Kandidatarbetet genomförs i form av ett projektarbete i grupper om 3–6 studenter. Projektet redovisas i en skriftlig rapport, en muntlig redovisning samt opposition på en annan grupps projekt.
I inledningen av kandidatarbetet ges föreläsningar, övningar samt workshops med målsättningen att ge nödvändiga generella kompetenser för projektarbetet, i form av projektarbetsfärdigheter samt informations- och kommunikationskunskap.
Gruppkontrakt
Handledaren bör introducera kontrakt/överenskommelse vid ett av de första mötena med gruppen. Diskussionen om överenskommelsen mellan gruppmedlemmarna kan göras utan handledaren. Den del som gäller vilka regler som ska gälla, ska dokumenteras på något sätt som är tillgängligt för handledaren. Den del som gäller ambitionsnivå behöver inte vara tillgänglig för handledaren.
Blankett - Gruppkontrakt för kandidatarbete
Handledaren ska göra klart för gruppen vad som gäller för omfattning av handledningen (då denna kan variera mellan olika institutioner är det upp till examinatorn och/eller viceprefekt GRU på aktuell institution att för handledaren klargöra vilka ramar som gäller).
Schematid avsatt för kandidatarbete är tisdag, torsdag em. och fredag fm. Schemablocken D och B kan därför inte användas för andra kurser under dessa tider.
Projektdagbok
Kandidatarbetet ska genomföras och examineras i former som gör att ett individuellt betyg kan sättas. För att sätta individuella betyg behövs underlag och metoder för att kunna bedöma varje enskild gruppmedlems bidrag till olika delar av projektets genomförande och resultat. En viktig del av arbetet är de kontinuerliga kontakterna mellan handledaren och projektgruppen samt den projektdagbok som varje grupp ska föra.
Projektdagboken ska kunna användas som källa för den rapport om individuella bidrag (contribution report) som skall ingå i projektrapporten.
Projektdagboken är ett samlingsnamn för följande dokument som samtliga tas fram inom varje projekt eller för varje projektmedlem:
Projektplan
Projektplanen är ett samlat dokument i inledningen av projektet som innehåller:
- Beskrivning av projektets syfte, mål samt eventuella avgränsningar
- Beskrivning av kommande resursbehov
- Redovisning av rollfördelningen i projektgruppen (ansvarsfördelning)
- Tidplan för projektet
Tidslogg
Tidsloggen eller tidsredovisningen skrivs kontinuerligt där samtliga gruppmedlemmar redovisar antal arbetstimmar som ägnas åt projektet samt huvudsysselsättning under tidsperioden. En notering per dag är ett bra intervall.
Dagbok
Dagbok skrivs minst en gång per vecka. I dagboken beskriver man arbetsfaserna i projektarbetet i kronologisk ordning, gemensamma alternativt enskilda bidrag till olika uppgifter som utförts, problem som uppkommit, förslag på olika lösningar och reflektioner kring dessa samt eventuell lösning. Andra uppgifter som kan tas med är möten, veckoplanering, delmål mm. Dagboken ska föras relativt kontinuerligt och aktiviteterna för en viss vecka skall vara skrivna innan veckan är slut.
Dagboken kan vara en handskriven inbunden anteckningsbok, ett word-dokument eller ett webbaserat dokument. Tidsloggen består lämpligast av ett excel-dokument. Dokumentform fastställs vid första mötet mellan handledare och projektgrupp.
Handledaren ska ha möjlighet att läsa dagboken och kontrollera tidsloggen före varje möte med projektgruppen.
Anvisningarna för projektdagboken och bidragsrapporten finns i Bilaga 2 i föreskrifterna för kandidatarbete, se nedan.
Bidragsrapport
Bidragsrapporten ska skrivas kontinuerligt och är en bas för individuell bedömning. Den kan innehålla:
Ansvarsområden
- Planering
- Informationsinhämtning/inläsningsdel
- Metoder – val/utveckling
- Genomförande
Bidrag till problemlösning, syntes och analys
- Problemlösning
- Kreativitet, idérikedom
- Skapande av modell
- Analys av projektrelaterat material
- Diskussionsbidrag
Planeringsrapport
Gruppen ska skriva och lämna in en planeringsrapport. Det är ett viktigt moment, och ett naturligt tillfälle att tänka igenom en rad frågeställningar tidigt i projektet, såsom syfte, problemanalys, avgränsningar, val av metod, etiska aspekter och tidsplan. Det är bra om ni kan bolla planeringsrapporten med handledare ett antal gånger innan inlämning.
Inlämningen ska i de flesta fall ske i vecka i läsvecka 4 i period 3. Datum och tid bör samordnas med de moment i generella kompetens-delen som har med planeringsrapporten att göra. Examinator beslutar om dag, tid och metod för planeringsrapportens inlämning.
Mittmöte
Handledaren ansvarar för att ett mittmöte hålls i eller strax efter tentamensperioden mellan läsperiod 3 och 4. Vid mittmötet bör gruppen avge en lägesrapport och också få återkoppling från handledaren. Det är speciellt viktigt att handledaren tydligt återkopplar till gruppen i det fall arbetet fortskrider på ett sådant sätt att gruppens prestation löper risk att bli underkänd. Det åligger handledaren att, vid behov, ge sådan återkoppling till gruppen även vid andra tidpunkter under kursen. Handledaren skall även informera examinatorn i dess fall.
Kandidatarbetsspecifika generella kompetenser
De generella kompetenserna som ingår i kandidatarbetet är sådant som är viktigt i all högre utbildning, i alla utbildningsprogram. Generell betyder här färdigheter som förvärvas utöver disciplin- eller programspecifika kompetenser. I Chalmers kandidatarbete för civilingenjörsprogrammen (ej AT) avser det skrivande, vetenskaplig och teknisk kommunikation samt informationskompetens.
Chalmers generella kompetenser i kandidatarbetet är anpassade och utformade att stötta det specifika arbetet med kandidatprojekt inom STEM (Science, Technology, Engineering, Mathematics), så på sätt och vis är det frågan om specifika generella kompetenser.
De generella kompetenserna syftar till att stärka studenters kunskap och färdigheter inom ämnesområdet. De är en del av kandidatarbetskursen, och också ett krav för att få slutbetyg. Alla kandidatprogram gör samma generella kompetenser. Vissa delar är obligatoriska och andra delar är en resurs för ytterligare stöd och hjälp. De generella kompetenserna måste genomföras tillsammans med ett visst projekt. Detta innebär att för en underkänd student som gör ett nytt projekt ett senare läsår ska de generella kompetenserna genomföras under det nya projektets genomförande oavsett om delar eller allt av de generella kompetenserna var godkända för det tidigare projektet.
Det är två avdelningar på institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande som ansvarar för genomförandet av de generella kompetenserna: Fackspråk och Lärande och lärandemiljöer (Biblioteket).
Kommunikationskompetens hos Fackspråk
Avdelningen för fackspråk och kommunikation ansvarar för kommunikationsdelen. De erbjuder handledning i skrivarbetet och introducerar verktyg och metoder för skrivmetodik, argumentation och förberedelse av opposition och presentationen.
Obligatoriskt för samtliga projektgrupper är tre handledningstillfällen under tiden för genomförandet av kandidatarbetet. Grupperna bokar själva tid för handledning hos Fackspråk.
Utöver handledningstillfällen ger Fackspråk också föreläsningar om viktiga moment i skrivarbetet som extra stöd, och de (föreläsningarna) är inte obligatoriska.
På kurssidan Generella kompetenser i kandidatarbetet (i Canvas) kan du boka de obligatoriska handledningstillfällena och läsa mer om föreläsningarna och vad de olika handledningstillfällena innebär.
Informationskompetens hos Biblioteket
Biblioteket ansvarar för delen kring informationskompetens. De erbjuder stöd för faktainsamling, värdering av information, upphovsrätt och referenshantering.
De obligatoriska delarna är att göra uppgifter i en onlinemodul (CLEO) om akademisk hederlighet och upphovsrätt samt ett handledningstillfälle med fokus på faktainsamling, referenser och bilder i kandidatarbetet.
Biblioteket ger också föreläsningar om att hitta ämnesinriktad information, samt workshops med referenshanteringsverktyg som extra stöd.
På kurssidan Generella kompetenser i kandidatarbetet (i Canvas) kan du göra onlinemodulen och boka tid för bibliotekshandledningen.
Det finns även andra användbara resurser hos biblioteket, se bibliotekets hemsida.
Samhälleliga och etiska aspekter
I ert kandidatarbete ska ni bedöma om samhälleliga och etiska aspekter behöver beaktas för vald problemställning. Er bedömning ska beskrivas i en kortare text i planeringsrapporten. Om ni kommer fram till att samhälleliga och etiska aspekter inte behöver beaktas skall ni motivera anledningen till detta.
Examinatorn ansvarar för att bedöma texten i planeringsrapporten efter hur väl gruppen resonerar och drar slutsatser kring etiska och samhälleliga aspekter på det egna projektet. Examinatorn gör även en egen bedömning av relevansen av etiska och samhälleliga aspekter i projektet och avgör sedan om ni ska analysera sådana aspekter även i uppsatsen/rapporten.
I de fall där det är relevant, ska ni analysera dessa aspekter vidare i uppsatsen/rapporten, och den analys ni gör där bedöms av examinatorn utifrån att ni:
inte missat några av de uppenbart relevanta etiska aspekterna (värdena) för projektet
på ett klart och tydligt sätt beskrivit de etiska aspekter (värden) som är eller kunde ha varit relevanta
diskuterar både för- och nackdelar med projektet ur ett etiskt och samhälleligt perspektiv
på ett adekvat sätt motiverar de eventuella beslut de tagit med koppling till detta
För att uppnå tydlighet och fullständighet använder sig er grupp med fördel av den beslutsanalysmodell som beskrivs nedan. Genom arbetet med beslutsanalysmodellen kan ni även i vissa fall välja mindre problematiska metoder (genomförande) eller slutmål (utfall) för studien och därmed göra de ursprungliga etiska problemen mindre. Modellen kan användas både för att göra en inledande bedömning i planeringsrapporten och sedan – i de fall examinator bedömer det relevant – i uppsatsen/rapporten. Observera dock att ni inte skall redovisa i texten hur ni har gått igenom respektive steg i modellen utan i stället fokusera på de insikter och resultat som den kan ha gett er. Beroende på vad ni har kommit fram till kan det vara relevant att redovisa detta på olika ställen i rapporten så som: inledning (bakgrund, motiv, avgränsningar), metod, diskussion.
Beslutsanalysmodell för kritiskt tänkande om etiska frågor
Denna modell är tänkt att användas så att ni i gruppen går igenom frågorna en gång och svarar på dem preliminärt. När ni gjort detta går ni sedan igenom frågorna igen för att fördjupa analysen.
Immaterialrätt, patent och sekretess
Om du gör ditt kandidatarbete i samarbete med ett företag eller en annan organisation, är det bra att känna till vad som gäller inom immaterialrätt, patent och sekretess. På den länkade sidan har vi sammanställt information om vem som äger resultaten som produceras, sekretessavtal, hur man ska hantera konfidentiell information i rapporter och presentationer med mera.
Immaterialrätt, patent och sekretess
Här hittar du mer information om vad som gäller för ditt arbete.