Kursplan för Social-ekologisk stadsbyggnad

Kursplan fastställd 2023-02-13 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnSocial-ecological urbanism
  • KurskodACE535
  • Omfattning15 Högskolepoäng
  • ÄgareMPARC
  • UtbildningsnivåAvancerad nivå
  • HuvudområdeArkitektur
  • TemaArkitekturdesignprojekt 15 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Engelska
  • Anmälningskod 05129
  • Max antal deltagare24 (minst 10% av platserna reserveras för utbytesstudenter)
  • Min. antal deltagare8
  • Sökbar för utbytesstudenterJa
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0123 Projekt 15 hp
Betygsskala: TH		0 hp0 hp0 hp15 hp0 hp0 hp

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för avancerad nivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Engelska 6
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper


Syfte

Syftet med kursen är att med hjälp av ett vetenskapligt angreppssätt stärka studenternas förståelse och färdigheter för hur stadsbyggnad kan skapa förutsättningar som bidrar till mer resilienta och hållbara städer, ofta kallat forsknings- eller evidensbaserad design. Att kombinera ett konstnärligt och vetenskapligt designtänkande inom stadsbyggnad är viktigt för att bidra till de nationella och internationella hållbarhetsmålen.

Det förväntas att 70 % av världens befolkning kommer att bo i stadsområden år 2050. Samtidigt förbrukar städer nästan 80 % av världens energi, producerar mer än 60 % av utsläppen av växthusgaser och är i allmänhet förknippade med förluster av biologisk mångfald, liksom andra miljöhot. Även om städer på många sätt har bidragit till nuvarande problem har de också, om de utformas väl, potentialen att bidra till lösningen. För att göra det är det avgörande att ha en fördjupad förståelse för hur stadens struktur och utformning påverkar sociala, ekonomiska och ekologiska processer. Denna integrerade gestaltningsstrategi där dessa dimensioner kombineras kallas ’social-ekologisk stadsbyggnad’.

Kursen kommer att ge studenterna teorierna, metoderna och verktyg för att identifiera styrkor och svagheter i befintliga stadsområden, formulera strategier för att förbättra dessa områden och utforska möjliga gestaltningsförslag. Stadsformsanalyser används för att kontinuerligt utvärdera dessa gestaltningsförslag. Denna iterativa designprocess (från gestaltning till analyser och tillbaka till gestaltning) syftar till att stödja beslutsfattande mot lösningar som bäst bidrar till hållbar utveckling, inklusive mål kopplade till människors hälsa och välbefinnande, liksom till resurseffektivitet och biologisk mångfald.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

Kunskap och förståelse

1. Förklara hur den fysiska miljön i termer av täthet, centralitet, konnektivitet och tillgänglighet påverkar sociala, ekonomiska och ekologiska processer i städer med hjälp av teorier som är centrala inom urbanmorfologi och social-ekologisk stadsbyggnad.

Färdighet och förmåga

2. Analysera och visualisera geografiska data med hjälp av analytiska metoder och mjukvaror som är centrala inom Space Syntax.
3. Formulera styrkor och svagheter för en given plats och strategier för förändring med stöd av relevant forskning inom områdena urbanmorfologi och social-ekologisk stadsbyggnad.
4. Utvärdera designalternativ med hjälp av forskning och stadsformsanalys för att stödja beslutsfattande mot designlösningar som bäst bidrar till hållbar utveckling, inklusive mål kopplade till människors hälsa och välbefinnande, men också resurseffektivitet och biologisk mångfald.
5. Kommunicera resultat av projektet i text, ritningar och kartor med fokus på koherens och logik samt en lämplig användning av stadsformsanalyser och referenser till relevant forskning.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

6. Reflektera över skillnaden mellan en designprocess baserad på ett konstnärligt förhållningssätt och ett vetenskapligt förhållningssätt (t.ex. forsknings- eller evidensbaserad design) och exemplifiera detta med erfarenheter från kursen.

Innehåll

Kursen kretsar kring begreppet social-ekologisk stadsbyggnad, ett perspektiv i gränssnittet mellan stadsbyggnad och urbanekologi. Detta perspektiv pekar påhur resiliens i sammanlänkade sociala och ekologiska urbana system kan hanteras genom gestaltning för att stödja politiska mål och hållbarhetsmål. Social-ekologisk stadsbyggnad erbjuder en mycket bredare uppfattning om urban hållbarhet än nuvarande diskurser, genom att adressera städer på relevant systemnivå där sociala, ekonomiska och ekologiska urbana system kombineras. Social-ekologisk stadsbyggnad integrerar och anpassar ekologiska och sociala tjänster i städer och använder resiliens som en vägledande gestaltningsprincip.

Projektet resulterar i en masterplan som utvecklas av en grupp studenter. En masterplan är ett dokument som styr den fysiska utvecklingen av en stad eller en del av staden. Den ska strukturera och tillgodose förändringar och ge förutsättningar för att styra förändringar mot mer resilienta och hållbara resultat. Stadsformsanalyser används för att kontinuerligt utvärdera gestaltningsförslag och genom en iterativ designprocess stödja beslut mot lösningar som bäst bidrar till planens mål.

Olika teman introduceras steg för steg genom föreläsningar, litteratur och workshops för att successivt öka komplexiteten. De tre temana är:
  • Principer och angreppsätt:: t.ex. social-ekologisk urbanism, systemtänkande, evidensbaserad design
  • Designelement och begrepp: t.ex. gatornas centralitet, tillgänglighet, barriärer, bebyggd täthet, tomtmönster, grön och blå infrastruktur
  • Resultat: t.ex. walkability, social segregation, hälsa och välbefinnande, biologisk mångfald, ekosystemtjänster

Organisation

Studion är organiserad kring en serie workshops, GIS-laborationer, föreläsningar, litteraturseminarier och designstudio. Föreläsningarna är tematiska och ger den senaste forskningen inom ett specifikt ämne, medan litteraturseminarier fördjupar förståelsen och kritisk läsning av de för kursen centrala ansatserna och teorierna. Workshops ger utrymme för experiment, GIS-laboratorier ger tekniska färdigheter för att utföra avancerade stadsformsanalyser och gestaltningsprojektet syntetiserar allt detta.

  • GIS-laboratorier. Användningen av kvantitativa GIS-data (Geographic Information System) är centralt för arbetet i studion och färdigheterna lärs ut under GIS-laboratorierna. Programvara och handledning tillhandahålls.
  • Workshops. Under workshoparna tillämpas de avancerade stadsformsanalyserna och teoretiska kunskaperna med hjälp av enkla gestaltningsproblem som gör det möjligt för studenterna att snabbt gå igenom en "designloop" av att analysera, utforma alternativ och utvärdera effekter.
  • Föreläsningar. Under hela kursen är föreläsningar schemalagda för att introducera nya teman som stödjer övriga kurskomponenter. Föreläsningarna hålls av experter från Chalmers, men även gäster från andra universitet och praktik.
  • Litteraturseminarier. Under seminarierna diskuteras de centrala teorierna som behandlar relationen mellan stadsform och stadsliv samt den forskningsinformerade eller evidensbaserade designansats som används i kursen.
  • Gestaltningsprojekt. De färdigheter som lärts ut under GIS-laboratorierna och workshops och kunskaperna från föreläsningarna och litteraturseminarierna kommer att syntetiseras och tillämpas i gestaltningsprojektet.

Litteratur

Litteratur meddelas vid kursstart.

Examination inklusive obligatoriska moment

Betyget är ett viktat medelvärde av följande aspekter (vikt inom parentes):
  1. Skriftlig rapport och muntliga presentationer (obligatorisk närvaro på 90%-presentation och slutredovisning) av gestaltningsprojektetet, inklusive aktivt användande av föreläsningarna och relaterad litteratur i texten, grupparbete (50%, grupparbete)
  2. Obligatoriska närvaro på GIS-laboratorierna, alternativt skriftlig inlämningsuppgift (10%, individuellt arbete)
  3. Skriftliga rapporter för workshop 1 och 2 (10%, grupparbete)
  4. Skriftlig rapport för workshop 3 (20%, individuellt arbete)
  5. Skriftlig inlämningsuppgift i form av en reflektion över skillnaden mellan en gestaltningsprocess baserad på ett konstnärligt förhållningssätt och ett vetenskapligt förhållningssätt (10%, individuellt arbete)
  6. Närvaro: mindre än 70% närvaro drar ner betyget

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.