Kursplan för Arkitekturhistoria

Kursplan fastställd 2023-02-13 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnHistory of architecture
  • KurskodACE250
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareTKARK
  • UtbildningsnivåGrundnivå
  • HuvudområdeArkitektur
  • TemaMiljö och hållbar utveckling 1,5 hp
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaUG - Godkänd, Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Svenska
  • Anmälningskod 45134
  • Sökbar för utbytesstudenterNej
  • Endast studenter med kurstillfället i programplan.

Poängfördelning

0123 Inlämningsuppgift 7,5 hp
Betygsskala: UG		3 hp4,5 hp0 hp0 hp0 hp0 hp

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för grundnivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Samma behörighet som det kursägande programmet.
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper


Syfte

Kursen ger studenterna en introduktion till arkitekturens teori och historia och avser att ge översiktliga kunskaper i arkitekturhistoria, arkitekturteori, samt arkitekters och även ingenjörers uppgifter under olika epoker liksom arkitektprofessionens förändring genom tiderna. Kursen behandlar tiden från antiken till vår tid i huvudsak i västerlandet. Arkitekturen belyses och tolkas i förhållande till konst, teknik och samhälle, inklusive hållbarhets- och genusaspekter. Syftet är att studenterna ska utveckla en historisk medvetenhet som ger en referensram i deras dialog med omvärlden. De ska kunna använda arkitektur- och stadsplanehistorien som en källa till kunskap och inspiration inom tillämpningsämnen inom arkitektur och stadsbyggnad och senare i yrkesutövningen.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  1. Beskriva arkitekturens historia med användning av viktiga grundbegrepp och teorier samt med referenser till arkitekter, byggnadsverk och stadsrum.
  2. Beskriva hur rollen som yrkesverksam arkitekt har växt fram och vilka fundament som arkitektyrket vilar på.
  3. Beskriva historiska förändringar när det gäller estetiska ideal, material, teknik, byggnadssätt, genus- och hållbarhetsfrågor.
  4. Översiktligt presentera arkitekturens utveckling från antiken till idag med fokus på västerlandet, redogöra för periodindelningar inom arkitekturhistorien och sätta in dem i ett allmänt historiskt sammanhang.
  5. Diskutera arkitekturhistorien ur ett samtida gestaltningsperspektiv samt reflektera över, diskutera och kritiskt värdera dagens olika arkitektoniska uttryck i en arkitekturhistorisk kontext.
  6. Reflektera kring globala hållbarhetsmål utifrån ett arkitekturhistoriskt perspektiv, och i relation till en samtida och framtida arkitekturpraktik.

Innehåll

I kursen ges inledningsvis en introduktion till ämnet arkitekturhistoria. Därefter vidtar en föreläsningsserie som översiktligt behandlar västerlandets arkitekturhistoria och arkitekturteori med fördjupningar kring vissa perioder och ämnen. Studenten får också en introduktion i att söka litteratur och andra källor i biblioteket och olika digitala databaser. Vidare får studenten en introduktion till verktyg för att presentera beskrivningar och analyser av arkitektur i text och bild.

Organisation

Kursen bygger på föreläsningar, litteraturstudier, seminarier och övningar. Kurslitteraturen inläses parallellt med föreläsningar och diskuteras och bearbetas i seminarier samt genom övningar enskilt och i grupp. I kursen ordnas också ett studiebesök på biblioteket där studenten får en introduktion till i att söka litteratur och andra källor. Kursen avslutas med ett reflektionsmoment över ämnet och dess relation till professionen.

Litteratur

Michael Fazio, Marian Moffett, Lawrence Wodehouse, A World History of Architecture. 3: e revid uppl, London: Laurence King, 2013.

Referenslitteratur:
Fredric Bedoire, Den svenska arkitekturens historia. 1000-1800. Stockholm: Norstedt,
Fredric Bedoire, Den svenska arkitekturens historia. 1800-2000. Stockholm: Norstedt, 2015
Claes Caldenby (red.), 1900-talets svenska arkitektur. Att bygga ett land. Stockholm: Arkitekturmuseet, 1998.
Claes Caldenby, Erik Nygaard (red.), Arkitekturteoriernas historia, Stockholm: Formas, 2011.

Ytterligare referenslitteratur meddelas vid kursstart.

Examination inklusive obligatoriska moment

För att bli godkänt i kursen krävs:
  • Godkänd inlämningsuppgift(er) som motsvarar 7,5 hp
  • Godkänd reflektion
  • Aktivt deltagande vid seminarier och övningar
Inlämningskrav och obligatoriska moment meddelas vid kursstart.

Student som ej blir godkänd i kursen efter ordinarie examination ska ges möjlighet att examineras genom komplettering efter kursens slut om examinator bedömer det möjligt. Om studenten efter två försök till komplettering fortfarande inte kan godkännas får studenten läsa om kursen. Bedömning av kompletteringar sker under Chalmers omtentamensperioder. Det åligger studenten att kontrollera rapporterade studieresultat i Ladok efter varje läsperiod och att kontakta kursens examinator för instruktioner om komplettering om godkänt resultat saknas.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.