Kursplan för Form och teknik: tema plan- och byggprocess

Kursplan fastställd 2025-02-09 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnArchitectural technology: Theme planning and building process
  • KurskodACE655
  • Omfattning4,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKARK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeArkitektur
  • TemaArkitekturdesignprojekt 1,5 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 45135
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0125 Inlämningsuppgift 4,5 hp
Betygsskala: UG		4,5 hp

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

  • Stadens rum, eller motsvarande
  • Stadsbostaden, eller motsvarande
  • Användning i förändring, eller motsvarande

Syfte

Kursen är den femte i en sekvens av Form- och teknik-kurser. I kursen är det övergripande syftet att ge en grundläggande förståelse för arkitekturens förutsättningar och därmed för arkitektens roll och uppdrag i plan- och byggprocessen.

Under kursen får studenterna en grundläggande förståelse för plan- och byggprocessens ingående delar samt hur arkitektur beställs, formas och utvecklas genom dessa processer. Kursen ger studenten kunskap om 1) planprocessens olika delar med fokus på kommunal planering, 2) byggprocessens olika delar; hur ett byggprojekt startar, program och utredningar, projekterings-processen och bygghandlingar, byggproduktion och förvaltning av byggnader, samt 3) hur plan- och byggprocesser är länkade till varandra. 

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  1. Beskriva plan- respektive byggprocessen och dess olika delar.
  2. Känna till de lagar och regelverk som styr planering och byggande av arkitektur inklusive aspekter relaterade till hållbarhet, jämlikhet, mångfald och diversitet.
  3. Kunna redogöra för grundläggande begrepp i bygg- respektive planprocessen.
  4. Förklara och ge exempel på hur ett arkitekturprojekt planeras och byggs.
  5. Förstå och reflektera över arkitektens roll och uppdrag i bygg- respektive planprocessens olika delar.

Innehåll

Kursen är uppdelad i två huvudsakliga delar:
I. Att planera staden - från ÖP till DP som behandlar:
  • Kommunal planering från markanvändning till detaljplan (planprocessens olika delar)
  • Styrdokument, Lagar, regelverk och förordningar (PBL och Miljöbalken)
  • Beställare, entreprenörer och upphandling

II. Att bygga staden – från projektering till förvaltning som behandlar:
  • Byggandets förutsättningar och genomförande (byggprocessen)
  • Från detaljplan till inflyttning (arkitektens uppdrag)
  • Styrning och ledning av arkitekturprojekt, med utblick mot t ex byggemenskap och arkitekten som beställare.

Del I genomförs som en inlämningsuppgift i mindre grupper och behandlar främst lärandemål 1–3. Del II genomförs som en individuell inlämningsuppgift och behandlar främst lärandemål 4 och 5.

Organisation

Kursen bygger på föreläsningar, litteraturstudier, övningsuppgift (i grupp) samt inlämningsuppgift reflektion (individuell). Kurslitteraturen inläses parallellt med föreläsningar.

Föreläsningar, litteraturstudier och övningar behandlar dels hur arbetet med att ta fram en detaljplan genomförs; från beslut om markanvändning till laga karta, dels arkitektens uppdrag i arbetet med att gestalta arkitektur för en beställare.

Litteratur

Kursens huvudsakliga litteratur utgörs av
Byggprocessen, Uno Nordstrand, Liber förlag (2008)

samt utdrag ur bland annat
Detaljplanehandboken: handbok för detaljplanering enligt plan- och bygglagen, PBL, Norstedts Juridik AB (2019)

Examination inklusive obligatoriska moment

Examination sker genom
  • Inlämningsuppgifter (i grupp och individuellt) som examinerar främst lärandemål 1 till 4.
  • Reflektionsuppgift som främst examinerar lärandemål 5.
  • Aktivt deltagande i kursen och aktiv närvaro vid obligatoriska moment.

Inlämningskrav och obligatoriska moment meddelas vid kursstart.

Student som ej blir godkänd i kursen efter ordinarie examination ska ges möjlighet att examineras genom komplettering efter kursens slut om examinator bedömer det möjligt. Om studenten efter två försök till komplettering fortfarande inte kan godkännas får studenten läsa om kursen. Bedömning av kompletteringar sker under Chalmers omtentamensperioder. Det åligger studenten att kontrollera rapporterade studieresultat i Ladok efter varje läsperiod och att kontakta kursens examinator för instruktioner om komplettering om godkänt resultat saknas.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.