Kursplan fastställd 2024-02-02 av programansvarig (eller motsvarande).
Kursöversikt
- Engelskt namnAdaptive reuse
- KurskodACE635
- Omfattning10,5 Högskolepoäng
- ÄgareTKARK
- UtbildningsnivåGrundnivå
- HuvudområdeArkitektur
- TemaArkitekturdesignprojekt 7,5 hp,Miljö och hållbar utveckling 1,5 hp
- InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
- BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd
Kurstillfälle 1
- Undervisningsspråk Svenska
- Anmälningskod 45135
- Sökbar för utbytesstudenterNej
- Endast studenter med kurstillfället i programplan.
Poängfördelning
Modul | LP1 | LP2 | LP3 | LP4 | Sommar | Ej LP | Tentamensdatum |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 0124 Projekt 7,5 hp Betygsskala: UG | 0 hp | 0 hp | 0 hp | 7,5 hp | 0 hp | 0 hp | |
| 0224 Inlämningsuppgift, del A 1,5 hp Betygsskala: UG | 0 hp | 0 hp | 0 hp | 1,5 hp | 0 hp | 0 hp | |
| 0324 Inlämningsuppgift, del B 1,5 hp Betygsskala: UG | 0 hp | 0 hp | 0 hp | 1,5 hp | 0 hp | 0 hp |
I program
Examinator
Meta Berghauser Pont- Professor, Stadsbyggnad, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik
Behörighet
Grundläggande behörighet för grundnivåSökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.
Särskild behörighet
Samma behörighet som det kursägande programmet.Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.
Kursspecifika förkunskaper
- Byggnaden i förändring, eller motsvarande
Syfte
Kursen är en del i en sekvens av designkurser som ger studenterna kunskaper och färdigheter att initiera, genomföra och presentera projekt på olika skalor och skapa långsiktiga och funktionella lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning. Kursen ger studenterna fördjupade kunskaper om hur man återanvänder det befintliga byggnadsbeståndet med syfte att skapa lösningar som å ena sidan anpassar fastigheten till att tjäna användarens krav bättre och ger byggnaden en förlängd livslängd och å andra förbättrar byggnadens prestanda. Kursen bygger vidare på Byggnaden i förändring men till skillnad från denna kurs är byggnadens användning och stadens behov mer central i kursen Adaptiv återanvändning och dessa värden kommer att vägas mot byggnadens historiska värden, arkitektoniska värden och återbruksvärden.Gestaltningsprojektet inleds med en behovsanalys utifrån användarens perspektiv idag och i framtiden, en analys av byggnadsritningar och byggnadens kvalitéer samt en platsanalys inklusive byggnadens funktion i området. I kursen undersöker studenter byggnadsteknikens och materialens förutsättningar, där huvudfokus ligger på betong, världens vanligaste byggmaterial. Förutom omvandlingen av den befintliga byggnaden kommer designprojektet att innebära någon form av utbyggnad för att möta användarens och samhällets förändrade behov. I kursen jobbar studenter parallellt med en mera traditionell skissprocess, digitala ritningar och en objektbaserat digital modell av den befintliga byggnaden. Kursen bygger vidare på kunskap kring effektiv resursanvändning som introducerats i tidigare kurser, men fördjupar kunskapen genom kvantifiering av resursanvändning. För att väga fastighetsägarens och brukarens behov i designprocessen ska studenterna använda samskapande metoder för att hjälpa till att utveckla en behovsbild och involvera brukare i designprocessen.
Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)
- Genomföra ett omvandlings- och tillbyggnadsprojekt genom att analysera användarens behov och karaktärisa befintlig miljö (plats och byggnad), undersöka potential för återbruk, formulera en koncept/bärande idé, upprätta ett program, skissa alternativa förslag och ta fram ritningar samt utvärdera dem utifrån såväl rationella ställningstagande som subjektiva värderingar.
- Göra avvägningar mellan byggnadens bruksvärden, historiska värden, arkitektoniska värden, (åter-)bruksvärden och hållbarhetsvärden med hjälp av kvantitativa metoder (till exempel angående resursanvändning).
- Beskriva och använda olika metoder för dialog med intressenter (fastighetsägare, brukare) i designprocessen samt reflektera över olika gruppers möjlighet att delta i och påverka gestaltningen.
- Ta fram en rumslig struktur som tar hänsyn till kravet att kombinera eller separera funktioner och flöden av olika användargrupper (t.ex. kunder och medarbetare; boende och gäster).
- Ta fram en digital modell av den befintliga byggnaden och tillbyggnaden för att hantera information om byggnaden på ett strukturerat och planerat sätt som möjliggör samarbete mellan olika deltagare i byggprocessen, förbättra designsamordningen och underlätta integrationen av olika system i projekt.
- Diskutera hur stomsystem, inneklimat, klimatskal, byggnadsdetaljer och materialval samspelar med byggnadens arkitektoniska kvalitéer med fokus på ett omvandlingsprojekt och betongkonstruktioner.
- Reflektera och ge konkreta exempel hur användarens behov, ekonomiska faktorer, juridiska krav, konstruktionen och hållbarhetsmål har påverkat designprocessen och resultat.
Innehåll
Kursen består av tre moduler
Projekt
Den första modulen avser ett designprojekt som ger studenter kunskaper och färdigheter att initiera, genomföra och presentera ett omvandlingsprojekt av en befintlig byggnad och en given användare. I jämförelse med omvandlingskursen i första året, skiftar fokus från en byggnad med hög kulturvärden till en byggnad med högt bruksvärde och från ett omvandlingsprojekt till ett om- och tillbyggnadsprojekt.
Inlämningsuppgift, del A om hållbar utveckling
I den andra modulen får studenten en fördjupad kunskap om avvägningarna mellan nybyggnation och renovering med eller utan tillbyggnader kopplade till hållbarhet genom att använda kvantitativa metoder.
Inlämningsuppgift, del B om gestaltnings- och representationsmedier
I den tredje modulen får studenter färdigheter att använda olika typer av ritverktyg för design, kommunikation och designsamordning genom att ta fram en digital modell av den befintliga byggnaden och den föreslagna om- och tillbyggnaden.
Organisation
I kursen används projektbaserad undervisning där studenter lär av och med varandra på ritsalen i kombination med handledning av lärare. Utöver projektarbete består kursen av föreläsningar, designlaborationer och seminarier. Föreläsningarna introducerar studenterna till metoder att samla information om behovet hos intressenter, prata om sitt projekt, förhandla och se såväl konflikter som synergier. Designlaborationer är explorativa och ger studenter grundläggande designfärdigheter. Särskilt fokus läggs utformningen av byggnadens struktur i förhållande till byggnadens funktion och flöden i och utanför byggnaden utifrån de färdigheter som utvecklats i kursen Form rum och struktur. Seminarier syftar till att ge studenterna en möjlighet till reflektion av både andras och eget arbete. Studenter jobbar individuellt med sina gestaltningsprojekt i kursen men grupparbetesmoment kan förekomma.Litteratur
Litteratur meddelas vid kursstart.Examination inklusive obligatoriska moment
Examination sker genom- Kontinuerlig examination av designprojektet som motsvarar 7,5 hp och examinerar främst lärandemål 1, 2, 4, 6 och 7
- Inlämningsuppgift, del A om hållbar utveckling som motsvarar 1,5 hp och examinerar främst lärandemål 2 och 3
- Inlämningsuppgift, del B om gestaltnings- och representationsmedier som motsvarar 1,5 hp och examinerar främst lärandemål 5
- Reflektion som examinerar främst lärandemål 7
- Aktiv deltagande i kursen
Student som ej blir godkänd i kursen efter ordinarie examination ska ges möjlighet att examineras genom komplettering efter kursens slut. Om studenten efter två försök till komplettering fortfarande inte kan godkännas får studenten läsa om kursen. Bedömning av kompletteringar sker under Chalmers omtentamensperioder. Det åligger studenten att kontrollera rapporterade studieresultat i Ladok efter varje läsperiod och att kontakta kursens examinator för instruktioner om komplettering om godkänt resultat saknas.
Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.