Kursplan för Laboratorium för kritiska studier: värde i arkitektur

Kursplan fastställd 2025-02-09 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnCritical lab: The value in architecture
  • KurskodACE386
  • Omfattning5 Högskolepoäng
  • ÄgareMPDSD
  • UtbildningsnivåAvancerad nivå
  • HuvudområdeArkitektur
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Engelska
  • Anmälningskod 17122
  • Max antal deltagare32 (minst 10% av platserna reserveras för utbytesstudenter)
  • Min. antal deltagare8
  • Sökbar för utbytesstudenterJa
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0125 Inlämningsuppgift 5 hp
Betygsskala: TH
5 hp

I program

Examinator

Behörighet

Grundläggande behörighet för avancerad nivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Engelska 6
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper


Syfte

Vad är värde och hur relaterar det till arkitektur? Kursen syftar till att skapa ett laboratorium för kritiskt tänkande kring ämnet värde i relation till arkitektur. Det sägs att arkitektur kan ses som en spegel av de kollektiva värderingarna som finns hos det samhälle som den är skapad i. Arkitektur (re)produceras och bedöms i relation till flera uppsättningar av värdesystem, allt från monetära till etiskt-sociala, där politik, normer, estetik mm. spelar en roll. Övertygade om att byggsektorn och designdiscipliner måste förändras och helhjärtat engagera sig i nuvarande kriser, syftar den här kursen till att undersöka hur vi som profession kan transformeras för att se och reparera det tillstånd vi befinner oss i, genom värdeperspektivet som verktyg och lins. Kursen syftar till att synliggöra och kritiskt granska det nätverk av värden som vi som arkitekter verkar inom och undersöka effekten av detsamma. Vi ämnar göra detta ur tre olika, men sammanhängande perspektiv; Arbete, Ekonomi och Kultur. Dessa perspektiv kommer att ge oss utgångspunkter för en resa av självrannsakan, där vi kommer peka ut och granska outtalade antaganden och dekonstruera de inbäddade värdesystem som finns inom vårt kunskapsområde och spekulera i vad detta kan betyda för framtiden. Slutligen syftar kursen till att träna och uppmuntra studenter att använda källor som underlag för att formulera sina individuella forskningsprojekt, ståndpunkter och argumentationer, formaterade i en skriftlig uppsats och som en visuell representation i form av en kartläggning/diagram.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

Kunskap och förståelse

  • visa en kritisk förståelse för hur arkitektur förhåller sig till olika värdebegrepp med hjälp av teoretiska texter som grund för denna förståelse.

Färdighet och förmåga

  • Studenten kan formulera ett självständigt ställningstagande utifrån argument som formulerats i kurslitteraturen och andra texter, utveckla denna ståndpunkt i en akademisk text och på lämpligt sätt använda citat, referenser och litteraturförteckning.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • kritiskt relatera sitt eget skrivande och sina argument som utvecklats i kursen till större frågeställningar och debatter inom arkitektur och stadsdesign.
  • visa förmåga att relatera kunskaper som erhållits inom kursen till utvecklingen av en framtida yrkesroll.

Innehåll

Kursen utforskar värdesystem ur olika tematiska perspektiv och består av en serie föreläsningar och seminarier som kontextualiserar och diskuterar litteratur om dessa ämnen. Med hjälp av dessa seminarier, och i dialog med handledare, formulerar studenterna ett ämne för sin slutuppsats. Studenterna kommer även att ombes att producera visuella representationer av sina undersökningar i form av kartläggningar/diagram.

Organisation

Kursen som helhet introduceras i en introduktionsföreläsning. Studierna innefattar litteraturläsning, seminarier och föreläsningar. Huvuddelen av kursen består av ett antal litteraturseminarier baserade på ett urval av texter som rör specifika tematiska perspektiv på ämnet. Diskussioner förs både i helklass och i mindre grupper. Producerandet av skrivuppgiften kommer att åtföljas av producerandet av grafiska representationer, kartläggningar/diagram, som syftar till att ge stöd åt undersökningarna, både i process och kommunikation. Kursen innehåller även möten för individuell handledning. Litteraturlistan ger förslag på ytterligare läsning, för att förstärka varje elevs val av tema för den individuella skrivuppgiften.

Litteratur

Petrescu, Trogal (ed), 2017. The social (re)production of architecture: politics, values and actions in contemporary practice. Routledge, London.

Space Caviar (ed), 2021. Non-Extractive Architecture – On Designing Without Depletion. Sternberg Press.

Gromark, Mack, van Toorn (ed), 2018. Making Effect: Rethinking the Social in Architecture. Actar Publishers, Barcelona, New York.

Frichot, Sandin, Schwalm (ed), 2018. After Effects: Theories and Methodologies in Architectural Research. Actar Publishers, Barcelona, New York.

Harriss, Hyde, Marcaccio (ed), 2021. Architects after Architecture. Alternative Pathways for Practice. Routledge, New York.

Lowenhaupt Tsing, 2021. The Mushroom at the End of the World: On the Possibility of Life in Capitalist Ruins. Princeton University Press.

Ytterligare litteratur kommer att adderas till denna lista. Obligatoriska texter och litteraturlistan som helhet kommer att presenteras mer i detalj vid kursstart.

Examination inklusive obligatoriska moment

Examination sker genom:
  • Obligatoriska kortare inlämningsuppgifter i samband med varje litteraturseminarium.
  • Obligatorisk avslutande individuell skrivuppgift som skall vara mellan 2000 och 2200 ord och baseras på kurslitteraturen.
  • Inlämning av en visuell representation som åtföljer skrivuppgiften.
  • Aktivt och obligatoriskt deltagande i litteraturseminarier, presentationer och diskussioner.
Betygsättningen beror på graden av förmåga att tillämpa teoretisk kunskap. Mestadels deskriptiva texter får betyg 3; text som visar en mer analytisk förmåga får betyget 4; text som visar en djupare analytisk och argumenterande förmåga betygsätts 5. Texter som inte uppfyller ordkravet, inte lämnas in i tid, inte hänvisar till någon av kurslitteraturen eller inte visar att studenten har uppfyllt lärandemålen på en tillfredsställande nivå kommer att underkännas. Det är inte tillåtet att använda helt AI-genererad text, dock får AI användas som verktyg under process men då utifrån korrekt referenshantering.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.