Kursplan för Form, rum och struktur

Kursplan fastställd 2024-02-02 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnForm, space and structure
  • KurskodACE615
  • Omfattning4,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKARK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeArkitektur
  • TemaArkitekturdesignprojekt 4,5 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Engelska
  • Anmälningskod 45136
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0124 Inlämningsuppgift 4,5 hp
Betygsskala: UG		 4,5 hp

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

  • Introduktion till form och rum, eller motsvarande
Kursen är en del i lärsekvensen Formlära och morfologi och bygger vidare och fördjupar kunskap om formlära, formspråk och rumsgestaltning som behandlades i ovan nämnda kurs.

Syfte

Kursen, den andra i lärsekvensen Formlära och morfologi, undersöker form och rum från ett systemperspektiv. Syftet är att introducera studenterna till systemdimensionen av byggnadens och stadens form och rum och tillhandahålla teoretiska, konceptuella och metodologiska verktyg för att tillämpa systemtänkande i en designkontext. Kursens fokus skiftar från att beskriva och gestalta städer, kvarter och byggnader som områden, objekt och geometrier till att beskriva och gestalta dem som rumsliga strukturer och lyfta fram deras systemdimension. Under kursen kommer studenterna att introduceras till detta systemperspektiv på tre sätt: 1) genom att beskriva städer, kvarter och byggnader genom deras underliggande rumsliga nätverk, 2) genom att beskriva den mångskaliga karaktären och sambandet mellan dessa rumsliga nätverk, och 3) genom att medvetet omstrukturera de rumsliga nätverken för att passa designmålen.

Rumsliga nätverk formas främst av samband mellan olika rum och element (t.ex. rum, byggnader, gator, kvarter) i termer av tillgänglighet (eller permeabilitet) och synlighet. Dessa relationer är grundläggande för att stödja ett givet program eller funktion. Studenterna kommer att lära sig att beskriva och analysera relationer av synlighet och tillgänglighet och diskutera konsekvenserna av detta för användning, rörelse och samnärvaro i en byggnad eller stadsdel och därmed upplevelse och funktion. Studenterna kommer att studera rumsliga nätverk ur ett mångskaligt perspektiv, med fokus både på den interna strukturen och på de externa system dessa är en del av. Till exempel är en byggnad en del av stadsstrukturen och läget i staden samtidigt som varje rum i byggnaden påverkas av sin interna rumsliga organisation. Gränssnitt mellan skalor och dess beroende (t.ex. rum – byggnad - gata) kommer att undersökas eftersom de medlar mellan olika nivåer av privathet och offentlighet, inomhus- och utomhusmiljöer och mellan olika användargrupper. Slutligen kommer studenterna genom utforskande designuppgifter att träna på att gestalta rumsliga lösningar med fokus på deras underliggande rumsliga konfiguration, göra strukturella förändringar i en enkel eller komplex rumslig layout med avsikt att ändra dess användning och lära sig att kritiskt reflektera över sitt designarbete från ett systemperspektiv.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  1. Beskriva och jämföra byggnader och urbana layouter, samt typologier med avseende på deras underliggande rumsliga strukturer.
  2. Undersöka läget eller den 'relativa platsen' på flera skalor och rumsliga hierarkier och identifiera dess konfigurationella och systemegenskaper.
  3. Använda analoga och digitala verktyg för att representera och analysera rumsliga layouter i termer av synlighet och tillgänglighet och diskutera konsekvenserna för rörelsemönster, samnärvaro, upplevelse och funktion.
  4. Gör strukturella ingrepp i en rumslig layout med en designavsikt och utvärdera resultatet med hjälp av olika analoga och digitala verktyg.
  5. Reflektera över den egna kreativa designprocess genom att identifiera rollen av rumslig struktur och rumslig organisation i olika designfaser och iterationer.

Innehåll

Innehållet kommer att organiseras i två tematiska kluster:
a) Byggnadsstrukturer.
b) Stadsstrukturer.

På byggnadsskalan fokuserar vi på relationen mellan arkitektoniska layouter och rumsliga konfigurationer i förhållande till beteende, rörelsemönster, social interaktion och samnärvaro samt användning och aktivitetsmönster. På stadsnivån är fokus på relationen mellan stadens rumsliga form och sociala strukturer, urbana fenomen och processer, såsom fördelningen av flöden, sammanhållning och segregation, rumsliga ojämlikheter eller utvecklingen av lokala marknader. Gränssnitten mellan olika skalor och beroende av dessa rumsliga strukturer är ett gemensamt tema som kommer att undersökas över båda kluster. Det inkluderar gränssnitt och strukturella övergångar mellan lokal och global, privat och offentlig, inomhus-utomhus, liksom mellan användargrupper och aktiviteter. Det som också kommer att studeras är rumslig form och struktur på ett kraftfullt sätt skapar narrativ, sociala roller, beteendemässiga normer och relationer av anknytning och makt.

Genom hela kursen kommer metoder för att analysera rumsliga konfigurationer med fokus på synlighet och tillgänglighet att presenteras för studenterna, och digitala verktyg för att underlätta deras analytiska och designmässiga utforskningar på olika skalor kommer att tillhandahållas.

Organisation

Varje tematiskt kluster inkluderar föreläsningar, seminarier, övningar och reflekterande texter, genom vilka relevanta teorier och metoder presenteras, testas, diskuteras och tillämpas. Kursen är utforskande och omfattar både korta analytiska och designundersökningar/övningar samt länsuppgifter och seminarier. Laborationer med analoga och digitala verktyg kommer att tillhandahållas studenterna för att underlätta deras utforskande analytiska och designarbete.

Jämförande läsning av relevanta texter (tillhandahållna i början av kursen) kommer att komplettera föreläsningarna och utgöra grunden för seminarier. Jämförande studier av layouter och planer (specificerade i början av kursen) kommer att utgöra huvuddelen av de analytiska undersökningarna. Jämförande strukturella interventioner i befintliga, välkända eller bekanta layouter för studenterna kommer att utgöra huvuddelen av de designmässiga utforskningarna.

Studenterna kommer huvudsakligen att arbeta i grupp.

Litteratur

Thomas A. Markus, 1993, Buildings and Power. Freedom and Control in the Origin of Modern Building Types. Taylor & Francis Ltd

Lars Marcus, 2023, Städernas stenar - Hur den byggda staden formar den levda staden. Dokument press

Ytterligare litteratur meddelas vid kursstart.

Examination inklusive obligatoriska moment

Examinationen kommer att genomföras genom en serie obligatoriska presentationer eller inlämningar av korta övningar/uppgifter (exakt information meddelas vid kursstart). Examinationen kommer att ske genom:- Två presentationer av de två analytiska undersökningarna (lärandemål 1, 2, 3).
  • Två presentationer av de två analytiska undersökningarna (lärandemål 1, 2, 3).
  • Två presentationer av de två designutforskningarna (lärandemål 4).
  • Två rapporter av de två läsuppgifterna (lärandemål 1, 2, 3).
  • En reflekterande text (lärandemål 5).
  • Slutlig inlämning som sammanställer de 7 uppgifterna.

Student som ej blir godkänd i kursen efter ordinarie examination ska ges möjlighet att examineras genom komplettering efter kursens slut. Om studenten efter två försök till komplettering fortfarande inte kan godkännas får studenten läsa om kursen. Bedömning av kompletteringar sker under Chalmers omtentamensperioder. Det åligger studenten att kontrollera rapporterade studieresultat i Ladok efter varje läsperiod och att kontakta kursens examinator för instruktioner om komplettering om godkänt resultat saknas.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.