Kursplan för Komplexa byggnader

Kursplan fastställd 2025-02-09 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnComplex buildings
  • KurskodACE660
  • Omfattning10,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKARK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeArkitektur
  • TemaArkitekturdesignprojekt 7,5 hp,Miljö och hållbar utveckling 1,5 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 45136
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0125 Projekt 7,5 hp
Betygsskala: UG		 7,5 hp
0225 Inlämningsuppgift, del A 1,5 hp
Betygsskala: UG		 1,5 hp
0325 Inlämningsuppgift, del B 1,5 hp
Betygsskala: UG		 1,5 hp

I program

Examinator

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

  • Stadsbostaden, eller motsvarande
  • Form och teknik: tema betong, eller motsvarande
  • Form och teknik: tema konstruktion och byggande, eller motsvarande
Kursen är en del i lärsekvensen Design och bygger vidare och fördjupar kunskap om rumsgestaltning och arkitekturens material och tekniska system som behandlades i ovan nämnda kurser.

Syfte

Kursen syftar till att utveckla studentens förmåga att på en verklig plats och med ett givet byggnadsprogram gestalta en byggnad där rum för verksamhet, byggnadsteknik och teknik för klimatstyrning samverkar inomhusklimat bildar ett system som är organiserat till en konstnärlig och hållbar helhet.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  1. analysera en byggnad, ett referensprojekt, där rum, byggnadsteknik och teknik för klimatstyrning samverkar till en arkitektonisk helhet, samt redovisa kopplingen till det egna projektarbetet.
  2. gestalta en byggnad där rum, byggnadsteknik och teknik för klimatstyrning samverkar till en arkitektonisk helhet.
  3. gestalta några visuellt och tekniskt viktiga byggnadsdetaljer.
  4. redovisa ett medvetet förhållningssätt dels till relationen mellan arkitekturens rumslighet och dess tekniska system, dels till relationen mellan en byggnads exteriör och interiör.
  5. gestalta en byggnad med behaglig innemiljö där ljus, utblickar, system för solavskärmning, energi och värme balanseras till en hållbar helhet, och använda kvantitativa och kvalitativa analysmetoder för att försvara den valda lösningen. (hållbar utveckling)
  6. studera och presentera projektet i tydliga konventionella ritningar och i en perspektivsektion eller en fysisk modell, där rumslighet och tekniska system integreras (gestaltnings- och representationsmedier)
  7. muntligt och i dialog med kritiker presentera och diskutera uppgiftens resultat och möjliga vidareutvecklingar
  8. kritiskt granska värdera och konstruktivt kommentera ett annat studentarbete avseende frågeställningar och resultat (muntligt och/eller i text).

Innehåll

Kursen bestar av tre moduler.

Projektarbete 7,5 hp
Den första modulen utgörs av ett designprojekt inriktat på utformningen av en ny byggnad med ett sammansatt byggnadsfunktionsprogram på en given plats. I kursen utvecklas kunskaper och färdigheter som vunnits tidigare inom utbildningsprogrammet. Utvecklingen sker främst genom att en större komplexitet introduceras, dels gällande samverkan mellan rum och tekniska system för bärning och komfortabelt inomhusklimat, dels gällande sambandet mellan byggnaders interiör och exteriör.


Hållbar utveckling 1,5 hp
Den andra modulen handlar om att utforma en behaglig innemiljö där ljus, utblickar, energi och värme balanseras till en hållbar helhet. Förståelse för samverkan hos fönster, solavskärmning, eventuell grönska, stomme, energi- och ventilationssystem och deras påverkan på rums- och fasaddesign är central. Insikterna resulterar i en gestaltad syntes i designprojektet.
Momentet behandlar även materialval utifrån livscykelperspektiv där materialens ursprung, tillverkning och funktion samverkar med deras kulturella betydelse, platsen för projektet och estetiska uttryck.


Gestaltning och representationsmedier 1,5 hp
I den tredje modulen utvecklas färdigheter i ritarbete där designprojektet både studeras och presenteras i tydliga ritningar baserade på streck - arkitektyrkets konvention. Projektet studeras vidare i antingen en perspektivsektion eller en fysisk modell där syntesen av rumslighet och tekniska system framgår.

Organisation

Kursen har projektbaserad undervisning där studenter lär av varandra på ritsalen i kombination med handledning av lärare. Föreläsningar stöttar med teori anpassade efter projektuppgiften.

Arbetet med referensprojekt sker i grupp. Projektarbetet är individuellt.

Kursen avslutas med ett reflektionsmoment där erfarenheter från kursen samlas i en portfolio.

Litteratur

Constructing architecture, Andrea Deplazes (editor)

Eventuell ytterligare litteratur anpassas efter projektuppgift och meddelas vid kursstart.

Examination inklusive obligatoriska moment

Examination sker genom:
  • Kontinuerlig examination av designprojekt som motsvarar 7,5 hp och examinerar främst lärandemål 1, 2, 3, 6, 7
  • Inlämningsuppgift, del A, om hållbar utveckling som motsvarar 1,5 hp och examinerar främst lärandemål 4
  • Inlämningsuppgift, del B, om gestaltnings- och representationsmedier som motsvarar 1,5 hp och examinerar främst lärandemål 5
  • Aktivt deltagande i kursen och aktiv närvaro vid obligatoriska moment
Kontinuerlig examination betyder att examination sker genom flera presentationstillfällen med tydliga inlämningskrav som meddelas vid kursstart. Även obligatoriska moment meddelas vid kursstart.

Student som ej blir godkänd i kursen efter ordinarie examination ska ges möjlighet att examineras genom komplettering efter kursens slut om examinator bedömer det möjligt. Om studenten efter två försök till komplettering fortfarande inte kan godkännas far studenten läsa om kursen. Bedömning av kompletteringar sker under Chalmers omtentamensperioder.

Det åligger studenten att kontrollera rapporterade studieresultat i Ladok efter varje läsperiod och att kontakta kursens examinator för instruktioner om komplettering om godkänt resultat saknas.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.