Om Supersulfatcement bortom normen

Projektet syftar till att utveckla och optimera produktions- och tillämpningstekniker baserade på klinkerfri supersulfatcement från slagg i kombination med BCSA-cement i laboratorie- och demonstrationsskala. Arbetet är fördelat inom fyra arbetspaket.

Bakgrund och introduktion

Den globala efterfrågan på cement och stål växer i takt med den ökande efterfrågan på byggnationer. Stål- och metallindustrin genererar årligen ca 1,3, miljoner ton slagg i Sverige. För Europa är siffran 25,7 miljoner ton och globalt 360 miljoner ton. Idag är endast en tredjedel av slaggen användbart som cementersättning. Slaggen härrör från det första steget i stålproduktionen, då så kallad masugnsslagg (BFS) bildas som en biprodukt. Masugnsslaggen bearbetas genom snabb kylning till granulat (GBS) och i nästa steg mals granulatet till en produkt (GGBS) som kan användas direkt i betong som ett substitut för portlandcement, eller i blandad portlandslaggcement för att delvis ersätta portlandcementklinker. Tekniken med granulerad masugnsslagg (GGBS) utvecklades för mer än 100 år sedan, men introducerades först nyligen i Sverige för "koldioxidsnål / miljövänlig" betong. Den cementersättning / koldioxid-reduktionsnivå som är möjlig med den nuvarande användningen av GGBS i Sverige är 30-50 procent beroende på användningsområde, klimat etc.

Mellan 60-70 procent av den koldioxid som släpps ut kopplat till cementproduktionen härrör från kalcinering av kalksten, vilket är en del av den traditionella tillverkningen av portlandcement. Det är också kalcineringsprocessen som är det mest energikrävande momentet i tillverkningen av Portlandcement med ca 60-70 procent av den totala energiåtgången. Används dessutom fossila bränslen vid kalcineringen stiger utsläppssiffran ytterligare med 30-40%.

Stålslagg innehåller kalk, aluminiumoxid och kiseldioxid men ingen koldioxid, eftersom all koldioxid redan har avlägsnats i ståltillverkningsprocessen. Om all stålslagg bearbetades för att tillverka cement eller cementersättningsmaterial skulle det minska koldioxidutsläppen från cementindustrin med 15-30 procent, beroende på användningen av andra sekundära material som svavel och flygaska från produktion från kol och olja. Mer än en tredjedel av de globala koldioxid-utsläppen från cementtillverkning skulle kunna undvikas om sekundära material från stål, kol- och oljeindustrin och andra industrier användes för cementtillverkning.

För att möta dessa olika utmaningar har arbetet i projektet delats upp i fyra arbetspaket.

Arbetspaket

EU-logo med text "Medfinansieras av Europeiska unionen"

Finansiering

Medfinansieras av Europeiska unionen