Pedagogiska priset

<h2>Vinnare av Chalmers pedagogiska pris 2024</h2>
Johanna Xu, Anna Johnning och Julie Rowlett tilldelas Chalmers pedagogiska pris 2024 för att på olika sätt ha utvecklat undervisningen på högskolan.&nbsp;

Johanna Xu, forskarassistent vid Material- och beräkningsmekanik vid institutionen för industri- och materialvetenskap, tilldelas Pedagogiska priset för "hennes studentcentrerade tillvägagångssätt för undervisning och inkludering, vilket resulterade i ett djupare studentengagemang. Hennes holistiska undervisningsmetodik, som tar hänsyn till möjliga synergier med andra kurser, garanterade studenternas progression, särskilt viktigt för förstaårsstudenter. Hennes engagemang och uppfinningsrikedom, särskilt när hybridundervisning krävdes, ledde till imponerande studentnöjdhet och godkännandefrekvenser."
Johanna Xu berättar att hon lägger stor vikt vid att skapa en inkluderande och välkomnande atmosfär för sina förstaårsstudenter.
– Första intrycket är avgörande. Jag gör mig tillgänglig för frågor, erbjuder extra handledningstillfällen och uppmuntrar till samarbete mellan studenterna.
I motiveringen nämns Johanna Xus studentcentrerade tillvägagångssätt för undervisning och inkludering. Att ha fokus på studenterna har alltid varit en bärande del i hennes pedagogik.
– Genom åren har jag utvecklat detta genom att regelbundet fånga upp studenternas återkoppling och reflektera över deras lärprocesser. Att undervisa på Tekniskt basår är både roligt och utmanande, tack vare Chalmers framgångsrika breddade rekrytering. Det visar sig i klassrummet genom en mycket heterogen studentgrupp.
– Genom att använda varierade undervisningsmetoder strävar jag efter att skapa en miljö där alla studenter, oavsett bakgrund och studievana, känner att de bidrar till sin egen inlärning.
För att visa hur hennes fysikkurser bygger en grund för senare ämnen i på programmen, har Johanna Xu ett nära samarbete med sina kollegor på basåret.
– Det synliggör hur de saker vi lär ut överlappar och stöder varandra. Genom att peka på samband mellan kurser får studenterna en sammanhållen förståelse för hur de olika delarna av utbildningen hänger ihop.
När hela undervisningsmetodiken ställdes på ända under covidpandemin 2020–2022 anpassade sig Johanna Xu snabbt till de nya omständigheterna.
– En av de största svårigheterna var att säkerställa att alla studenter kände sig lika delaktiga, oavsett om de deltog fysiskt eller digitalt. Med en grupp på cirka 400 studenter blev det extra viktigt att skapa en dynamik där alla kunde bidra. För att hantera detta började jag använda digitala verktyg, som gemensamma diskussionsplattformar och interaktiva quiz, för att få med alla i realtid.&nbsp;
Hon berättar att hon också strukturerade föreläsningarna med tydliga pauser för reflektion och frågor, och såg till att alltid upprepa och besvara frågor från både fysiska och digitala deltagare. Dessutom var det viktigt att tillgängliggöra inspelningar av föreläsningarna så att studenterna kunde repetera materialet vid behov.
– På så sätt lyckades jag bibehålla högt studentengagemang och nöjdhet, trots utmaningarna med hybridundervisningen.

Johanna Xu 4779

Anna Johnning, forskare vid Tillämpad matematik och statistik på institutionen för matematiska vetenskaper tilldelas pedagogiska priset för sin ”kreativitet i att göra sin kurs (och till och med dess examen!) underhållande, vilket resulterade i att studenterna blev mer intresserade av ämnet och djupt engagerade. Hennes tydlighet i undervisningen, genom användning av många exempel och välstrukturerade lektioner, säkerställde att alla studenter förstod. Detta resulterade i en hög studentretention genom kursen. Hon representerar ett exempel på en positiv förebild för många studenter."
– Det visade sig vara ett genidrag att ha ett subtilt Halloweentema på en tenta i läsperiod ett förra året, säger Anna Johnning och skrattar.
– När det gäller kreativitet i undervisningen kanske det syftar på att jag tycker om att använda mig av målande metaforer och beskrivningar. För egen del tycker jag det funkar bättre att komma ihåg saker på så sätt – poppar något upp i huvudet medan jag föreläser brukar jag låta studenterna få höra det.
Samtidigt beskrivs Anna Johnnings föreläsningar och lektioner som välstrukturerade och tydliga, vilket gör att många studenter känner att de lär sig mycket.
– Jag blir väldigt glad när studenterna tycker så, för det är något jag själv uppskattade mycket när jag pluggade. Det är viktigt att de hela tiden hänger med på vad vi pratar om och vad som ska komma, och att det är tydligt för dem när vi pratar om ett exempel och när vi pratar om en definition – så de vet vad det är de lyssnar på.
– Det är kanske kombinationen av en välstrukturerad bas och de här lite mer kreativa inslagen som uppskattas i min undervisning.
Anna Johnning säger att hon blev chockad och rörd av utnämningen.
– Det jag tycker är absolut roligast med mitt jobb är undervisningen och det är kul om det lyser igenom.&nbsp; Hon vill skapa en tillåtande miljö i sin grupp.
– Det låter präktigt, men det jag bryr mig mest om är mina studenter. Att läsa på Chalmers är svårt, det vet jag av egen erfarenhet, och då är det frustrerande om man känner att läraren liksom står i vägen för lärandet. Det vill jag inte göra. Mitt jobb är att göra processen så lätt för studenterna som möjligt och ge dem ett smörgåsbord av material – men det är deras ansvar att ta till sig det.
Därför lägger hon kraft på att skapa en arbetsmiljö där studenterna vågar räcka upp handen och ställa frågor utan att känna sig dumma.
– Jag försöker visa hur glad jag blir av att de frågar och lyfta fram något bra i deras frågor, även om de är på fel spår. Jag har märkt att det ger resultat och ger mer diskussioner och aktivitet på kurserna.
Hon tror på att låta studenterna lära sig på det sätt som passar dem bäst.
– Om vissa lär sig av föreläsningarna så ska de vara så tydliga och bra som möjligt. Men om andra lär sig bättre av att läsa i boken och bara slumrar på föreläsningarna – då är det bättre att de gör på sitt sätt.&nbsp;

Annajohnning Foto Anette Norén

Julie Rowlett, biträdande professor vid Analys och sannolikhetsteori vid institutionen för matematiska vetenskaper, tilldelas Pedagogiska priset för att ha ”skapat ett klassrum som är både effektivt och avslappnat, vilket säkerställer att varje student förstår. Genom att använda praktiska exempel och samarbetande lärande, samtidigt som hon vägleder studenterna genom sitt eget sätt att hantera problem, lyckades hon kontrollera dynamiken i klassrummet. Detta resulterade i djup studentinlärning. Julie har ett genuint intresse för att reflektera över sin egen undervisning och för att låta sina kollegor dra nytta av hennes undervisningsmetoder”
Hur skapar man ett klassrum som är både effektivt och avslappnat?
– Genom träning. Det hjälper att ge samma kurs under flera år, för då lär man sig över tid vilket innehåll som är viktigast att lägga tid på och vilket man kan gå över snabbare utan att det skapar problem för studenterna. På så sätt kan jag strömlinjeforma lärandet så vi lägger mest tid där det behövs som mest – då skapar man också utrymme för att kunna ta upp frågor och liknande.
– Jag har också lärt mig genom åren att ge studenterna möjlighet att tänka – ställer jag en fråga till dem så behöver de en minut eller två för att fundera eller diskutera med varandra. Det kan vara mer hjälpsamt än att jag lägger den tiden på att försöka förklara om igen.
– Så, det handlar mycket om att avgöra hur tiden används bäst.
Julie Rowlett berättar också att hon förbereder sig noga inför sina föreläsningar, för att skapa ett lugn hos sig själv och ha koll på vad som kommer att hända. Det är också något som lyfts fram i prismotiveringen; att hon reflekterar över och utvecklar sin undervisning och gärna delar det med kollegor.
– Jag jobbar mycket med interaktivt lärande, så även om jag ger samma kurs år efter år blir det alltid annorlunda eftersom det är en ny grupp studenter varje gång. Så inför varje år tänker jag igenom vad jag skulle kunna göra annorlunda, förändra och anpassa till nästa kurs.
Detta innefattar också praktisk träning.
– En kollega brukar bjuda in mig att undervisa i de pedagogiska kurser vi har, som om de vore mina egna studenter. Jag kan visa tekniker eller koncept och efteråt diskuterar vi hur de som deltog kan ta in det i sin egen undervisning. Det är jättekul att kunna bidra till kollegor på det sättet och jag har fått fin feedback.
– Jag har själv lärt mig massor om undervisning från kollegor, så att jag i min tur kan dela med mig och hjälpa kollegor som inte hunnit bli så erfarna än känns jättebra.

PA13 Julie Rowlett

<h2>Vinnare av Chalmers pedagogiska pris 2023</h2>
Lars Hellberg och Romaric Duvignau tilldelas Chalmers pedagogiska pris för sina insatser under 2023.&nbsp;
Lars Hellberg har förvaltat, utvecklat och effektiviserat verksamheten för att erbjuda studenterna en välfungerande, modern och trovärdig laborationsmiljö. Detta har lett till en utformning av miljöer vilka stimulerar kreativitet, förståelse och inlärning, något som därmed stödjer studenternas djupinriktade lärande.
Romaric Duvignau tilldelas pedagogiska priset för att ha utvecklat och förändrat en viktig obligatorisk kurs inom kärnämnet, "Computer communication" till en intressant del av programmet. Hans arbete bygger på att förenkla och förbättra för att studenterna ska uppnå kursens lärandemål, vilket har medfört att fler studenter klarar kursen jämfört med tidigare. Hans undervisningsmetoder med "active learning"- bygger på Constuctive Alignment. Romaric har även anpassat kursmaterialet för att passa olika studentgrupper såsom högskoleingenjörer/civilingenjörer och GU-studenter samt motiverat och inspirerat kollegor att utforska nya möjligheter att förbättra undervisning och lärande”.
Pedagogiska priset 2023 hade ingen prisceremoni förra året, utan delas ut på Chalmers Årshögtid i Runan den 5 november ihop med priserna för 2024.&nbsp;

Lars Hellberg är universitetslektor vid avdelningen för kemisk fysik och föreståndare för fysiks studentlaboratorium. I prismotiveringen sägs bland annat att han har ”förvaltat, utvecklat och effektiviserat verksamheten för att erbjuda studenterna en välfungerande, modern och trovärdig laborationsmiljö”.
– Det är naturligtvis enastående roligt att uppmärksammas för detta, säger Lars Hellberg, som förutom att ha varit föreståndare sedan 2011 har &nbsp;varit med och utvecklat studentlaboratoriet under lång tid innan dess.
Hans inställning är &nbsp;att skapa ett modernt labb &nbsp;som lika bra eller bättre än den verklighet studenterna kommer ut till efter studierna på Chalmers, och att de inte ska uppleva att de laborerar i ett ”museum för forntida fysik”.
– Jag har jobbat aktivt för att det ska bli ett bra laboratorium &nbsp;där studenterna verkligen känner att verksamheten berör deras framtid. Min policy är att all utrustning ska vara så modern att den fortfarande går att köpa ny på marknaden.
För att hålla sig uppdaterad, inte bara när det gäller utrustningen, &nbsp;brukar Lars Hellberg också se till att få inspiration på lärosäten runt om i världen &nbsp;i &nbsp;samband med pedagogiska och vetenskapliga resor.
– Jag tycker &nbsp;att det är viktigt att man inte sitter still &nbsp;och tror att man är bäst – eller för den delen sämst – så jag &nbsp;brukar försöka boka in besök på studentlabb vid närliggande universitet för &nbsp;att studera deras verksamhet och jämföra med vår &nbsp;för att bilda mig en uppfattning om hur vi ligger till. Det handlar inte bara &nbsp;om utrustning utan också om att &nbsp;få inspiration till nya laborationer och ny pedagogik .
Lars Hellberg &nbsp;vill också &nbsp;lyfta fram &nbsp; det starka moraliska och ekonomiska stöd studentlaboratoriet fått från prefekter, viceprefekter, program- och utbildningsområdesansvariga under lång tid.
Förutom erkännandet av den pedagogiska insatsen ger Pedagogiska priset även en pengasumma att använda till pedagogisk utveckling. En del av prispengarna &nbsp;har Lars Hellberg redan använt till en pedagogikkonferens i Boston i somras och till att under hösten undervisa en &nbsp;månad UNAM- universitetet &nbsp; i Mexiko. &nbsp;

Lars Hellberg 2009305419

Romaric Duvignau, docent i Dator- och nätverkssystem vid institutionen för data- och informationsteknik tilldelas också Pedagogiska priset för 2023, för att bland annat ha ”utvecklat och förändrat en viktig obligatorisk kurs inom kärnämnet, "Computer communication" till en intressant del av programmet. Hans arbete bygger på att förenkla och förbättra för att studenterna ska uppnå kursens lärandemål, vilket har medfört att fler studenter klarar kursen jämfört med tidigare.”.
I kursen, som behandlar hur internet är uppbyggt såg Romaric Duvignau till att göra den stora mängden material lättare tillgänglig i Canvas.
– Det är en kurs som behandlar alla lager i hur internet är uppbyggt, och det är mycket information att ta in. Här på Chalmers ger vi dessutom kursen för förstaårsstudenterna, till skillnad från många andra universitet där den kommer först andra eller tredje året. Det jag gjorde var i princip att peka ut vilka delar av den tjocka läroboken man behövde lägga mer tid på än andra, och att jobba mycket med interaktiva övningar i Canvas, säger han.
Som en del i arbetssättet Active learning gick Romaric Duvignau också över från mer föreläsnings- och labbaserad undervisning till att ge studenterna frågor att diskutera och försöka lösa.
– Det gav framför allt effekt när de svarat fel, och ville veta på vilket sätt de hade gjort det. Det brukar vara den del av kursen då de lyssnar och lär sig som mest.
I canvas jobbade han också med att bryta upp det stora innehållet i mindre delar och avsluta med quiz kring det man gått igenom.
– Det gjorde materialet lättare för studenterna att ta till sig och jag fick också bra återkoppling på att de gillade kursen och hade stor användning av den även i vardagslivet – inte bara i den akademiska miljön eller på ett framtida arbete, säger Romaric Duvignau.
Romaric Duvignau menar att Pedagogiska priset ger en fin uppskattning för det arbete man som lärare lagt ned, och som kanske inte alltid märks eller uppmärksammas på andra sätt.
– Jag tror att många som utvecklar kurser är personer som verkligen vill förbättra för studenterna och det är fint att ansträngningar som sker över många år uppmärksammas.
Liksom Lars Hellberg vill han använda prispengarna till studiebesök, i detta fall i Singapore och Hongkong, för att knyta kontakter inför framtiden och få inspiration till nya undervisningsmetoder och kursinnehåll.
– Det rimmar bra med prisets syfte, säger Romaric Duvignau.

Romaric Duvignau 1080X1920 Foto Larissa Adamenkova

Rektorer genom åren

Chalmers historia

John Ericsson-medaljen

Årets forskarhandledare

Chalmersmedaljen

Chalmers jämlikhetspris

Chalmers pris för genomslag i samhället

Styrkeområdenas pris

Chalmersmedaljer och priser

Chalmers och Nobel

William Chalmersföreläsning

Doktorspromotion

Professorsinstallation

Hedersdoktorer

Chalmers årshögtid

Tradition och högtider

Välj ämne

Kursplan för

Ämne

Utbildningsområde

Tillåtna byten av obligatoriska kurser

För att se din utbildningsplan – välj det läsår du påbörjade programmet.

Tradition och högtider

Pedagogiska priset

Vinnare av Chalmers pedagogiska pris 2024

Intervju med pristagaren Johanna Xu:

Intervju med pristagaren Anna Johnning

Intervju med pristagaren Julie Rowlett

Vinnare av Chalmers pedagogiska pris 2023

Intervju med Lars Hallberg:

Intervju med Romaric Duvignau