Kursplan för Stadens rum

Kursplan fastställd 2024-02-02 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnUrban design: Space in cities
  • KurskodACE595
  • Omfattning10,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKARK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeArkitektur
  • TemaArkitekturdesignprojekt 7,5 hp,Miljö och hållbar utveckling 1,5 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 45129
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0124 Projekt 7,5 hp
Betygsskala: UG		7,5 hp
0224 Inlämningsuppgift, del A 1,5 hp
Betygsskala: UG		1,5 hp
0324 Inlämningsuppgift, del B 1,5 hp
Betygsskala: UG		1,5 hp

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

  • Introduktion till form och rum, eller motsvarande
  • Byggnadens rum, eller motsvarande
  • Bostadens rum, eller motsvarande
Kursen är en del i lärsekvensen Design och bygger vidare och fördjupar kunskap om formlära, formspråk och rumsgestaltning som behandlades i ovan nämnda kurser.

Syfte

Kursen är en del i en sekvens av designkurser som under hela grundutbildningen ger kunskaper och färdigheter för att identifiera, utforska, analysera och presentera hållbar rumslig gestaltning av hög kvalitet i olika skalor. I kursen byter vi fokus från enskilda byggnader till stadsbyggnad med utgångpunkt i stadsbyggnadskvaliteter och stadens offentliga, gemensamma och privata rum för rörelse och vistelse.

Kursens syfte är att ge grundkunskaper om beskrivning, analys och gestaltning av stadens rum och struktur i olika typer av städer och samhällen. Arbetet fokuserar på ett utforskande skissarbete av stadens rum och stadsliv utifrån stadens grundläggande morfologiska förutsättningar. I kursen undersöks hur dessa förutsättningar går att kombinera och förändra till olika stadsrum och stadsbyggnadsmönster med skilda karaktärer och kvaliteter.

Kursmodul Design behandlar:
  • Hur stadens rum utformats under olika ideal och historiska epoker genom analyser av stadsdelar i Göteborg och en studieresa.
  • Gestaltningen av stadens rum med utgångspunkt i stadens struktur och fokus på design av stadens olika komponenter (gator, kvarter, byggnader, mm) och dess form, skala, proportioner, täthet, samband, variation, och funktion.
  • Uppdelning och samspel mellan offentliga, gemensamma och privata rum för rörelse och vistelse.
  • Samspelet mellan gestaltning av rum och människors användning och upplevelse.

Kursmodul Hållbar utveckling behandlar arbetet med att beskriva, analysera och gestalta stadens rum med kunskap om hur gestaltningen har effekt på stadens mikroklimat, ekosystem och människans välmående och livsmiljö.

Kursmodul Gestaltnings- och representationsmedier behandlar ritteknik med både analoga och digitala verktyg som ger stöd för arkitektens arbete med att ta fram, visualisera och kommunicera ett stadsbyggnadsprojekt och diskutera stadens rum.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

Kursmodul design (Projekt)
Efter fullgjord modul skall studenten kunna:
1. Beskriva, tillämpa och argumentera för gestaltningen av olika stadsrum och deras mått, proportioner, skala, variation, täthet och funktioner med utgångspunkt i centrala morfologiska element såsom gata, plats, kvarter, fastighet, och byggnad.
2. Redogöra för samspelet mellan stadsrum och stadsliv samt skillnaden mellan offentliga, privata och gemensamma rum i staden och karaktären av övergången däremellan.
3. Tillämpa stadsbyggnadsteoretiska utgångspunkter för att beskriva, analysera och värdera historiska och nutida ideal inom stadsbyggnad.
4. I text och bild formulera rumsliga koncept för det utforskande arbetet med framtida stadsrum.
5. Sammanställa, presentera och reflektera över kunskap från kursens olika delar på ett åskådligt sätt.

Kursmodul hållbar utveckling (Inlämningsuppgift, del A)
Efter fullgjord modul skall studenten kunna:
6. Beskriva, analysera och gestalta stadsrum med fokus på mikroklimat och ekosystem i relation till människans välmående.

Kursmodul gestaltnings - och representationsmedier (Inlämningsuppgift, del B)
Efter fullgjord modul skall studenten kunna:
7. Kombinera analoga och digitala verktyg för att skapa och modifiera skisser, ritningar och modeller av stadens rum.
8. Utvärdera och tillämpa lämpliga representationsmedier för beskrivning, laboration och visualisering av rumsliga kvaliteter i olika skalor och sammanhang.

Innehåll

De tre modulerna går parallellt genom hela kursen för att successivt öka förståelse och kunskap om hur gestaltning av stadens rum påverkar mikroklimat och förutsättningarna för goda livsmiljöer för människan, samt för att undersöka och utvärdera hur olika representationsformer kan användas för olika skalor och skeden av en skissprocess. Inom varje modul sker en introduktion till respektive kunskapsområde och till de specifika inlämningar där modulens lärandemål examineras.

Undervisningen i de tre modulerna är organiserad utifrån en övergripande indelning av kursen i tre steg. Det första steget av kursen har fokus på karaktäriseringar och analyser av stadsrum i stadsdelar från olika epoker. I det andra steget sker fördjupning i stadsbyggnadshistoriska målbilder, skillnader och ideal med utgångspunkt i karaktäriseringarna, och med stöd i föreläsningar, analys av referensprojekt samt studieresa till en europeisk storstad. I det tredje steget genomförs en serie utforskande laborationer som undersöker gestaltning och stadsbyggnadskvaliteter i olika stadsrum, med fokus på både det enskilda stadsrummet och dess sammanhang i den övergripande stadsstrukturen.

Under kursens gång samlar varje student sitt arbetsmaterial i en loggbok som blir en personlig referenssamling med stadsbyggnadsanalyser, referensexempel, koncept och laborationer.

Organisation

Kursen utgår från en laborationsbaserad undervisning där studenter arbetar i olika grupper och lär av och med varandra på ritsalen i kombination med handledning av lärare. Respektive laboration bygger på en sekvens med introduktion, handledning och genomgång. Utöver laborationsarbetet består kursen av föreläsningar, studieresor och seminarier. Föreläsningarna introducerar studenterna till olika aspekter av stadens rum och ger både praktiska och teoretiska perspektiv på stadens rum. Studieresorna ger inblick och erfarenhet av historiska och nutida referenser. På seminarierna utvecklas reflektion och överföring av kunskap mellan teori och praktik.

Litteratur

En lista på referenslitteratur samt ett kurskompendium med ett urval av texter lämnas ut i samband med kursstart. Boken Soft City av David Sim ingår som referensverk för kursen.

David Sim (2019) Soft City – Building Density of Everyday Life. Island Press: Washington.

Examination inklusive obligatoriska moment

Examination sker genom:
  • Kontinuerlig examination av designprojekt som motsvarar 7,5 hp och examinerar främst lärandemål 1, 2, 3, 4, 6, 8
  • Inlämningsuppgift, del A om hållbar utveckling med avseende på analys och gestaltning av stadens rum för att stärka människors välmående och livsmiljö som motsvarar 1,5 hp och examinerar främst lärandemål 2, 3, 6
  • Inlämningsuppgift, del B om gestaltnings- och representationsmedier som motsvarar 1,5 hp och examinerar främst lärandemål 7, 8
  • Avslutande inlämning med reflektion över sammanställningen av loggbok som examinerar främst lärandemål 5
  • Aktiv deltagande vid genomgångar och slutkritik.
Kontinuerlig examination betyder att examination sker genom flera genomgångar med inlämningskrav som meddelas inför respektive laboration. Obligatoriska moment meddelas vid kursstart.

Student som ej blir godkänd i kursen efter ordinarie examination ska ges möjlighet att examineras genom komplettering efter kursens slut om examinator bedömer det möjligt. Om studenten efter två försök till komplettering fortfarande inte kan godkännas får studenten läsa om kursen. Bedömning av kompletteringar sker under Chalmers omtentamensperioder. Det åligger studenten att kontrollera rapporterade studieresultat i Ladok efter varje läsperiod och att kontakta kursens examinator för instruktioner om komplettering om godkänt resultat saknas.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.