Kursplan för Materia, rum, struktur 2

KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE
Visa kunskap om olika metoder för att förstå kursens kontext.
Visa grundläggande insikt i en konceptuell designprocess och kunskap för att kontrollera designprocessen och hålla fast vid idén från det inledande konceptet i det slutliga designförslaget.
Hänvisa till relevant kunskap inom ämnet och visa en kritisk förståelse i arkitekturhistoria och arkitekturteori i allmänhet.

SKICKLIGHET OCH FÖRMÅGA
Syntetisera idéer och intentioner till fysiska modeller och göra ett genomtänkt urval bland alternativa designförslag.
Tillämpa olika tekniker för att beskriva platsens förutsättningar, såsom modellbygge, inventering, grafisk framställning.
Använda den iterativa metoden från de olika designkoncepten och skisserna i designförslaget.
Visa skicklighet i användningen av konventionella ritningar och modeller, liksom experimentell förmåga till andra presentationsformer.
Använda de framställda ritningarna och modellerna som påverkande argument i den samtida arkitekturdiskussionen.

VÄRDERINGAR OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
Använda designen som ett retoriskt arbetssätt grundad i tydliga värderingar.
Lyfta fram argument för diskursen i projektet.
Reflektera över valda synsätt, värden och kriterier för värdering i designarbetet.

MATERIA RUM STRUKTUR är en studio för arkitekturdesign. Vi ser arkitektur som det konstnärliga uttrycket av vår materiella erfarenhet.
Chalmers har åtagit sig att verka för en hållbar utveckling. I studion för Materia Rum Struktur inriktar vi oss på livscykeln (cradle-to-cradle) i alla våra kurser.
Alla kurser utgörs av projektbaserade designuppgifter. Projektens fokus på människor och föremål omsätts i förslag till design av arkitektur.
Ett aktivt studioarbete är avgörande. Vi kräver ambition och närvaro av studenten samtidigt som vi erbjuder en uppmärksam och flexibel miljö som stöd för individuella önskemål och behov.

Föregående studio ARK123 är planerad som ett avslutat projekt under höstterminen, men är också avsedd att vara den första i en sekvens av två som följs av ARK132 under vårterminen. Båda kurserna utvecklas från en inledning där material och platsspecifika sammanhang betonas, till det följande designprojektet där betoning läggs på byggnadstekniker och arkitekturdetaljer.

SYFTE OCH INNEHÅLL
Efter kursen skall studenten med ökad säkerhet i viktig metodik kunna designa och tillämpa den förvärvade färdigheten i arkitektonisk gestaltning.

Ett designprojekt i arkitektur börjar med kontexten, i dess vidare mening innefattande inte bara den fysiska miljön på platsen, utan också det sociala, kulturella och historiska ramverket kring projektet.

En designmetodiks förutsättning är komplexitet. I studion utvecklas projekten från alternativa konceptuella förslag, över skisser och modeller, till designpresentationer.
I den första fasen utvecklar studenten flera alternativa konceptuella förslag till design, visade i fysiska modeller. Samtidigt formulerar studenten ett utkast till värderingskriterier grundat på ett utarbetat funktionsprogram och givna förutsättningar för att minska antalet förslag.
I den andra fasen utvecklas ett mindre antal skissförslag grundade på de valda koncepten, liksom en utökad lista på värderingskriterier. Skisserna görs i form av skalenliga modeller, som uttrycker förslagets rumsliga inlevelse och ger studenten förståelse för rumslig kvalitet, särskilt utifrån de tänkta användarnas liv.
I den tredje fasen kommuniceras det slutliga designförslaget som en arkitektonisk helhet med tonvikt på organiseringen av volymer, rumssamband och överensstämmelse med programmet, liksom dagsljus, orientering och tillgänglighet. Efter kursen har studenten grundläggande förståelse för en konceptuell designprocess och förmåga att kontrollera designprocessen och överföra det inledande konceptet till det slutliga förslaget till design.

Arkitekturprojektet är ett bidrag till den akademiska och professionella diskursen. Studenten söker material från akademisk forskning och exempel på arkitektur för att främja designprocessen och projektet, utvidga relevant kunskap inom ämnet och uppnå en kritisk förståelse av arkitekturens teori och historia.

Vid kartläggning av förutsättningarna behöver studenten ett tydligt och värdebaserat förhållningssätt där hänsyn tas till omätbara förhållanden på platsen. Studentens egna synsätt och värderingar återspeglas särskilt i värderingskriterierna i designövningarna.

I skissmetoden minskar mängden alternativa designförslag under processen från koncept och skisser till presentationer. De värderingskriterier som samtidigt formulerats utvecklar studentens medvetna förhållningssätt och värderingar.

AKTIVITETER I KURSEN
Under kursen får studenten undervisning främst i form av handledning en gång i veckan och kritik i grupp av olika storlek en gång i månaden.

Handledningen organiseras i små samtalsgrupper. Varje projekt handleds individuellt, men läraren tar upp frågor av gemensamt intresse med hela gruppen. Mellan handledningstillfällena möts studenterna i samtalsgruppen för egen underhandskritik. Denna kritik dokumenteras och är tillgänglig för läraren.

Den månatliga kritiken genomförs med examinator, handledare och hela gruppen närvarande. Avsikten med kritiken är att förbereda studenten för examinationen och säkra att designprocessen fortlöper.

Vid sidan om dessa huvudaktiviteter erbjuds också föreläsningar, seminarier, studiebesök och övningar.

BEDÖMNING AV INHÄMTADE KUNSKAPER
Studieresultatet examineras vid den slutliga projektkritiken och vid genomgången av projektportföljen vid slutet av kursen.

Vid slutkritiken redovisar studenten en sammanställning av ritningar, figurer, text, illustrationer och modellfoton, tillsammans med de fysiska modeller som tillkommit under designövningarna. Valfritt visas en datorpresentation. Både manuella och digitala tekniker bedöms.

En jury bestående av examinatorn, handledarna och en inbjuden extern jurymedlem bedömer studenten efter presentationen. Examinationen börjar med en rundfråga som följs av kommentarer.

Utförandet av planscher och modeller visar studentens förmåga och skicklighet. Under den närmare granskningen av materialet och följande examination visas studentens kunskap och förståelse kring projektet, liksom förhållningssätt till metod och värdegrund.

Examinationen har karaktär av en diskussion där studenten deltar aktivt. Under samtalet placerar studenten projektet i den akademiska/professionella diskursen med citat från texter och exempel från arkitekturprojekt.

I genomgången av portföljen presenterar studenten en personlig reflektion över den arkitektoniska viljeinriktningen, designprocessen och kvaliteten som uppnåtts i förslaget. Särskilt uppmärksammas studentens förhållningssätt och värderingar.