Kursplan för Form och teknik: tema konstruktion och byggande

Kursplan fastställd 2024-02-02 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnArchitectural technology: Theme structural design and construction
  • KurskodACE625
  • Omfattning4,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKARK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeArkitektur
  • TemaArkitekturdesignprojekt 1,5 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 45132
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0124 Inlämningsuppgift 4,5 hp
Betygsskala: UG		0 hp4,5 hp0 hp0 hp0 hp0 hp

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

  • Form och teknik: tema trä, eller motsvarande
  • Form och teknik: tema tegel, eller motsvarande
Kursen är en del i lärsekvensen Form och teknik och bygger vidare och fördjupar kunskap om arkitekturens material och tekniska system på olika skalor som behandlades i ovan nämnda kurser.

Syfte

Kursen är den tredje i en sekvens av Form och teknik-kurser som behandlar arkitekturens material och tekniska system på olika skalnivåer: material, detalj, byggnad och stad. Kursernas övergripande syfte är att ge en systematisk överblick över fältet och ett förhållningssätt som lyfter fram hur funktionella tekniska system och materialens fysiska egenskaper samspelar med upplevd materialitet och arkitektonisk helhet. Vidare ger kurserna studenten en repertoar av byggda exempel som belyser detta samspel och som kan stödja undersökningar av alternativa utformningar och materialval i en iterativ designprocess.

I kursen tränas dels utformningen av effektiva konstruktioner i samspel med gestaltning och rumsorganisation, dels förmågan att översätta ritningar till fysiska representationer i modellskala och i full skala.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  1. Redogöra för konstruktionslärans grundläggande begrepp och samband.
  2. Uppvisa en grundläggande repertoar av arketyper inom konstruktion.
  3. Uppvisa exempel på genomförda skiss- och modellarbeten där växelspelen mellan kraftmönster, konstruktion, rum och uttryck har undersökts.
  4. Läsa och översätta 2D-ritning till 3D fysisk byggnad.
  5. Redogöra för det praktiska genomförandet av en fysisk byggnad i olika skalor.
  6. Reflektera över hur konstruktiva utformningar samspelar med byggnadens arkitektoniska kvalitéer samt materialeffektiva och funktionella lösningar.

Innehåll

Kursen är uppdelad i två tematiska delar: Konstruktionslära och Praktiskt byggande.

Konstruktionslära behandlar:
  • byggnaden som bärande system
  • grundläggande begrepp och samband
  • konstruktionstyper i arkitekturen
Praktiskt byggande behandlar:
  • översättning från ritning till fysisk modell och till fullskala
  • förståelse för en praktisk byggprocess
  • byggtekniska begrepp och termer

Organisation

Kursen består av föreläsningar, designlaborationer, handledning och seminarier.

Föreläsningarna introducerar studenterna till de två teman i kursen: Konstruktionslära samt Praktiskt byggande.

Designlaborationer är explorativa där studenten ska få undersöka ett nytt ämne, skissa och analysera olika möjligheter/kombinationer i en enkel uppsättning för att sedan ta kunskaper och färdigheter till de mer komplexa designprojekten.

Handledning och seminarier syftar till att ge studenterna en möjlighet till reflektion av både andras och sitt eget arbete. Kursen genomförs fristående men söker i tillämpade delar samverkan med det parallella designprojektet. Kursen avslutas med ett reflektionsmoment av tillägnade erfarenheter från kursen som samlas i studenternas portfolio.

Litteratur

Meddelas vid kursstart.

Examination inklusive obligatoriska moment

Examination sker genom
  • Godkända inlämningsuppgifter som motsvarar 4,5 hp och som examinerar främst lärandemål 1, 2, 3, 4 och 5
  • Obligatorisk reflektion som examinerar främst lärandemål 6
  • Aktivt deltagande i kursen
Inlämningskrav och obligatoriska moment meddelas vid kursstart.

Student som ej blir godkänd i kursen efter ordinarie examination ska ges möjlighet att examineras genom komplettering efter kursens slut om examinator bedömer det möjligt. Om studenten efter två försök till komplettering fortfarande inte kan godkännas får studenten läsa om kursen. Bedömning av kompletteringar sker under Chalmers omtentamensperioder. Det åligger studenten att kontrollera rapporterade studieresultat i Ladok efter varje läsperiod och att kontakta kursens examinator för instruktioner om komplettering om godkänt resultat saknas.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.