Kursplan för Nya stadslandskap

Kursplan fastställd 2024-02-02 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnNew urban landscapes
  • KurskodACE495
  • Omfattning15 Högskolepoäng
  • ÄgareMPARC
  • UtbildningsnivåAvancerad nivå
  • HuvudområdeArkitektur
  • TemaArkitekturdesignprojekt 15 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Engelska
  • Anmälningskod 05119
  • Max antal deltagare15
  • Min. antal deltagare8
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0123 Projekt 15 hp
Betygsskala: TH
15 hp

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för avancerad nivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Engelska 6
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

Minst 30 hp, varav minst en designstudio, inom masterprogrammet Arkitektur och stadsbyggnad (MPARC), eller motsvarande.

Syfte

Syftet med kursen är att utveckla studentens förmåga att arbeta i komplexa urbana miljöer med design som integrerande verktyg och i sökandet efter hållbara urbana modeller.

Det urbana rummet är ett resultat av otaliga, överlappande lager av olika slag, alla med implikationer på sociala, kulturella, miljömässiga och ekonomiska parametrar. Det får viktiga konsekvenser i den urbana, fysiska miljön; inom arkitektur, landskapsarkitektur och infrastruktur. För att förstå och bemöta denna komplexitet i kursen kommer studenten att arbeta med ett tvärdisciplinärt förhållningssätt i olika skalor och komplementerande discipliner.

Nya stadslandskap fokuserar på urbana flod-och älvmiljöer och utvecklar förslag som tolkar och löser den bredd av konflikter som vanligtvis finns i dessa områden. En kontextuell analys leder till spatiala förslag och projekt med arkitektoniska förslag som skapar nya typer av relationer mellan urbanisering och natur.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

Kunskap och förståelse
  • Uppvisa teoretisk och kritisk förståelse av modeller och referenser för stadsbyggnad som bygger på ett tvärgående tillvägagångssätt med avseende på komplementerande discipliner, samt insikter i aktuell arkitektonisk praktik och forskning.
  • Visa förståelse för de olika skikt som är kopplade till flodområden, konflikterna i samband med samexistensen mellan urbanisering och miljökvaliteter för dessa typer av sammanhang och de olika skalor som är kopplade till dem.
  • Visa kunskap om miljöanpassning och hållbar utveckling inom byggd miljö samt hänvisa till relevanta forskningsrön inom området arkitektur/ landskapsarkitektur / stadsbyggnad ur ett hållbart perspektiv.
Färdighet och förmåga
  • Designa, utveckla och bevara den byggda miljön utifrån ett helhetsperspektiv, hantera komplexa sammanhang och ta hänsyn till befintliga värden och krav ur olika brukarperspektiv i relation till hållbar utveckling
  • Utföra kvalificerade projekt inom arkitektur eller stadsplanering; självständigt, kreativt och kritiskt med adekvata arkitektoniska metoder och synteser.
  • Beskriva och bedöma byggda miljöers formgivning och kvaliteter samt tydligt motivera olika förslag genom att referera till vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap samt värdegrundade argument.
  • Beskriva och analysera urbana system genom kartläggning och modellering, från utveckling av strategier till detaljplanering.
  • Använda en iterativ och spekulativ metod för att designa ett projekt genom att systematiskt tillämpa kunskap och förståelse av fysiska, tekniska och processmässiga principer för design.
  • Visa förmåga till lag- och samarbete i olika konstellationer.
  • Att föra dialog och kommunicera med olika intressenter och kollegor med hjälp av hela repertoaren av arkitektoniska medier och metoder samt föra resonemang och arbetsslutsatser och på så sätt skapa kunskap om arkitektonisk gestaltning och därmed bidra till professionens utveckling.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • Använda kritiskt tänkande för att bedöma och konstruktivt utvärdera projekt, utvärderingar utifrån relevanta disciplinära, sociala och etiska aspekter, samt att integrera alla människors behov som grunden för förslag med långsiktiga och höga estetiska kvaliteter.
  • Tolka, ifrågasätta och utveckla givna förutsättningar utifrån tidigare uppnådd kunskap och erfarenhet samt skapa oväntade eller icke efterfrågade värden i designförslag.
  • Visa en intention, ett engagemang och en förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskaper samt genomföra en fortlöpande utveckling av sina färdigheter.

Innehåll

Kursen fokuserar på älvmiljöer, med avsikten att utveckla förslag som tolkar och löser de olika konflikter som vanligtvis förekommer i den typen av områden. Längs floder tvärs över stadsdelar, finner vi många olika lager i en obalanserad samexistens. De flesta industristäder har historiskt omvandlat tidigare naturlandskap till stadsstrukturer med anknytning till infrastruktur och logistik. I samband med detta fenomen använder kursen floder för att lära sig mer om denna obalanserade situation och föreslå nya scenarier för återkoppling av städerna. Detta tillsammans med grön och blå infrastruktur som kan ge upphov till en effektiv samexistens mellan stads- och miljökvaliteter.

Kursen främjar ett experimentellt och kreativt tillvägagångssätt för forskning genom design, baserat på en stark kunskap om fakta och sammanhang. Lärandeprocessen omfattar alla arbetsfaser av rumsdesign, från en preliminär analys, en förståelse av platsen utifrån specifika och relevanta parametrar, som kartläggs och artikuleras i avsiktliga kartografier som sen omvandlas till rumsliga strukturer genom modellering. En iterativ process som resulterar i rumsliga strategier och slutligen i utformning av
alternativa stadslandskap.

Organisation

Kursen är organiserad i två faser. Båda kombinerar grupparbete och individuellt arbete och utvecklas genom en rad uppgifter, tillsammans med föreläsningar, besök, seminarier och workshops. Alla aktiviteter är avsedda att stödja designprocessen.

Den första fasen fokuserar på kontextuell analys, både kvantitativ och kvalitativ, av olika skikt som är kopplade till flodområden. Konflikterna i samband med samexistensen mellan urbanisering och miljömässiga kvaliteter i dessa typer av sammanhang studeras, med särskild tonvikt på förståelsen av vattenförvaltning; hur man modellerar vattenflöden och de olika skalor som är kopplade till detta.

I den andra fasen utvecklar studenterna förslag till gröna stadskorridorer med anknytning till flodstrukturer. Ur ett hybridarkitekturperspektiv börjar de arbeta med integrationen av landskap, byggnader och infrastrukturelement.

Designprocessen bedöms och övervakas under hela kursen, baserat på veckovisa handledningstillfällen samt delvisa utvärderingar i samband med seminarier och workshops. Kursen främjar också studenternas analytiska och kritiska förmåga genom kamratgranskningar. Kursen avslutas med slutpresentationer och en utställning.

Litteratur

En förteckning över litteratur kommer att finnas i kurs-PM och kommer att finnas tillgänglig innan kursen börjar.

Examination inklusive obligatoriska moment

Kursens examinationsform bygger på kontinuerlig bedömning genom olika kursdelar. För att klara kursen krävs ett aktivt deltagande i schemalagda aktiviteter och grupparbeten. En närvaro på minst 80 % av alla schemalagda aktiviteter förväntas, inklusive föreläsningar, besök, seminarier, handledning, pinups och presentationer. Viss frånvaro kan accepteras om det finns legitima skäl och om frånvaron meddelas i förväg. För att kompensera detta kan kompletterande uppgifter lämnas in.

Granskningen av det inlämnade slutprojektarbetet väger tungt i den kollektiva bedömningen som ligger till grund för examinationen. Kompletteringar kommer att begäras när studenternas arbete inte uppfyller kursmålen och presentationskraven.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.