Kursplan för Form och teknik: tema trä

Kursplan fastställd 2024-02-02 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnArchitectural technology: Theme wood
  • KurskodACE265
  • Omfattning4,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKARK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeArkitektur
  • TemaArkitekturdesignprojekt 1,5 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 45120
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0123 Inlämningsuppgift 4,5 hp
Betygsskala: UG		0 hp0 hp4,5 hp0 hp0 hp0 hp

I program

Examinator

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

  • Introduktion till form och rum, eller motsvarande
Kursen är en del i lärsekvensen Form och teknik och bygger vidare och fördjupar kunskap om arkitekturens material och tekniska system på olika skalor som introducerades i ovan nämnda kurs.

Syfte

Kursen är den första i en sekvens av Form och teknik-kurser som behandlar arkitekturens material och tekniska system på olika skalnivåer: material, detalj, byggnad och stad. Kursernas övergripande syfte är att ge en systematisk överblick över fältet och ett förhållningssätt som lyfter fram hur funktionella tekniska system och materialens fysiska egenskaper samspelar med upplevd materialitet och arkitektonisk helhet. Vidare ger kurserna studenten en repertoar av byggda exempel som belyser detta samspel och som kan stödja undersökningar av alternativa utformningar och materialval i en iterativ designprocess.

I kursen behandlas en enkel träbyggnads bärande stomme och klimatskal och hur stomme och klimatskal interagerar i olika detaljer, särskilt i möten som mark-golv-vägg, olika öppningar och vägg-tak. Kursen ger också en övergripande struktur för studiet av material i arkitekturen: materialens inre struktur och egenskaper, tillverkningsprocesser och produkter, bearbetning och sammanfogning samt miljöpåverkan.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

1. Redogöra för hur delarna i en enkel bärande konstruktion är logiskt ordnande för att bära vertikal och horisontell last (gravitation och vind) samt göra enkla överslag för dimensionering.
2. Beskriva med vedertagen terminologi en bostads inneklimat (temperatur, fukt och luftkvalitet).
3. Redogöra för olika övergripande principer/koncept för enkla byggnaders klimatskal.
4. Redogöra för uppbyggnaden av träbyggnadsteknikens golv, väggar och tak och förklara de ingående delarnas olika funktioner genom en egen byggd fysisk modell och ett byggsnitt med ett urval av kritiska detaljer.
5. Beskriva materialet trä i termer av inre struktur och egenskaper, tillverkningsprocesser och produkter, bearbetning och sammanfogning, användning i konstruktion samt arkitektoniska kvalitéer och miljöpåverkan.
6. Reflektera över hur stomsystem, inneklimat, klimatskal, byggnadsdetaljer och materialval samspelar med byggnadens arkitektoniska kvalitéer och kravet på hållbara och funktionella lösningar av hög kvalitet.

Innehåll

Kursen är uppdelad i fyra tematiska delar: Stomsystem, Klimatskal och inneklimat: introduktion, Byggsnitt med detaljer: trä samt Material. 

Stomsystem behandlar:

  • stommens funktioner och principer för komposition av enkla stommar
  • exempel på stomsystem av trä
  • tumregler för stomsystem av trä

Klimatskal och inneklimat: introduktion behandlar:

  • kvalitéer som karakteriserar ett gott inneklimat.
  • klimatskalets funktioner samt principer för uppbyggnad av enkla klimatskal.

Byggsnitt med detaljer: trä behandlar:
  • olika lagers funktioner i väggar och bjälklag.
  • typdetaljer och byggda exempel (möjligheter och problem).
  • representationer med olika verktyg (skiss, ritning, fysisk modell) och i olika skalor.

Material behandlar:
  • trämaterialets arter och typer, inre struktur och egenskaper, tillverkningsprocesser och produkter, bearbetning och sammanfogning, miljöpåverkan
  • trämaterialet i arkitekturen

Organisation

Kursen består av föreläsningar, designlaborationer, handledning och seminarier.

Föreläsningar behandlar begrepp, material, funktioner och principer/koncept för stomsystem, klimatsystem och byggnaders detaljer. I föreläsningarna ges dels typexempel som belyser hur olika tekniska funktioner principiellt kan lösas. Här ges också en repertoar av byggda exempel som belyser samspelet mellan arkitektoniska värden och hur tekniska funktioner kan bidra till att nå dessa – form och teknik.

Designlaborationer är explorativa undersökningar med syftet att prova/skissa och analysera olika möjligheter/kombinationer i en enkel uppsättning för att sedan ta kunskaper och färdigheter vidare till mer komplexa designprojekt.

Handledning och seminarier ger möjlighet till reflektion över både andras och eget arbete.

Kursen avslutas med ett reflektionsmoment i form av en kamratbedömning där egna designvals styrkor och svagheter diskuteras samt vad dessa designval grundas på. Förslag och reflektioner samlas i studentens portfölj.

Litteratur

Meddelas vid kursstart.

Examination inklusive obligatoriska moment

Examination sker genom
  • Godkänd inlämningsuppgift(er) som motsvarar 4,5 hp och examinerar främst lärandemål 1, 2, 3, 4 och 5
  • Obligatorisk reflektion som examinerar främst lärandemål 6
  • Aktivt deltagande i kursen
Inlämningskrav och obligatoriska moment meddelas vid kursstart.

Student som ej blir godkänd i kursen efter ordinarie examination ska ges möjlighet att examineras genom komplettering efter kursens slut om examinator bedömer det möjligt. Om studenten efter två försök till komplettering fortfarande inte kan godkännas får studenten läsa om kursen. Bedömning av kompletteringar sker under Chalmers omtentamensperioder. Det åligger studenten att kontrollera rapporterade studieresultat i Ladok efter varje läsperiod och att kontakta kursens examinator för instruktioner om komplettering om godkänt resultat saknas.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.