåSökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.
Särskild behörighet
Samma behörighet som det kursägande programmet.Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.
Kursspecifika förkunskaper
- Examinerat moment i CAD eller motsvarande- Byggnaders funktion och utformning
Syfte
Kursen ska introducera och ge exempel på materialtekniska grunder för byggande. Genom undervisningen ska studenten utveckla förmågan att kunna redogöra för och tillämpa etablerade definitioner, begrepp och facktermer inom det materialtekniska området, dvs. kunna kommunicera med folk i byggbranschen. Kursen ska ge exempel på materialval eller materialkombinationer med hänsyn till funktions- och beständighetskrav samt grundläggande miljötekniska aspekter. Genom undervisningen ska studenten utveckla förmågan att kunna tillämpa samband mellan olika materials struktur, egenskaper och funktionskrav samt kunna identifiera och förklara grundläggande nedbrytningsmekanismer samt välja lämpliga skyddsmetoder och (om möjligt) uppskatta livslängden. Att kunna beskriva olika endimensionella transportprocesser vid stationära tillstånd, t.ex. avseende värme och fukt, med hjälp av matematiska modeller är ytterligare ett syfte med kursen.Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)
1. Beskriva vanliga förekommande byggnadsmaterial och deras övergripande funktioner i byggnader.2. Förklara grundläggande hållfasthets- och deformationsegenskaper hos vanliga konstruktionsmaterial
3. Förklara grundläggande egenskaper hos vanliga byggnadsmaterial för värmetransport/-lagring och fukttransport/-fixering
4. Beskriva de viktiga faktorer som kan påverka mekaniska och fysikaliska egenskaper hos vanliga konstruktionsmaterial
5. Beräkna och/eller förutse materialegenskaper med etablerade definitioner och ekvationer tillsammans (om möjligt) med riskanalys.
6. Genomföra mätningar av materialegenskaper med lämpliga mättekniker samt analysera och utvärdera mätresultat
7. Visa insikt om och ge exempel på olika tekniska och miljömässiga egenskaper hos råmaterial som ger olika förutsättningar för hållbart byggande och resursutnyttjande i samhället.
8. Ge exempel på hur användning och återanvändning av byggnadsmaterial i ett kretsloppsperspektiv tillämpas för nybyggnad och ombyggnad.
Innehåll
Kursen ger en genomgång av generella kunskaper om byggnadsmaterial. I kursen behandlas olika byggnadsmaterial ordnade i materialgrupper samt deras funktion i byggnaden. För varje materialgrupp behandlas råmaterial, tillverkning, kemisk och strukturell uppbyggnad, materialegenskaper och väsentliga parametrar, samt vanliga användningsområden, beständighet och livslängd i olika miljöer. Ett särskilt, relativt stort, avsnitt ges om konstruktionsmaterial betong, stål och trä inkluderande deras grundläggande hållfasthets- och deformationsegenskaper samt de viktiga faktorer som kan påverka mekaniska och fysikaliska egenskaper, beständighet och livslängd. En introduktion ges till begrepp som miljökonsekvenser av byggnadsmaterial och konstruktioner, återanvändning och återvinning av material etc. med avseende på hållbart byggande och resursutnyttjande.I kursen behandlas också grundläggande teori avseende värmetransport/-lagring genom ledning, strålning och konvektion; fukttransport/-fixering genom diffusion, konvektion och kapillärsugning; samt beräkningsmetodik för endimensionell stationär värme- och fukttransport i material och konstruktioner. Kemi, fysik och matematik (i parallella kurser) tillämpas för att förklara och illustrera verkningssätt och fenomen såsom t.ex. värme- och fukttransport.
Organisation
Kursen innehåller följande moment:- Föreläsningar (avdelningen och eventuell gästföreläsning)
- Seminarer (aktivt lärande genom självläsning, presentation och diskussion)
- Räkneövningar (aktivt lärande genom problemlösning)
- Laborationer (aktivt lärande genom verkliga observationer av fenomen och mätningar av egenskaper)
Examination (se nedan)
Litteratur
Burström, P G, Byggnadsmaterial - Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper, Studentlitteratur, Lund, 2007Burström, P G, Byggnadsmaterial - Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper. Övningsbok, Studentlitteratur, Lund, 2007.
Utdelat föreläsningsmaterial
Examination inklusive obligatoriska moment
Examinationen består av två delar:- Gruppredovisning av genomförd laborationskurs (godkänd/icke-godkänd);
- Skriftlig tentamen (graderad).
Gruppredovisning examinerar huvudsakligen lärandemål 6 och delvis andra lärandemål. I gruppredovisning presenterar studenterna gruppvis sina labbrapporter inklusive mät- och analysresultat med resonemang samt muntligt besvarar frågor omkring labbprinciper, mättekniker, förfarande, möjliga felkällor och bakgrundskunskaper.
Skriftlig tentamen examinerar generalla lärandemål. Vid skriftlig tentamen förväntas studenterna individuellt besvara frågor på olika sätt inklusive flervals, beskrivning och beräkning.
För erhållande av slutbetyg krävs godkännande av båda delarna.
Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.
Kursplanen innehåller ändringar
- Ändring gjord på kurstillfälle:
- 2021-06-29: Examinator Examinator ändrat från Ingemar Segerholm (bmseger) till Angela Sasic Kalagasidis (sasic) av Viceprefekt
[Kurstillfälle 1]
- 2021-06-29: Examinator Examinator ändrat från Ingemar Segerholm (bmseger) till Angela Sasic Kalagasidis (sasic) av Viceprefekt
- Ändring gjord på tentamen:
- 2022-01-26: Institutionstenta Ändrat till institutionstenta av Angela Sasic Kalagasidis
[2022-04-12 4,0 hp, 0215] Ges av institution - 2022-01-26: Inställd Inte längre inställd av Elin Johansson
[4,0 hp, 0215] Återöppnat - 2022-01-26: Inställd Inte längre inställd av Elin Johansson
[4,0 hp, 0215] Återöppnat - 2022-01-26: Institutionstenta Ändrat till institutionstenta av Angela Sasic Kalagasidis
[2022-08-17 4,0 hp, 0215] Ges av institution - 2021-12-28: Inställd Ändrat till inställd av PA/Examinator/UBS
[2022-08-17 4,0 hp, 0215] Inställt - 2021-12-28: Inställd Ändrat till inställd av PA/Examinator/UBS
[2022-01-13 4,0 hp, 0215] Inställt - 2021-12-28: Inställd Ändrat till inställd av PA/Examinator/UBS
[2022-04-12 4,0 hp, 0215] Inställt
- 2022-01-26: Institutionstenta Ändrat till institutionstenta av Angela Sasic Kalagasidis
- Ändring gjord på kurs:
- 2021-12-28: Examination Examination ändrat av PA/Examinator/UBS
Uppdaterat examination
- 2021-12-28: Examination Examination ändrat av PA/Examinator/UBS