Kursplan för Designsystem

Kursplan fastställd 2024-02-02 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnDesign systems
  • KurskodACE445
  • Omfattning10 Högskolepoäng
  • ÄgareMPDSD
  • UtbildningsnivåAvancerad nivå
  • HuvudområdeArkitektur
  • TemaArkitekturdesignprojekt 7,5 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Engelska
  • Anmälningskod 17118
  • Max antal deltagare28 (minst 10% av platserna reserveras för utbytesstudenter)
  • Min. antal deltagare8
  • Sökbar för utbytesstudenterJa
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0123 Inlämningsuppgift 10 hp
Betygsskala: TH		0 hp0 hp10 hp0 hp0 hp0 hp

I program

Examinator

Behörighet

Grundläggande behörighet för avancerad nivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Engelska 6
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper


Syfte

Kursens syfte är att introducera systemtänkande i gestaltningsprocessen och att ge studenterna teoretiska, konceptuella och metodologiska verktyg för att tillämpa systemtänkande i gestaltningssammanhang. Som konstaterats av UNESCO (2017) är systemtänkande en av nyckelkompetenserna för hållbarhet som är avgörande för att uppnå alla hållbarhetsmål. Kompetens för systemtänkande beskrivs som ”förmågan att känna igen och förstå relationer; att analysera komplexa system; att tänka på hur system finns i olika sammanhang och i olika skalor; och att hantera osäkerhet." (UNESCO, 2017, Education for Sustainable Development Goals: learning goals).

I linje med detta flyttar kursen fokus från att beskriva städer, stadsdelar och byggnader som områden, kvarter, objekt och geometrier, till att beskriva dem som system och som nätverk av relationer. Kursen skiftar också fokus från att gestalta områden, objekt, geometrier och former till att gestalta rumsliga strukturer och forma system. Kursen syftar till att hjälpa studenter att få en djupare förståelse av begreppet 'plats' i alla skalor ur ett systemperspektiv, att skilja mellan lokala och kontextuella kvaliteter och att göra välgrundade uppskattningar av potentiella systemeffekter. Vidare syftar kursen till att träna studenterna att reflektera över sitt eget gestaltningsarbete ur ett systemperspektiv och vägleda dem i att medvetet tillämpa systemtänkande i sin gestaltningsprocess.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

Kunskap och förståelse

1. Visa förståelse för systemtänkande, dess relevans för arkitektur och stadsbyggnad och dess relation hållbar utveckling.
2. Beskriva 'relativ plats' i flera skalor och skilja mellan lokala och kontextuella kvaliteter och systemeffekter.

Färdighet och förmåga

3. Analysera tillgänglighet, närhet, synlighet och centralitet med hjälp av Space Syntax deskriptiv-analytiska metodik i flera skalor
4. Diskutera mönster av närvaro, rörelse, socialt möte och interaktion, rumslig ojämlikhet och social exkludering som systemeffekter av rumsliga strukturer relaterade till social hållbarhet
5. Tillämpa systemtänkande i ett gestaltningssammanhang och gestalta och omgestalta rumsliga system och strukturer

Värderingsförmåga och förhållningssätt

6. Bedöma ett gestaltningsprojekt ur ett systemperspektiv och göra välgrundade uppskattningar av potentiella systemeffekter i relation till social hållbarhet

Innehåll

Byggnader, stadsdelar och städer är förutom lokala fenomen också delar av sammanflätade urbana system. För att förstå dem måste vi förstå de system de ingår i och deras position i systemen. Det finns olika urbana system; vissa består av fysiska nätverk såsom till exempel mobilitetssystem, vägar, järnvägar, grön och blå infrastruktur och vissa av immateriella nätverk, till exempel sociala, informations- eller ekonomiska nätverk. Vi kommer att fokusera på de rumsliga nätverken, eftersom det är de som är mer direkt påverkade av arkitektur och stadsbyggnad. Dock är de immateriella nätverken, såsom sociala nätverk, interaktions- eller samarbetsnätverk, ekonomiska nätverk och kluster är också relaterade och indirekt påverkade av de rumsliga nätverken så vi kommer även att diskutera relationer till dessa nätverk i kursen.

Förutom att alltid vara en del av större system konstruerar städer, stadsdelar och byggnader sina interna rumsliga nätverk och konfigurationer genom sin egen rumsliga organisation, vare sig det är utformningen av gatorna i ett kvarter, utformningen av rum i en byggnad eller något annat. Med andra ord bestäms en byggnads förutsättningar både av dess läge i stadens system och av den interna rumsliga organisationen.

I kursen flyttas fokus från att beskriva städer, stadsdelar och byggnader som områden, kvarter, objekt och geometrier, till att beskriva dem som system och som nätverk av relationer. Kursens flyttar också fokus från att gestalta områden, objekt, geometrier och former till att gestalta rumsliga strukturer och forma system.

Inom varje rumsligt system har platser (t.ex. rum, byggnader, kvarter, stadsdelar, städer) olika betydelser och roller i staden beroende på deras lokalisering. Olika förutsättningar, potentialer och utmaningar uppstår från platsens relativa position i nätverket, det vill säga från relationen mellan varje plats och alla andra platser. Hur ansluten varje plats är till alla andra platser gör den mer eller mindre central, mer eller mindre tillgänglig, mer eller mindre integrerad eller segregerad i systemet och mer eller mindre synlig eller dold. Med andra ord skapar nätverket av relationer hierarkier mellan platser.

Detta grundläggande systemperspektiv gäller alla skalor av rumslig gestaltning. System och nätverk verkar i flera olika skalor och även systemeffekterna finns i alla skalor.

En av de största systemeffekterna som är särskilt viktig för arkitekter och stadsbyggare är struktureringen av rörelse, närvaro och socialt möte i alla skalor av byggnader och stadsrum. Vi kommer särskilt att fokusera på dessa systemeffekter, då de har långtgående konsekvenser för social hållbarhet, driver många urbana processer såsom utvecklingen av lokala marknader och socio-spatial segregation, påverkar sociala relationer och sociala nätverk, samt påverkar människors beteende i rummet.

Organisation

Kursen är utforskande och använder research-by-design för att undersöka hur systemtänkande kan introduceras i gestaltningsprocessen och tillämpas i gestaltningssammanhang. Kursen består av föreläsningar, seminarier, workshops, gestaltningsövningar och reflekterande texter, genom vilka relevanta teorier och metoder presenteras, prövas, diskuteras och tillämpas.

Kursen består av två delar. I den första delen utforskas systemtänkande och gestaltning i 3 olika skalor; stadsskala, kvartersskala, byggnadsskala. Olika begrepp som kan användas för att förstå rum kommer att introduceras och diskuteras och användas i gestaltningsövningarna.

Studenterna kommer att arbeta i grupp med följande analysprocess:
  • Identifiera/beskriv nätverket. Skilja mellan lokala kvaliteter och kontextuella kvaliteter
  • Analysera nätverket med enkla metoder och verktyg
  • Förändra nätverket med gestaltningsstrategier
  • Reflektera över systemeffekterna av gestaltningsstrategierna

Den andra delen är ett individuellt projekt. Varje student kommer att välja ett tidigare gestaltningsprojekt i valfri skala att använda som fallstudie för det individuella projektet. Syftet är att tillämpa de begrepp och metoder som introducerades i den första delen på ett relevant och välbekant projekt för att möjliggöra personliga reflektioner och anpassning av systemtänkande i varje students gestaltningsprocess.

Under de enskilda projekten kommer peer-feedback att komplettera lärarnas handledning.

Litteratur

Obligatorisk litteratur samt referenslitteratur meddelas vid kursstart.

Examination inklusive obligatoriska moment

I den första 3-veckorsmodulen avslutas varje vecka med en gruppresentation av veckans övningar. I slutet av 3-veckorsmodulen sammanställs varje grupp en rapport, som också innehåller resultaten från veckoövningarna.

Det enskilda projektet avslutas med en slutredovisning och en rapport. Innehållet i den slutliga presentationen och rapporten beskrivs i kurs-PM.

Betyget är ett viktat medelvärde av följande aspekter:
  1. Gruppuppgifter, inklusive veckopresentationer och slutrapport som avslutar 3-veckorsmodulen (40%)
  2. Individuella uppgifter inklusive slutredovisning och rapport som avslutar det individuella projektet (40%)
  3. Muntlig peer feedback till 2 andra enskilda projekt (15 %)
  4. Aktivt deltagande med diskussionspunkter i seminarier (5%)
  5. Närvaro: mindre än 70 % närvaro drar ner betyget

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.