Kursplan för Stadsbostaden

Kursplan fastställd 2024-02-02 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnHousing in an urban context
  • KurskodACE630
  • Omfattning10,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKARK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeArkitektur
  • TemaArkitekturdesignprojekt 7,5 hp,Miljö och hållbar utveckling 1,5 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 45133
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0124 Projekt 7,5 hp
Betygsskala: UG		 7,5 hp
0224 Inlämningsuppgift, del A 1,5 hp
Betygsskala: UG		 1,5 hp
0324 Inlämningsuppgift, del B 1,5 hp
Betygsskala: UG		 1,5 hp

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

  • Bostadens rum, eller motsvarande
  • Stadens rum, eller motsvarande
Kursen är en del i lärsekvensen Design och bygger vidare och fördjupar förmåga att med helhetssyn och i komplexa sammanhang planera, gestalta, vårda, transformera och förnya bebyggelsemiljöer och byggnader med hänsyn till olika krav, särskilt samhällets mål för hållbar utveckling som behandlades i ovan nämnda kurser.

Syfte

Kursen bygger vidare på kurserna Bostadens rum (A1) och Stadens rum (A2) och är en del i en sekvens av designkurser som ger studenterna kunskaper och färdigheter att initiera, genomföra och presentera projekt i olika skalor och skapa hållbara och funktionella lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning. Kursens syfte är att ge kunskaper och färdigheter i utformningen av ett flerbostadshus i ett stadskvarter med inriktning på estetiska, funktionella och hållbara designlösningar, där kunskaper om byggregler också utgör en del av designarbetet. Fokus i designarbetet är på flerbostadshusets normalplan och lägenheters planlösningar, samt på entréplanet och samspelet mellan stadens rum och bostadens utvändiga/invändiga rum (hur byggnaden möter staden). Rumskompositioner och rumskonfigurationer samt övergångar från allmänna ytor till gemensamma och privata rum undersöks i relation till rumsupplevelse, rörelse och funktion.

Fokus är även på lägenhetens tillgänglighet avseende byggregler och ekonomi, hur både den byggda fysiska miljön och ekonomiska faktorer påverkar tillgängligheten för hushållet. Studenten får också kunskaper om hur lägenhetens utformning samspelar med sociala kvaliteter och hur lägenheten kan utformas utifrån ett brukarperspektiv med hänsyn till olika boendebehov för att vara långsiktigt hållbar. I kursen belyses även bostadsfrågan utifrån ett maktperspektiv, där människors livsmiljö och bostaden som en grundläggande rättighet ställs mot olika samhällsintressen.

Kursen syftar till att utöka kunskaper och färdigheter i digitala verktyg med fokus på att kunna presentera projektet (muntligt, i text, ritning, bild) mot olika intressenter med skilda bakgrunder (kommunen, fastighetsägare, invånare/brukare).

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  1. Ge exempel och jämföra olika hus- och lägenhetstyper i relation till bostadens utformning och sociala boendekvaliteter.
  2. Gestalta bostäder med fokus på konfiguration och gestaltning av olika typer av rum (offentliga, gemensamma och privata rum, både invändiga och utvändiga) och med insikt om estetiska, sociala och funktionella värden
  3. Gestalta bostäder som medger användbarhet och långsiktig hållbarhet för en mångfald av hushåll.
  4. Redogöra för och använda byggregler och normer (tex brandskydd) samt principer för konstruktion och installationer, vid gestaltning av ett flerbostadshus.
  5. Beskriva byggnadens energibalans och dagvattenhantering och identifiera möjliga förbättringar.
  6. Använda 3D som ett verktyg i pågående designarbete och presentera projektets rumsliga kvaliteter i 3D (fokus på invändiga rum)
  7. Presentera projektet muntligt, i text, ritning och bild mot olika intressenter och reflektera över hur valda medier samspelar med mottagarnas bakgrund och roll.
  8. Reflektera över bostaden utifrån ett maktperspektiv där olika särintressen ställs mot varandra (som stadens, boendens och byggherrens intresse) kopplat till bostadskostnader, bostadskvalitéer och ekonomisk tillgänglighet samt yrkesetiska aspekter vid bostadsdesign och -planering.

Innehåll

Designprojekt (Projekt, 7,5 p) omfattar övningar samt ett designprojekt. Med ett antal övningar introduceras och tränas designarbetet, och i efterföljande designprojekt övar studenten förmågan att gestalta ett flerbostadshus.

Hållbar utveckling (Inlämningsuppgift, del A, 1,5 p) omfattar övningar och seminarium. Dessa behandlar frågan om bostadens utformning utifrån ett maktperspektiv, samt frågan om energibalans och dagvattenhantering.

Gestaltnings och representationsmedier (Inlämningsuppgift, del B, 1,5 p) omfattar övning av digitala verktyg i designarbetet, samt övning i förmåga att utveckla ett relevant underlag (såväl muntligt, som text, ritning och bild) för kommunikation till olika intressenter (allmänhet, myndigheter, brukare, beställare).

De tre modulerna (Designprojekt, Hållbar utveckling och Gestaltnings- och representationsmedier) genomförs som parallella moment. Arbetet med designprojektet med inledande övningar löper över hela kurstillfället, där digitala verktyg och representation övas och används i designarbetet och avslutande projektpresentation. Övningar och seminarier som behandlar bostaden och maktperspektivet samt energibalans och dagvattenhantering genomförs som kompletterande moment till designarbetet.

Organisation

I kursen används projektbaserad undervisning där studenter lär av och med varandra på ritsalen i kombination med handledning av lärare. Utöver projektarbete som tränar designarbetet består kursen av föreläsningar, övningar och seminarier. Föreläsningarna introducerar utvecklingen av flerbostadshuset från ett historiskt perspektiv, ger exempel på hus- och lägenhetstyper, samt estetiska, funktionella och hållbara designlösningar för flerbostadshus. Föreläsningarna introducerar även tekniska frågor som brandskydd, konstruktion och installationsschakt. Övningarna tränar designarbetet med bostäder, samt övar energibalansberäkning och hantering av dagvattenhantering. Seminarierna ger kunskap om och färdighet i att reflektera kring maktperspektivet i bostadsfrågan. I designarbetet undersöks rumsliga funktioner och kvaliteter med hjälp av 3D representation, som blir ett underlag för avslutande presentation. Kursen avslutas med en slutkritikgenomgång där designprojektet lämnas in, presenteras, diskuteras och reflekteras över.

Litteratur

  • ­Braide, A. (2023). Anpassbara lägenheter. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
  • ­Minoura, E. (2019). Bostadsgården – Territoriell arkitektur. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
(Boken: Nylander, O. (2019). Svensk bostadsarkitektur, utveckling från 1800-tal till 2000-tal. Johanneshov: MTM, som är kursbok i Bostadens rum (A1) är relevant som litteratur även i den här kursen.)

Examination inklusive obligatoriska moment

  • Kontinuerlig examination av designprojekt som motsvarar 7,5 hp och examinerar främst lärandemål 1, 2, 3, 4, 6
  • Inlämningsuppgift, del A om hållbar utveckling som motsvarar 1,5 hp och examinerar främst lärandemål 5, 8
  • Inlämningsuppgift, del B om gestaltnings och representationsmedier som motsvarar 1,5 hp och examinerar främst lärandemål 6, 7
  • Reflektion över yrkesetiska aspekter vid bostadsdesign och -planering som examinerar främst lärandemål 7, 8
  • Aktivt deltagande vid genomgångar, seminarier och slutkritik.
Kontinuerlig examination betyder att examination sker genom flera presentationstillfällen med tydliga inlämningskrav som meddelas vid kursstart. Även obligatoriska moment meddelas vid kursstart.

Student som ej blir godkänd i kursen efter ordinarie examination ska ges möjlighet att examineras genom komplettering efter kursens slut om examinator bedömer det möjligt. Om studenten efter två försök till komplettering fortfarande inte kan godkännas får studenten läsa om kursen. Bedömning av kompletteringar sker under Chalmers omtentamensperioder. Det åligger studenten att kontrollera rapporterade studieresultat i Ladok efter varje läsperiod och att kontakta kursens examinator för instruktioner om komplettering om godkänt resultat saknas.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.