Kursplan för Hållbara städer

Kursplan fastställd 2025-02-09 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnSustainable cities
  • KurskodACE650
  • Omfattning10,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKARK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeArkitektur
  • TemaArkitekturdesignprojekt 7,5 hp,Miljö och hållbar utveckling 1,5 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 45134
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0125 Projekt 7,5 hp
Betygsskala: UG		7,5 hp
0225 Inlämningsuppgift, del A 1,5 hp
Betygsskala: UG		1,5 hp
0325 Inlämningsuppgift, del B 1,5 hp
Betygsskala: UG		1,5 hp

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

  • Stadens rum, eller motsvarande
  • Urbanteori, eller motsvarande
  • Stadsbostaden, eller motsvarande
  • Form, rum och struktur, eller motsvarande
Kursen är en del i lärsekvensen Design och bygger vidare och fördjupar kunskap om stadsbyggnad och urbanmorfologi som behandlades i ovan nämnda kurser.

Syfte

Kursen är en del i en sekvens av designkurser som ger studenterna kunskaper och färdigheter att initiera, genomföra och presentera projekt på olika skalor och skapa långsiktiga och funktionella lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning. Kursen bygger vidare på kursen Stadens rum men ökar komplexiteten genom att flytta fokus från att arbeta med stadens olika komponenter, såsom gator, parker, kvarter och fastigheter, till att ställa i centrum sambanden mellan dessa. Fokus skiftar därmed till gestaltningen av stadens rumsliga strukturer, vilket i kombination med markanvändning och bebyggelsetäthet skapar stadsbyggnadskvaliteter och variation i tillgänglighet som påverkar bland annat människors livsvillkor och vardagsliv, hållbara transporter och segregation. Utöver detta behandlar kursen utmaningar kopplade till klimatförändring där urbana ekosystemtjänster används för att förbättra människors välmående och stärka stadens resiliens. I kursen används evidensbaserad design som metod, med fokus på ett utforskande och systematiskt arbetssätt, där designval stöds av forskning och rumsliga analyser.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

Kursmodul design (projekt)
1. Gestalta stadens struktur, inklusive markanvändning och bebyggelsetäthet, samt redogöra för hur dessa faktorer skapar stadsbyggnadskvaliteter och variation i tillgänglighet som påverkar livsvillkor och vardagsliv, hållbara transporter och segregation.
2. Gestalta urbana ekosystemtjänster för att förbättra människors välmående och stärka stadens resiliens mot klimatförändring.
3. Sammanställa och presentera ett stadsomvandlingsprojekt för ett givet geografiskt område i form av ett strategiskt dokument som består av en övergripande struktur och vägledning för framtida detaljplanering och som redovisar hur förslaget möter övergripande mål och områdets utmaningar.
4. Illustrera den gestaltade livsmiljön för ett delområde inom strukturplanen (med hjälp av till exempel axonometri, perspektiv eller fördjupad sektion).

Kursmodul hållbar utveckling (Inlämningsuppgift, del A)
5. Redogöra för stadsbyggandets roll i skapandet av hållbara städer med särskilt fokus på livsvillkor och vardagsliv, hållbara transporter och segregation.
6. Förklara vad urbana ekosystemtjänster innebär och beskriva hur dessa, i relation till klimatförändring, påverkar människors välmående och stadens resiliens.

Kursmodul gestaltnings - och representationsmedier (Inlämningsuppgift, del B)
7. Använda digitala verktyg (t.ex. GIS) för att analysera geografiska data anpassade efter projektuppgiften samt redogöra för hur resultaten kan användas för att identifiera utmaningar och potentialer samt utvärdera egna föreslagna förändringar i stadens struktur.

Innehåll

Kursen består av tre moduler:
  • Projektmodulen (7,5 hp) syftar till att utveckla studentens förmåga att omvandla och gestalta ett större urbant område, såsom en stadsdel. Projektet resulterar i ett strategiskt dokument som används i Sverige och andra länder för att ge en övergripande struktur och vägledning för framtida detaljplanering (planprogram eller masterplan).
  • Hållbarhetsmodulen (1,5 hp) fokuserar på att stärka studentens färdigheter och kunskap om stadsbyggandets roll i relation till social hållbarhet och klimatförändring.
  • Representationsmodulen (1,5 hp) ger färdigheter och kunskap om hur geografiska data och rumsliga analyser med hjälp av digitala verktyg som GIS kan stödja designprocessen.
De tre modulerna löper parallellt genom hela kursen för att kontinuerligt stödja designprocessen och gradvis öka studenternas förståelse, kunskap och färdigheter om hur stadsomvandlingsprojekt kan bidra till invånarnas välmående och stadens resiliens. 

Organisation

Kursen organiseras genom:
  • Handledning på ritsal av en handledare som ansvarar för att stötta utvecklingen av designprojektet.
  • Laborationer som kopplas till hållbarhets- och representationsmodulerna med fokuserar på urbana ekosystemtjänster och klimatanpassning respektive analyser av geografiska data med hjälp av digitala verktyg som GIS.
  • En föreläsningsserie kompletterar handledningen och laborationerna med fokus på stadsbyggandets roll i skapandet av hållbara städer.
Studenterna arbetar i grupper och lämnar in ett gemensamt projekt. Utöver detta samlar varje student sitt arbetsmaterial i en loggbok som fungerar som en personlig redovisning av hur de har bidragit till gruppens arbete.

Litteratur

Lars Marcus, 2023, Städernas stenar - Hur den byggda staden formar den levda staden. Dokument press

Ytterligare litteratur meddelas vid kursstart.

Examination inklusive obligatoriska moment

Examination sker genom:
  • Kontinuerlig examination av projektet som motsvarar 7,5 hp och examinerar främst lärandemål 1, 2, 3 och 4
  • Inlämningsuppgift A om hållbar utveckling som motsvarar 1,5 hp och examinerar främst lärandemål 5 och 6
  • Inlämningsuppgift B om gestaltnings och representationsmedier som motsvarar 1,5 hp och examinerar främst lärandemål 7
  • Aktivt deltagande i kursen och aktiv närvaro vid obligatoriska moment.
Kontinuerlig examination betyder att examination sker genom flera genomgångar med inlämningskrav som meddelas inför respektive laboration. Obligatoriska moment meddelas vid kursstart.

Student som ej blir godkänd i kursen efter ordinarie examination ska ges möjlighet att examineras genom komplettering efter kursens slut om examinator bedömer det möjligt. Om studenten efter två försök till komplettering fortfarande inte kan godkännas får studenten läsa om kursen. Bedömning av kompletteringar sker under Chalmers omtentamensperioder. Det åligger studenten att kontrollera rapporterade studieresultat i Ladok efter varje läsperiod och att kontakta kursens examinator för instruktioner om komplettering om godkänt resultat saknas.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.