Kursplan för Urban akustik

Kursplan fastställd 2024-02-12 av programansvarig (eller motsvarande).

Kursöversikt

  • Engelskt namnUrban acoustics
  • KurskodACE195
  • Omfattning7,5 Högskolepoäng
  • ÄgareMPSOV
  • UtbildningsnivåAvancerad nivå
  • HuvudområdeMaskinteknik, Samhällsbyggnadsteknik, Teknisk fysik
  • InstitutionARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNADSTEKNIK
  • BetygsskalaTH - Mycket väl godkänd (5), Väl godkänd (4), Godkänd (3), Underkänd

Kurstillfälle 1

  • Undervisningsspråk Engelska
  • Anmälningskod 38111
  • Max antal deltagare37 (minst 10% av platserna reserveras för utbytesstudenter)
  • Blockschema
  • Sökbar för utbytesstudenterJa

Poängfördelning

0120 Projekt 3,5 hp
Betygsskala: TH		 3,5 hp
0220 Tentamen 4 hp
Betygsskala: TH		 4 hp
  • 11 Okt 2024 fm J

I program

Examinator

Gå till kurshemsidan (Öppnas i ny flik)

Behörighet

Grundläggande behörighet för avancerad nivå
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Särskild behörighet

Engelska 6
Sökande med en programregistrering på ett program där kursen ingår i programplanen undantas från ovan krav.

Kursspecifika förkunskaper

Introduktion till audioteknik och akustik (VTA137) eller motsvarande introducerande kurs i akustik. Grundläggande programmeringskunskaper i Matlab.

Syfte

Syftet med kursen är att studenten ska få en bra förståelse av fysiken, rollen och de potentiella kvaliteterna för akustik inom urban planering och övrig samhällsplanering. Detta inkluderar ljud och vibrationer samt källor och utbredning. Därmed också förstå de existerande beräkningsmetoderna för samhällsbuller och markvibrationer samt kunna kritiskt bedöma deras användning inom samhällsplanering.

Lärandemål (efter fullgjord kurs ska studenten kunna)

  • Beskriva akustiska egenskaper inom samhällsplanering
  • Förklara fysiken bakom ljudutbredning utomhus
  • Förklara huvudegenskaperna hos samhällsbullerkällorna
  • Förklara i detalj källorna för vägtrafik inklusive elektrifierade fordon och för järnvägstrafik
  • Beskriva och bedöma relevanta ingenjörsmässiga och avancerade modeller och verktyg för beräkning av ljudutbredning utomhus
  • Beskriva och använda standarder inom området för ljudutbredning utomhus
  • Lista typiska lösningar för urban ljudplanering och deras effekt i form av ljudtrycksnivå, ljudkvalitet och funktion hos urbana rum
  • Beskriv problem/krav-sambanden mellan stadsutveckling, trafikplanering, transportbuller och markvibrationer
  • Sammanfatta beteendena hos vågtyperna och vågutbredningen för markvibrationer och deras praktiska konsekvenser samt tolka uppmätta data och utföra beräkningar för att utvärdera markvibrationer i samhällsplanering
  • Beakta ljud och vibrationer i stadsplanering med hjälp av en systematisk process
  • Jämföra och utvärdera olika planeringsalternativ för ett stadsutvecklingsområde med avseende på ljud och vibrationer
  • Utveckla, rekommendera och motivera en urban designidé för ett stadsutvecklingsområde, särskilt med avseende på ljudlandskap, buller, markvibrationer och mobilitetslösningar

Innehåll

  • Fysiken bakom ljudutbredning utomhus, med avseende på meteorologiska förhållanden, markimpedans och skärmar, innehållande fenomenen refraktion, diffraktion, markeffekt, koherens och ljudströssel
  • Ekvivalentnivå och maximalnivå. Bullerstörning och hälsa. Exempel med fasadisolering
  • Beskrivning av bullerkällorna för väg- och tågtrafik (t.ex. ljud från däck-väg och hjul-räl)
  • Ingenjörsmässiga beräkningsmetoder för väg- och tågbuller
  • Avancerade beräkningsmetoder för ljudutbredning utomhus
  • Markvibrationer (källor, vågtyper och modellering)
  • Trafikmodellering
  • Standarder och lagstiftning gällande trafikbuller samt europeisk bullerpolicy
  • Akustikens roll inom samhällsplanering

Organisation

Föreläsningar, övningar och projektarbete. Projektarbetet är till stor del baserat på programmering i Matlab.

Litteratur

Material utvecklat vid Teknisk akustik.

Examination inklusive obligatoriska moment

Examinationen baseras på skriftlig tentamen, betygsskala TH, och skriftlig rapportering av projektarbete, betygsskala TH.

Kursens examinator får examinera enstaka studenter på annat sätt än vad som anges ovan om särskilda skäl föreligger, till exempel om en student har ett beslut från Chalmers om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.