Kursplan fastställd 2024-02-02 av programansvarig (eller motsvarande).
Kursöversikt
- Engelskt namnArchitectural technology: Theme brick
- KurskodACE275
- Omfattning4,5 Högskolepoäng
- ÄgareTKARK
- UtbildningsnivåGrundnivå
- HuvudområdeArkitektur
- TemaArkitekturdesignprojekt 1,5 hp
- InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
- BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd
Kurstillfälle 1
- Undervisningsspråk Svenska
- Anmälningskod 45121
- Sökbar för utbytesstudenterNej
- Endast studenter med kurstillfället i programplan.
Poängfördelning
Modul | LP1 | LP2 | LP3 | LP4 | Sommar | Ej LP | Tentamensdatum |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 0123 Inlämningsuppgift 4,5 hp Betygsskala: UG | 4,5 hp |
I program
Examinator
Peter Lindblom- Tekniklektor, Arkitekturens teori och metod, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik
Behörighet
Grundläggande behörighet för grundnivåSökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.
Särskild behörighet
Samma behörighet som det kursägande programmet.Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.
Kursspecifika förkunskaper
- Introduktion till form och rum, eller motsvarande
- Form och teknik: tema trä, eller motsvarande
Syfte
Kursen är den andra i en sekvens av Form och teknik-kurser som behandlar arkitekturens material och tekniska system på olika skalnivåer: material, detalj, byggnad och stad. Kursernas övergripande syfte är att ge en systematisk överblick över fältet och ett förhållningssätt som lyfter fram hur funktionella tekniska system och materialens fysiska egenskaper samspelar med upplevd materialitet och arkitektonisk helhet. Vidare ger kurserna studenten en repertoar av byggda exempel som belyser detta samspel och som kan stödja undersökningar av alternativa utformningar och materialval i en iterativ designprocess.
I kursen ges kunskaper om bärande stomme och klimatskal i ett omvandlingsprojekt av en tegelbyggnad. En utgångspunkt är karakteriseringen av den befintliga byggnaden med bedömning av såväl tekniska som arkitektoniska värden hos material och tekniska system. På byggnadsnivå ingår att analysera och beskriva befintlig stomme och befintligt klimatskal samt förklara hur de ingrepp som omvandlingen innebär påverkar stomme och klimatskal. På detaljnivå ingår att analysera och beskriva detaljutsnitt före och efter omvandling.
Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)
- Redogöra för hur den bärande strukturen i ett omvandlingsprojekt, före och efter omvandling, är logiskt ordnande för att bära vertikal och horisontell last (gravitation och vind).
- Beskriva ett omvandlingsprojekts inneklimat före och efter omvandling (temperatur, fukt och luftkvalitet).
- Redogöra för olika övergripande principer/koncept för tegelbyggnaders klimatskal och grundläggande mekanismer för värme- och fukttransport samt genomföra en byggnadsfysikalisk dimensionering av en byggnadsdel före och efter omvandling.
- Redogöra för uppbyggnaden av tegelbyggnadsteknikens byggnadsdelar och förklara de ingående delarnas olika funktioner genom en principsektion och ett urval av kritiska detaljer före och efter omvandling.
- Beskriva materialet tegel i termer av inre struktur och egenskaper, tillverkningsprocesser och produkter, bearbetning och sammanfogning, användning i konstruktion samt miljöpåverkan
- Reflektera över hur stomsystem, inneklimat, klimatskal, byggnadsdetaljer och materialval samspelar med byggnadens arkitektoniska kvalitéer och kravet på hållbara och funktionella lösningar av hög kvalitet.
- Reflektera över byggandets regelverk i samband med ett omvandlingsprojekt.
Innehåll
Kursen är uppdelad i fyra tematiska delar: Stomsystem, Klimatskal och inneklimat: fukt, Byggsnitt med detaljer: tegel samt Material.Stomsystem behandlar:
- stommens uppbyggnad och funktion före och efter omvandling.
- exempel på stomsystem av tegel.
Klimatskal och inneklimat: fukt behandlar:
- inneklimat före och efter en omvandling.
- mekanismer för värme och fukttransport genom klimatskalet.
- byggnadsfysikalisk dimensionering av en vägg.
- klimatskalets övergripande funktioner före och efter en omvandling.
Byggsnitt och detaljer: tegel behandlar:
- olika lagers funktioner i en tegelvägg.
- typdetaljer och byggda exempel (möjligheter och problem).
- representationer med olika verktyg och i olika skalor.
- tegelmaterialets arter och typer, inre struktur och egenskaper, tillverkningsprocesser och produkter, bearbetning och sammanfogning, miljöpåverkan.
- tegelmaterialet i arkitekturen.
Organisation
Kursen består av föreläsningar, designlaborationer, handledning och seminarier.Föreläsningar behandlar begrepp, material, funktioner och principer/koncept för stomsystem, klimatsystem och byggnaders detaljer. I föreläsningarna ges dels typexempel som belyser hur olika tekniska funktioner principiellt kan lösas. Här ges också en repertoar av byggda exempel som belyser samspelet mellan arkitektoniska värden och hur tekniska funktioner kan bidra till att nå dessa form och teknik.
Designlaborationer är explorativa undersökningar med syftet att prova/skissa och analysera olika möjligheter/kombinationer i en enkel uppsättning för att sedan ta kunskaper och färdigheter vidare till mer komplexa designprojekt.
Handledning och seminarier ger möjlighet till reflektion över både andras och eget arbete.
Kursen avslutas med ett reflektionsmoment i form av en kamratbedömning där egna designvals styrkor och svagheter diskuteras samt vad dessa designval grundas på. Förslag och reflektioner samlas i studentens portfölj.
Litteratur
Meddelas vid kursstart.Examination inklusive obligatoriska moment
Examination sker genom- Godkända inlämningsuppgift(er) som motsvarar 4,5 hp och examinerar främst lärandemål 1, 2, 3, 4 och 5
- Obligatorisk reflektion som examinerar främst lärandemål 6 och 7.
- Aktivt deltagande i kursen
Student som ej blir godkänd i kursen efter ordinarie examination ska ges möjlighet att examineras genom komplettering efter kursens slut om examinator bedömer det möjligt. Om studenten efter två försök till komplettering fortfarande inte kan godkännas får studenten läsa om kursen. Bedömning av kompletteringar sker under Chalmers omtentamensperioder. Det åligger studenten att kontrollera rapporterade studieresultat i Ladok efter varje läsperiod och att kontakta kursens examinator för instruktioner om komplettering om godkänt resultat saknas.
Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.