Kursplan fastställd 2024-02-02 av programansvarig (eller motsvarande).
Kursöversikt
- Engelskt namnArchitectural technology: Theme concrete and construction process
- KurskodACE610
- Omfattning4,5 Högskolepoäng
- ÄgareTKARK
- UtbildningsnivåGrundnivå
- HuvudområdeArkitektur
- TemaArkitekturdesignprojekt 1,5 hp
- InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
- BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd
Kurstillfälle 1
- Undervisningsspråk Svenska
- Anmälningskod 45134
- Sökbar för utbytesstudenterNej
- Endast studenter med kurstillfället i programplan.
Poängfördelning
Modul | LP1 | LP2 | LP3 | LP4 | Sommar | Ej LP | Tentamensdatum |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 0124 Inlämningsuppgift 4,5 hp Betygsskala: UG | 4,5 hp |
I program
Examinator
Peter Lindblom- Tekniklektor, Arkitekturens teori och metod, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik
Behörighet
Grundläggande behörighet för grundnivåSökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.
Särskild behörighet
Samma behörighet som det kursägande programmet.Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.
Kursspecifika förkunskaper
- Form och teknik: tema trä, och
- Form och teknik: tema tegel, eller motsvarande
Syfte
Kursen är den fjärde i en sekvens av Form och teknik-kurser som behandlar arkitekturens material och tekniska system på olika skalnivåer: material, detalj, byggnad och stad. Kursernas övergripande syfte är att ge en systematisk överblick över fältet och ett förhållningssätt som lyfter fram hur funktionella tekniska system och materialens fysiska egenskaper samspelar med upplevd materialitet och arkitektonisk helhet. Vidare ger kurserna studenten en repertoar av byggda exempel som belyser detta samspel och som kan stödja undersökningar av alternativa utformningar och materialval i en iterativ designprocess. I den här kursen introduceras också byggandets processer och regelverk.Kursen behandlar samspelet mellan form och teknik för stomsystem, klimatskal, installationssystem och brandsäkerhet med tillämpning i en mer komplex byggnad (som ett flerbostadshus, hotell, kontor).
Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)
- Redogöra för uppbyggnaden av betongbyggnadsteknikens byggnadsdelar och förklara de ingående delarnas olika funktioner genom ett tekniskt snitt och ett urval av kritiska detaljer.
- Redogöra för grundläggande principer för konstruktion, installationer och brandsäkerhet i en mer komplex byggnad (som ett flerbostadshus, hotell, kontor).
- Redogöra för olika övergripande principer/koncept för betongbyggnaders klimatskal.
- Beskriva materialet betong i termer av inre struktur och egenskaper, tillverkningsprocesser och produkter, bearbetning och sammanfogning, användning i konstruktion samt miljöpåverkan.
- Reflektera över hur utformningar av tekniska system samspelar med byggnadens arkitektoniska kvalitéer samt materialeffektiva och funktionella lösningar.
- Översiktligt redogöra för byggprocessen och tillhörande regelverk samt reflektera över arkitektens roll och uppdrag i byggandets processer.
Innehåll
Kursen är uppdelad i tre tematiska delar: Principsektion med detaljer: betong, Tekniska system och Byggprocess.Principsektion med detaljer: betong behandlar:
- olika lagers funktioner i väggar och bjälklag
- typdetaljer och byggda exempel (möjligheter och problem)
- representationer med olika verktyg (skiss, ritning) och i olika skalor
- de tekniska systemens funktioner och principer i en betongbyggnad
- exempel på tekniska system
- tumregler för olika tekniska system
- projektering av byggnadsverk
- arkitektens roll och uppdrag
- lagar och regelverk
Organisation
Kursen består av föreläsningar, litteraturstudier, övningar, designlaborationer, handledning och seminarier.Föreläsningar och litteraturstudier behandlar begrepp, material, funktioner och principer/koncept för stomsystem, klimatsystem, byggnaders detaljer och byggprocessens olika skeden. I föreläsningarna ges dels typexempel som belyser hur olika tekniska funktioner principiellt kan lösas. Här ges också en repertoar av byggda exempel som belyser samspelet mellan arkitektoniska värden och hur tekniska funktioner kan bidra till att nå dessa form och teknik.
Övningar behandlar främst byggprocessen och syftar till en övergripande förståelse för dess olika skeden och dess samspel med olika lagar och regelverk.
Designlaborationer är explorativa undersökningar med syftet att prova/skissa och analysera olika möjligheter/kombinationer i en enkel uppsättning för att sedan ta kunskaper och färdigheter vidare till mer komplexa designprojekt.
Handledning och seminarier ger möjlighet till reflektion över både andras och eget arbete.
Kursen avslutas med ett reflektionsmoment i form av en kamratbedömning där egna designvals styrkor och svagheter diskuteras samt vad dessa designval grundas på.
Litteratur
Meddelas vid kursstart.Examination inklusive obligatoriska moment
Examination sker genom- Godkända inlämningsuppgifter som motsvarar 4,5 hp och som examinerar främst lärandemål 1, 2, 3, 4 och 6.
- Obligatorisk reflektion som examinerar främst lärandemål 5 och 6.
- Aktivt deltagande i kursen
Student som ej blir godkänd i kursen efter ordinarie examination ska ges möjlighet att examineras genom komplettering efter kursens slut om examinator bedömer det möjligt. Om studenten efter två försök till komplettering fortfarande inte kan godkännas får studenten läsa om kursen. Bedömning av kompletteringar sker under Chalmers omtentamensperioder. Det åligger studenten att kontrollera rapporterade studieresultat i Ladok efter varje läsperiod och att kontakta kursens examinator för instruktioner om komplettering om godkänt resultat saknas.
Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.