En av de största utmaningarna som mänskligheten står inför är klimatförändringarna. Världens länder har kommit överens i Parisavtalet om att ökningen av den globala medeltemperaturen behöver stoppas på en nivå väl under 2°C jämfört med förindustriella nivåer för att undvika farliga förändringar i klimatsystemet. Växthusgasutsläppen behöver minska snabbt för att klara detta. Att förstå samspelet mellan olika samhällsystem och klimatsystemet är en av utgångspunkterna för att kunna genomföra en omställning till ett samhälle utan utsläpp av växthusgaser.
Inom detta forskningsområde använder vi tvärvetenskapliga modelleringsmetoder för att öka vår förståelse för dessa integrerade system.
Forskningsfält
Vi bedriver för närvarande forskning inom tre sammanlänkade fält:
Utvecklingsvägar för att uppnå globala klimatmål
Många potentiella framtida utvecklingsvägar kan vara förenliga med det globala klimatmål som anges i Parisavtalet. Varje utvecklingsväg ger olika konsekvenser för de framtida utsläppen av olika växthusgaser och för hur tekniska system förändras. Inom det här forskningsfältet använder vi metoder, såsom förenklade klimatmodeller och integrerade bedömningsmodeller, för att analysera olika utvecklingsvägar. Våra forskningsfrågor rör utsläppsbudgetar, rollen för teknologier som ger negativa koldioxidutsläpp och hur osäkerheter i klimatsystemet påverkar utvecklingsvägar mot de globala klimatmålen. Inom fältet genomför vi även kostnads-nyttoanalyser av globala utvecklingsvägar.
Olika växthusgasers klimatpåverkan
Växthusgaser har olika egenskaper. Till exempel är koldioxid i förhållande till metan en svag växthusgas per ton av utsläpp men den har en mycket lång livstid i atmosfären. Metan är, å andra sidan, en mycket starkare växthusgas per ton av utsläpp men är relativt kortlivad i atmosfären. Inom detta forskningsfält analyserar och bedömer vi olika tillvägagångssätt för att jämföra och utvärdera olika växthusgasers klimatpåverkan. Till exempel har vi analyserat den sociala kostnaden för utsläpp av olika växthusgaser, alternativa beräkningsgrunder (s.k. metriker) till Global Warming Potentials (GWP) och den globala temperaturpåverkan av luftfart såväl som av biomassaanvändning.
Nationella klimatstrategiers påverkan på leveranskedjor
Det kan vara svårt att kvantifiera den fullständiga utsläppsminskningspotentialen och andra konsekvenserna för olika nationella strategier för minskade växthusgasutsläpp. Vissa produkter och tjänster har potential att minska utsläpp i en del av systemet, till exempel kan elbilar vara ett sätt att eliminera avgasutsläpp, medan de ökar utsläppen i en annan del, till exempel vid batteritillverkning i fallet med elbilar. Dessa interaktioner kan också förändras över tid som svar på teknikutveckling, ökad effektivitet i produktionen och förändrad klimatpolitik i länder som är involverade i leveranskedjan. Det är därför viktigt att förstå konsekvenser längs hela leveranskedjan för produkter och tjänster, inklusive förändringar i konsumtionsmönster, när nationella åtgärdsstrategier formuleras. Inom detta forskningsfält använder vi metoder, såsom prospektiv livscykelanalys och modeller för produkters omsättning i samhället, för att analysera utsläppsminskningspotential och resursanvändning (kritiska metaller) för olika åtgärdsstrategier.
Seniora forskare
- Professor, Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap
- Professor, Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap
- Docent, Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap
- Docent, Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap
- Senior forskare, Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap
- Forskningsspecialist, Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap
- Biträdande professor, Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap
- Professor, Fysisk resursteori, Rymd-, geo- och miljövetenskap
Nyckelpublikationer
Azar, C., Johansson, D. J., Martín, J. G., & Sterner, T. (2023). The social cost of methane. Climatic Change, 176(6), 71. https://doi.org/10.1007/s10584-023-03540-1
Cherp, A., Vinichenko, V., Tosun, J., Gordon, J. A., & Jewell, J. (2021). National growth dynamics of wind and solar power compared to the growth required for global climate targets. Nature Energy, 6(7), 742–754. https://doi.org/10.1038/s41560-021-00863-0
Hänsel, M.C., Drupp, M.A., Johansson, D.J.A., Nesje F., Azar C., Freeman M. C., Groom B., Sterner T. (2020), Climate economics support for the UN climate targets. Nat. Clim. Chang. 10, 781–789. https://doi.org/10.1038/s41558-020-0833-x
Johansson D.J.A., Azar C., Lehtveer M., Peters G.P. (2020). The role of negative carbon emissions in reaching the Paris climate targets: The impact of target formulation in integrated assessment models, Environmental Research Letters 15 (12), 1240. https://doi.org/10.1088/1748-9326/abc3f0
Morfeldt, J., Johansson, D.J.A. (2022). Impacts of shared mobility on vehicle lifetimes and on the carbon footprint of electric vehicles. Nat Commun 13, 6400. https://doi.org/10.1038/s41467-022-33666-2
Morfeldt, J., Larsson, J., Andersson, D., Johansson, D. J., Rootzén, J., Hult, C., & Karlsson, I. (2023). Emission pathways and mitigation options for achieving consumption-based climate targets in Sweden. Communications Earth & Environment, 4(1), 342. https://doi.org/10.1038/s43247-023-01012-z
Vinichenko, V., Vetier, M., Jewell, J., Nacke, L., & Cherp, A. (2023). Phasing out coal for 2 °C target requires worldwide replication of most ambitious national plans despite security and fairness concerns. Environmental Research Letters, 18(1), 014031. https://doi.org/10.1088/1748-9326/acadf6