Kursplan för Urbanteori

Kursplan fastställd 2024-02-02 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnUrban theory
  • KurskodACE600
  • Omfattning4,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKARK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeArkitektur
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 45130
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0124 Inlämningsuppgift 4,5 hp
Betygsskala: UG		4,5 hp

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

  • Arkitektur, teori och hållbarhet, eller motsvarande
  • Arkitekturhistoria, eller motsvarande
Kursen är en del i lärsekvensen Arkitekturteori och -historia och bygger vidare på och fördjupar kunskap om arkitektur som kritiskt och vetenskapligt fält samt att kunna uttrycka sig analytiskt och argumenterande i text som behandlades i ovan nämnda kurser.

Syfte

I kursen tränas studenterna att förstå stadsbyggnad som vetenskapligt fält, och vad ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt till en hållbar samhällsutveckling innebär. Kursen bygger vidare på kursen Arkitektur, teori och hållbarhet från åk 1, och tillför analytisk och teoretisk kunskap som prövas och examineras i eget uppsatsskrivande. Kursen fokuserar på att ge studenterna insikt i tre olika urbanteoretiska och metodologiska forskningsinriktningar, och hur de hänger samman: 1). kritiska urbana studier, 2). rumsteoretiska urbana studier, och 3). designteoretiska urbana studier. De teoretiska och metodologiska inslagen tränas genom litteraturstudier, korta inlämningsuppgifter, seminarier där olika teorier och metoder diskuteras samt en avslutande individuell uppsats. I samband med dessa moment tränas studenterna att tänka kritiskt om stadsbyggandets roll i samhällsutvecklingen (t.ex. med utgångspunkt i olika individers och sociala gruppers behov i staden, och hur de förhåller sig till rättviseaspekter såsom genus, klass, etnicitet och dekoloniala perspektiv), hur stadsbyggandet kan förstås utifrån olika rumsteoretiska begrepp (t.ex. med utgångpunkt i hur olika urbanteoretiska perspektiv på rum ger olika kunskap om stadens rum och hur de kan gestaltas), samt med vilka designteoretiska metoder som stadsbyggandet kan utvecklas (t.ex. när det gäller hur syntes och analys beror av varandra i iterativa designprocesser, och hur generativ och analytisk kunskap samspelar i stadsbyggnadsprocesser). Kursen byggs upp av 3-5 litteraturseminarier med föreläsningar som är gemensamma för samtliga studenter, samt tre valbara fördjupningsspår för uppsatsskrivande.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  1. redogöra för huvuddragen i tre urbanteoretiska inritningar (kritiska urbana studier; rumsteoretiska urbana studier; samt designteoretiska urbana studier) samt beskriva hur dessa inriktningar skiljer sig från varandra metodologiskt.
  2. formulera en självständig ståndpunkt baserad på argument i kurslitteraturen och andra texter, utveckla denna ståndpunkt i en akademisk text, och använda citering, referenser och bibliografi på ett korrekt sätt.
  3. visa förmåga att värdera olika urbanteoriers relevans, identifiera ytterligare behov av kunskap, samt relatera denna kunskap till en hållbar samhällsutveckling och en framtida yrkesroll.

Innehåll

Kursen består av en introduktionsdel, 3-5 litteraturseminarier, eget uppsatsskrivande inom fördjupningsspår, handledningstillfällen samt en avslutande presentation och opposition i form av tvärkritik.

Organisation

Kursen är organiserad så att introduktion, föreläsningar och litteraturseminarier vänder sig till samtliga studenter. Litteraturseminarier och diskussioner genomförs gruppvis baserat på ritsalar. Uppsatsskrivande och presentation sker inom ramen för fördjupningsspår men en huvudansvarig lärare för varje fördjupningsspår.

Litteratur

Meddelas vid kursstart.

Examination inklusive obligatoriska moment

Examination sker genom:
  • Kortare inlämningsuppgifter i samband med varje litteraturseminarium.
  • Avslutande individuell skrivuppgift som skall vara mellan 2000 och 2200 ord och vara baserad på kurslitteraturen.
  • Obligatoriskt deltagande i litteraturseminarier, presentationer och diskussioner.
Kontinuerlig examination betyder att examination sker genom flera presentationstillfällen med tydliga inlämningskrav som meddelas vid kursstart. Även obligatoriska moment meddelas vid kursstart.

Student som ej blir godkänd i kursen efter ordinarie examination ska ges möjlighet att examineras genom komplettering efter kursens slut om examinator bedömer det möjligt. Om studenten efter två försök till komplettering fortfarande inte kan godkännas får studenten läsa om kursen. Bedömning av kompletteringar sker under Chalmers omtentamensperioder. Det åligger studenten att kontrollera rapporterade studieresultat i Ladok efter varje läsperiod och att kontakta kursens examinator för instruktioner om komplettering om godkänt resultat saknas.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.