Kursplan för Byggnad och klimat

Kursplan fastställd 2020-02-19 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnBuilding and climate
  • KurskodARK207
  • Omfattning9 Högskolepoäng
  • ÄgareTKATK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeArkitektur och teknik
  • TemaArkitekturdesignprojekt 9 hp,Miljö och hållbar utveckling 4,5 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 46116
  • Max antal deltagare50
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0117 Projekt, del A 7,5 hp
Betygsskala: UG		 4 hp3,5 hp
0217 Projekt, del B 1,5 hp
Betygsskala: UG		 1,5 hp

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

Programkurserna: Rum och människa, Rum och geometri samt Byggnad och struktur, eller motsvarande.

Syfte

- utforska växelspel mellan byggnadsutformning, inomhusklimat och energihushållning vid gestaltning av en markbostad.
- ge praktiskt användbar arkitektkunskap om bostadens funktioner med utgångspunkt från olika människors mått och behov
- genom skissarbetet ta del av samhällets regelverk och styrande processer
- träna arkitektonisk gestaltning genom att rita bostäder med utgångspunkt i rumsgestaltning och rumsorganisation.
- träna analys- och gestaltningsmetoder och -verktyg.
- träna på kommunikation genom den kreativa processen i skrift och tal.
- förstå ledarskapets utmaningar genom att i grupparbete leda sig själv och andra
- formulera konkreta ekologiska, sociala och kulturella hållbarhetsmål och utvärdera måluppfyllelse i ett arkitekturprojekt

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

- beskriva bostadens historiska och nutida utveckling och hur denna speglar samhällsutvecklingen genom exempelvis politiska beslut, etiska dilemman och könsroller - beskriva bostadens funktioner utifrån människans mått och behov - arkitektoniskt gestalta en bostad utifrån behov, funktion, rumsgestaltning och rumssamband - tillämpa fackspråkliga uttryck för byggnadens energibalans och klimatskalets påverkan på såväl yttre gestaltning som rumsupplevelse i presenterat förslag - presentera förslag i fysiska och digitala former för fysisk respektive digital utställning - beskriva såväl den individuella som gruppens gestaltningsprocess genom reflektion över hur process och dialog har styrt resultatet - formulera erfarenheter från arkitektarbetet och hur dessa gett nya insikter

Innehåll

En markbostad, som redovisas i modell, planer, sektioner, detaljer och perspektiv.
Arbetsprocess:
- bygga upp kunskap om bostadens inre och yttre rum och deras samband genom dagskisser
- diskutera arkitektens roll och uppdrag, och hur arkitektens språk påverkar det byggda resultatet
- komplettera givet byggnadsprogram med egna för projektet formulerade ambitioner kring ekologisk, social och kulturell hållbarhet
- skissa ett tidigt förslag (förslagsskiss) till lösning på ett givet byggnadsprogram
- beskriva och diskutera eget och andras förslag i en mellankritik
- särskilt beakta hur utformningar för tillgänglighet fungerar och kan förbättras
- reflektera över projektets utformning ur ett livscykelperspektiv och som en hållbar helhetslösning
- modellera och visualisera sitt projekt
- beskriva, argumentera, värdera och diskutera eget och andras förslag i en avslutande kritik tillsammans med kritiker och sakkunniga inom och utanför högskolan
- särskilt beakta tillgänglighet för olika grupper av brukare

Organisation

Undervisningen sker i form av föreläsningar, dagskisser och arkitekturuppgift (inom disciplinerna Byggnad och Klimat och Fackspråk och kommunikation). Projektarbete sker både enskilt och i grupp. Problemlösningsförmåga tränas under dagskisser och workshops. Arkitekturuppgiften löper genom läsperiod 3 och 4 på sammanlagt 9.0 poäng och får stöd av konstruktionsuppgiften i Byggnadsfysik, VBF019. I kursen ingår språkliga moment genom Fackspråk och kommunikation samt muntlig presentation vid kritiktillfälle gemensamt med Byggnadsfysik. Obligatoriska moment: Litteraturseminarium Slutkritik Obligatoriska inlämningar: Sammanfattning litteratur, underlag sist i PM Mittrespons, inlämningskrav se Arkitekturuppgift Gemensam respons, inlämningskrav se Arkitekturuppgift Slutinlämning, inlämningskrav se Arkitekturuppgift

Litteratur

Anders Bodin m fl: Arkitektens handbok, Addera förlag 2017 Bengt Strandberg: Bygga hus Ola Nylander: Svensk bostad 1850-2000 (Cremona) Josefin Karlsson: Retorikens kraft, Studentlitteratur 2017 SS 914221:2006 (Cremona) SS 914222:2006 (Cremona) Del ur Floor plan Manual (CANVAS) Inför Litteraturseminarium ska följande litteratur läsas samt frågor besvaras. Huvuddelen av litteraturen kommer att finnas tillgänglig för nedladdning. Litteraturen ska läsas för information och diskussion, för att väcka tankar och intresse. Ola Nylander: Svensk bostad 1850-2000, sid 259-284, 293-298 (Cremona) Ur Bostadens rum samlade artiklar: 1. Bostadens estetik av Christina Redvall 2. Byggd miljö som förutsättning för socialt liv, Sören Olsson (CANVAS) Passivhus utbildningsmaterial Sid 1-13 (CANVAS) Bengt Strandberg: Bygga hus 1. kapitel 6 sid 148-157, tegelväggar 2. kapitel 9 sid 237-252, fönster 3. kapitel 11 sid 308-322, trappor Josefin Karlsson: Retorikens kraft inom arkitektur sid 57-100 Del ur exjobb om den jämställda bostaden The norm (CANVAS) BBR 2011-6 Kapitel 3 (CANVAS) CMB_kortrapport_Hagson_2015-4 (CANVAS) Bostad och politik, Sveriges Arkitekter (CANVAS) 2016 Plan nr 1, artikel Sverige är världsbäst på bostadsbrist Aktuella artiklar (CANVAS)

Examination inklusive obligatoriska moment

Kursen är uppbyggd kring ett gestaltningsprojekt och examineras dels genom en aktiv process, dels genom presenterade och i dialog kommunicerade resultat. Till processen hör: aktiv och full närvaro vid föreläsningar, seminarier, grupparbeten, handledning och genomgångar/kritiker, samt redovisad och godkänd dokumentation av arbetsprocessen. Till resultatet hör: ett i tid och i efterfrågat format redovisat gestaltningsförslag, väl genomförd inläsning och kritik av kurskamraters förslag, väl genomförd redovisning och försvar av ett i grupp genomarbetat gestaltningsförslag samt en i portföljformat egen sammanfattad och reflekterad redovisning av förslag och process.