Seminarieserier

<p>Enstaka föreläsningar och seminarier <a href="/aktuellt/kalender/?event.organisations.name=institutionen%20f%C3%B6r%20matematiska%20vetenskaper" title="Länk till kalender för Matematiska vetenskaper." data-anchor="?event.organisations.name=institutionen%20f%C3%B6r%20matematiska%20vetenskaper">annonseras i kalendern</a>.</p>

<p>Seminariet hålls vanligen på onsdagar mellan 15.15-16.15, men avvikelser förekommer. Kontakta organisatörerna eller sök i kalendern efter nästa tillfälle. </p>
<p>Mer information om kommande och tidigare seminarier finns <a href="/en/departments/mv/research/seminar-series/" title="Länk till engelska sidan för seminarier.">på den engelska sidan.</a> </p>

<p>Seminariet är gemensamt för avdelningen för Analys och sannolikhetsteori, och huvudsakliga teman är matematisk fysik, sannolikhetsteori, och harmonisk och funktionell analys.&nbsp;</p>
<p>Presentationer för en bredare publik uppmuntras, men vissa tillfällen kan vara av mer specialiserad typ. Presentationerna är vanligtvis 60 minuter inklusive frågor. Det är oftast möjligt att ta del av seminarierna via Zoom, kontakta någon av organisatörerna vid intresse. Du är också välkommen att kontakta arrangörerna med frågor, förslag eller feedback.</p>
<p>Mer information om kommande seminarier finns på <a href="/en/departments/mv/research/seminar-series/" title="Seminar information in English.">den engelska sidan</a>.&nbsp;</p>

<p>Seminariet hålls vanligtvis på måndagar 13.15-14.00 CEST. Det fysiska seminariet hålls i rum MVL:14, men det går även att delta via Zoom, <a href="https://chalmers.zoom.us/j/69309989575" title="Zoomlänk till CAM-seminariet">länk här</a>, kontakta arrangören för password. </p>
<p>Presentationen är vanligen 25-30 minuter lång och följs av 10 minuter för frågor och diskussion. </p>
<p>Du kan anmäla dig till seminariets mejllista genom att kontakta arrangören.</p>
<p><span>Följ <a href="https://researchseminars.org/seminar/cam" title="Länk till information om CAM-seminariet">den här länken</a> för mer information om seminarieserien. </span></p>

<p>Kollokviet hålls ungefär en gång i månaden på en måndag, vanligtvis i Euler eller Pascal, mellan 15:15-16:15.</p>
<p>Ambitionen är att samla studenter och medarbetare från alla avdelningar för övergripande presentationer av erkända experter om spännande ämnen inom matematik. </p>
<p>Kontakta gärna arrangörerna med förslag på talare.</p>
<p>Mer information finns på <a href="/en/departments/mv/research/seminar-series/" title="Seminar-page in English">den engelska sidan</a>.</p>

<p>Läs om seminariet på <a href="/en/departments/mv/research/seminar-series/" title="Länk till seminariesidan på engelska.">den engelska sidan</a>. </p>

<p>Nästa seminarietillfälle hittar du <a href="/aktuellt/kalender/?event.organisations.name=institutionen%20f%C3%B6r%20matematiska%20vetenskaper" title="Länk till kalender för matematiska vetenskaper." data-anchor="?event.organisations.name=institutionen%20f%C3%B6r%20matematiska%20vetenskaper">i kalendern</a>. </p>

<p>Målen med denna seminarieserie om undervisning och pedagogik är att</p>
<ul>
<li>öka den kollegiala diskussionen om grundutbildning,</li>
<li>sprida goda exempel inom kollegiet och</li>
<li>inspirera till att utveckla sin undervisning.</li>
</ul>
<p>Vi har seminarier med skiftande tema och en stor del av tiden kommer att vikas för diskussion.</p>
<p>Längre ner på sidan hittar du seminarieprogram från tidigare år.&nbsp;</p>
<p>Sammanfattningar på engelska finns på <a href="/en/departments/mv/research/seminar-series/" title="Länk till engelska sidan.">den engelska sidan</a>.&nbsp;</p>

<h3>Program hösten 2024</h3>
<h4>30 september kl 15.15–16.15 – Diane Holcomb, Stockholms universitet: Making an effective digital learning tool (or at least trying to)</h4>
<p>Lokal: MVL15</p>
<p>Abstrakt finns på den engelska sidan.</p>
<h4>28 oktober kl 15.15–16.15 – Samuel Bengmark med flera från Akelius Math Learning Lab: Utveckla och studera digitalt matematikläromedel</h4>
<p>Lokal: MVL15</p>
<p>Abstrakt: På Akelius Math Learning Lab utvecklar vi digitalt material för att lära sig matematik. De primära målgrupperna är barn och unga i flyktingläger och skolor med knappa resurser i globala södern. Vi ägnas oss också år att studera hur detta tas emot och fungerar i praktiken. Vid detta seminarium vill vi visa er vad vi gör. Vi hoppas också på att få ta del av er reaktioner och förslag.</p>
<h4>14 november kl 16.00–17.00 – Marcus Berg, Karlstad universitet: Automaträttning med siffror: hur och varför</h4>
<p>Lokal: MVL15</p>
<p>Abstrakt: Alla utbildningar på Chalmers kräver någon form av kvantitativ förmåga. En aspekt av sådan förmåga är att beräkna någon storhet (med felmarginal) från någon matematisk modell.</p>
<p>Traditionell handrättad salstentamen på grundkurser, där studentens hela beräkning bedöms, fokuserar ofta på “bra metod”. Huruvida studenten fick “rätt svar” (inom felmarginal) kanske knappt påverkar om studenten blir godkänd eller inte. Min erfarenhet är att sådant fokus från lärarnas sida kan ge studenterna intrycket att rimlighets- och giltighetsanalys av en viss modell, och “felsökning” mer allmänt, inte är någon särskilt viktig del av den kvantitativa förmåga de förväntas tillägna sig.</p>
<p>Jag ger exempel på automaträttning av numeriska svar (siffror) inom felmarginal, med frågetypen “Variabelsimulering” i Inspera (<a href="https://chalmers.inspera.com/admin" data-auth="NotApplicable" data-linkindex="0">https://chalmers.inspera.com/admin</a>). Jag argumenterar att sådan examinationsform är mindre “ytlig” än den kan verka vid första anblick. Däremot behöver den kompletteras med andra examinationsformer, till exempel laborationer, eller andra former av grupparbeten.</p>

<h3>Program våren 2024</h3>
<p><strong>29 januari – Anders Gustavsson, Nanyang Technological University, Singapore, medverkar via Zoom: Hur främjar vi konceptuellt lärande?</strong></p>
<p>Många universitetslärare håller nog med om att matematikstudenter på nybörjarnivå ofta fokuserar för mycket på procedurella kunskaper, och alldeles för lite på de grundläggande begrepp, definitioner och kreativa resonemang som utgör matematikämnets kärna. Är det så och i så fall varför? Är det ett problem vi bör åtgärda, och hur? Under en lång tid som universitetslektor i Singapore har jag bekymrats över just detta, via litteraturstudier försökt finna svar på dessa frågor, samt försökt hitta lämpliga undervisningsmetoder som främjar ett konceptuellt lärande. Jag talar om detta i seminariet, samt om mina lärdomar från att ha implementerat Team-based learning, en speciell typ av flipped classroom-metodik, i min matematikundervisning.&nbsp;</p>
<p><strong>26 februari – Katarina Blom: Från Matlab till Python</strong></p>
<p>Många av programmen, framförallt på Chalmerssidan, vill att de grundläggande kurserna i Matematik (t.ex. linjär algebra, en- och flervariabelanalys) ska innehålla någon numerisk programvara. Hittills har denna programvara varit Matlab och flera av våra kurser, framförallt många av de studentrika, använder ett arbetsmaterial/laborationsmaterial i Matlab som löper parallellt med kurserna.</p>
<p>Från flertalet program finns nu önskemål om att övergå från Matlab till programspråket Python. Några program har redan gjort övergången, och många fler är på gång att byta. Jag har fått i uppdrag att skriva om delar av materialet i Matlab till Python och just nu skriver jag material till tre av de grundläggande matematikkurserna på Samhällsbyggnad.</p>
<p>Jag tänker berätta lite om Matlabmaterialet som finns och hur jag resonerar när jag skriver om det till Python. Jag tänker också beröra några skillnader och likheter mellan Matlab och Python.</p>
<p><strong>25 mars – INSTÄLLT</strong></p>
<p><strong>29 april – Jan Stevens: Datorövningar i undervisningen</strong></p>
<p>Abstract: De senaste 10 år har jag haft uppdrag med Möbius (tidigare MapleTA). Seminariet handlar främst om hur vi använder Möbius på MV, vilka problem och möjligheter som finns. Ett stort projekt har varit att använda Möbius för att examinera Matlab-momentet i olika kurser. En diskussion om erfarenheter med denna form av redovisning är önskvärd innan övergången till Python.</p>
<p><strong>27 maj – Carl Lindberg: The Three Math Skills Our Students Need in Industry</strong></p>
<p>Abstract på den engelska sidan.</p>

<h3>Program 2023</h3>
<h4>30 januari – Olow Sande, Umeå universitet<br>Formativa grupparbeten på nybörjarkurser i matematik</h4>
<p>Vid Umeå universitet har vi i flera års tid arbetat med en typ av formativa grupparbeten där studenter i små grupper, under schemalagd tid, löser tidigare examinationsproblem och får feedback på sina lösningar från kursansvarig lärare. Dessa aktiviteter skapar tillfällen för återkoppling utan att vara examinerande och har varit väldigt uppskattade av så väl studenter som lärare. Arbetssättet uppstod inom matematikundervisningen på Tekniskt-naturvetenskapligt basår vid Umeå universitet men har spridit sig till andra nybörjarkurser och även andra lärosäten. I detta föredrag redogör jag för arbetssättet och delar med mig av mina erfarenheter.</p>
<h4>6 mars – Burkhard Alpers, Aalen University of Applied Science<br>Making mathematics relevant for engineering students</h4>
<p>Abstract på engelska.&nbsp;</p>
<h4>4 april – Annoesjka Cabo, TU Delft<br>The Mathematics of Education - Integrate, Differentiate, Transform</h4>
<p>Abstract på engelska.&nbsp;</p>
<h4>24 april – Ulla Dinger, Chalmers/Göteborgs universitet<br>Mentorprogram för nya lärare och doktorander&nbsp;</h4>
<p>Våren 2019 startade vi ett mentorprogram vid institutionen, som innebär att varje nyanställd lärare tilldelas en mentor för sitt arbete inom undervisningen. Syftet är att underlätta för läraren att komma in i alla praktiska rutiner kring undervisningen, samt att läraren ska få stöd i sin pedagogiska utveckling. Hösten 2020 startade vi ytterligare ett mentorprogram, nu för nya doktorander. Jag tänkte berätta om hur mentorprogrammen är utformade, och lite om ”hur det har gått”. Hoppas på intressanta diskussioner kring den fortsatta utvecklingen av mentorprogrammen.</p>
<p>Vore roligt om du som haft mentor, varit mentor, eller är allmänt intresserad vill komma och dela med dig av dina erfarenheter och tankar!</p>
<h4>29 maj - Irina Pettersson, Chalmers/Göteborgs universitet<br>Aktiv inlärning och andra knep</h4>
<p>Presentationen kommer att handla om mina erfarenheter med aktiv inlärning. Jag kommer att prata om PLUSH-modellen som har använts på Högskolan i Gävle i många år, samt om 5E-modellen som jag tillsammans med mina kollegor testade i en envariabelanalyskurs. Vi kommer att titta på konkreta exempel och diskutera det som fungerade bra och vad som skulle kunna förbättras. Jag kommer också berätta om duett-undervisning som jag tycker är ett roligt och spännande sätt att undervisa på.</p>
<h4>30 oktober – Laura Fainsilber och Linnea Hietala<br>Gruppuppgifter för matematisk diskussion på distansbasåret</h4>
<p>Abstract: För att utveckla studenternas arbetssätt och öppna nya perspektiv på ämnet matematik på Basåret har vi utvecklat gruppuppgifter med frågeställningar som leder till diskussion.<br>Syftena med uppgifterna är att skapa sociala interaktioner, att stötta övergången till universitetsstudier genom att bredda studenternas syn på matematiskt arbete och att förstärka matematiskt lärande. Vi kommer att presentera formen för grupparbeten och de effekter vi kunnat studera. Liknande format kan användas i andra ämnen, både i nätbaserade kurser och i campuskurser.<br>Uppgifterna är utformade med öppna frågeställningar, där studenterna t.ex. tolkar och diskuterar algebraiska uttryck eller skapar rättningsmall och rättar fingerade elevlösningar till en tentamensuppgift. Grupperna lämnar in en sammanfattning av sina diskussioner och granskar andra gruppers inlämningar. För att underlätta för alla studenter att delta aktivt tilldelar vi roller i varje grupp, såsom ordförande, illustratör, fokusansvarig eller redaktör. <br>En analys av inlämnade uppgifter och tillhörande kamratrespons samt av studenternas svar på en enkät om deras upplevelse av grupparbetet visar att studenterna uppskattar den sociala kontakten, att de känner att de lär sig meningsfullt kursinnehåll och att de socio-matematiska normer som uppmuntras i uppgifterna, där diskussion och kommunikation premieras, anammas av studenterna. Svaren rör också frustration gentemot kurskamrater som inte deltar aktivt, svårigheter med att diskutera material som man inte hunnit bearbeta själv och svårigheter med att kommunicera matematik online.</p>
<h4>27 november – Karl de Fine Licht, TME<br>AI in Higher Education&nbsp;</h4>
<p>Sammanfattning på engelsk sida.</p>
<h4>18 december – Staffan Frid, Klara Teoretiska Gymnasium, Stockholm<br>Skärmlös spelifikation som ett verktyg för ökad aktivitet i matematikklassrummet på gymnasiet</h4>
<p>Abstract: Staffan Frid och är sedan tre år tillbaka lärare i matematik och programmering på Klara Norra Teoretiska gymnasium i Stockholm. Han har jobbat som Art Director i 30 år och driver fortfarande en designfirma vid sidan av läraryrket. Han är mycket intresserad av hur grafisk formgivning påverkar elevers lärande och har läst mycket om spelifiering och provat olika sätt att använda det i sina kurser. Under detta seminarium kommer han att berätta om sina erfarenheter och hur han jobbar idag med lärande idag.</p>

<p>Information om <a href="https://researchseminars.org/seminar/gbgstats" title="Länk till information om Göteborgs statistiska seminarium.">Statistiska seminariet finns här</a>. Du hittar också information om nästa seminarietillfälle i kalendern. </p>

<h2>Hösten 2024</h2>
<h3>2024-09-25 – Samuel Bengmark</h3>
<h4>Teori, ramverk och modeller i kvalitativ forskning</h4>
<p>Abstrakt: Vid detta tillfälle skall vi diskutera vad begreppen i titeln är och vad det finns för behov av dessa. Jag tycker dessa frågor saknar enkla och entydiga svar och använder gärna detta seminarium för att söka bättre förståelse. Jag inleder seminariet med att återge några delvis motsägande sätt att se på titelns begrepp som jag funnit i litteraturen. Därefter diskutera vi för att oss fram mot användbara sätt att se på dessa begrepp och vad de bör spela för roll i vår praktiknära forskningsverksamhet.</p>
<h3>2024-10-23 – Sebastian Kilde Löfgren</h3>
<h4>ChatGPT as a lab partner</h4>
<p>Abstrakt: <span style="font-family: 'Helvetica',sans-serif;">For the past year and a half, generative AI tools, spearheaded by the public release of the chatbot ChatGPT, have led to a broad debate on their impact on education and future workforce needs. During the seminar, I will present results from a study investigating how interacting with ChatGPT during laboratory work might open up more opportunities for students to get guidance and help typically sought from their teacher. The study was conducted as a case study involving seven groups of Swedish upper-secondary school students studying either Physics 1, Physics 2, or Physics 3. The collected data consist of video recordings of the students during the lab, chat history with ChatGPT 3.5, handwritten notes during the lab, and a video-recorded group interview with each group before and after the lab.</span></p>
<h3>2024-11-20 – Anna Holmlund</h3>
<h4>How models for equation solving address coefficients</h4>
<p>Abstrakt: We review existing mathematical strategies and didactic models of equations solving and explore how they can address coefficients, with a special focus on decimal numbers and negative numbers.</p>
<h3>2024-12-18 – Seif Sharif</h3>
<h4>Three forms of feedback in digital learning material in mathematics</h4>

<h2>Våren 2024</h2>
<h3>2024-01-24 – Eva Fülöp</h3>
<h4>Vetenskaplighet i examensarbeten i matematikdidaktik - en Lesson Study i en komplett akademisk miljö</h4>
<p>Abstract: Under höstterminen 2021 genomfördes en Lesson study i ett lärarkollegium på avdelning för ämnesdidaktik med inriktning matematik, IDPP. &nbsp;Syftet med projektet var att identifiera vad vetenskaplig kvalitet kan innebära i examensarbeten inom lärarutbildningen och hur kan handledare utveckla sin handledning för att sträva efter en likvärdig bedömning. Inom projektets ramar har det hållits en seminarieserie med tematiska innehåll för de studenter som skriver sina självständiga empiriska arbeten med inriktning mot matematik (lärande och undervisning). Genom en Lesson Study har vi reviderat och utvecklat seminarieserien och utgått ifrån frågan om vad som kännetecknar vetenskaplighet i matematikdidaktik. &nbsp;</p>
<h3>2024-03-27 – Lena Pareto</h3>
<h4>Rutiga Familjen –ett grafiskt aritmetikspel som tränar konceptuell förståelse</h4>
<p>Abstract: Rutiga Familjen är ett digitalt kort-och brädspel för 2 spelare som bygger på en grafisk modell av grundläggande aritmetik (heltal + 4 räknesätten). Spelet tränar konceptuell förståelse av heltalsystemet och räknesätten samt strategiskt tänkande. Spelets effekt har visats i vetenskapliga studier genomförda i autentisk klassrumsmiljö i årskurs 2-6 samt för elever med i matematiksvårigheter.</p>
<h3>2024-05-22 – Anna Holmlund</h3>
<h4>Initiala erfarenheter av en learning study om linjära ekvationer</h4>

<h2>Hösten 2023</h2>
<h3>2023-11-02 – <a rel="noopener" href="https://www.gse.harvard.edu/directory/faculty/jon-star" target="_blank" title="Jon Star">Jon Star</a>, Harvard</h3>
<h4>Mathematical flexibility: A promising focus for research and practice</h4>
<p>Se den engelska sidan för abstract.</p>
<h3>2023-10-04 – Eva Fülöp</h3>
<h4>Tänkande klassrum</h4>
<p>Abstract: Vi diskuterar texter av Peter Liljedahl om begreppet ”tänkande klassrum”.</p>
<h3>2023-09-06 – Semir Becevic</h3>
<h4>När lärare konstruerar prov för bedömning av elevers förmågor: en taxonomi</h4>
<p>Förvånande är att vi vet ganska lite om hur lärare konstruerar prov trots att lärarnas prov är både vanligt förekommande och i vissa fall också avgörande i bedömningssammanhang. Under seminariet presenteras en publicerad artikel i tidskriften ”Educational Studies in Mathematics” om lärares konstruerade prov för bedömningar av elevernas matematiska förmågor. Med en triad bestående av symbolisk interactionism, grundad teori och noticing har ett teoretiskt och taxonomiskt ramverk skapats om lärares konstruerade prov. Taxonomin är byggd på tre distinkta och kvalitativa nivåer av hur lärare ägnar uppmärksamhet åt förmågorna genom två konstruktionsfaser. Studiens resultat visar bland annat även behov av ett samarbete mellan lärarna för praktisk tillämpning av förmågorna i enlighet med kursplanerna.</p>
<h3>2023-08-28 – Javier Marmolejo och Sebastian Kilde</h3>
<h4>Visualizing the spherical well potential: The missing analogy on the path toward teaching the hydrogen atom</h4>
<p>Se den engelska sidan för abstract.</p>
<h2>Våren 2023 </h2>
<h3>2023-05-08 – Ann-Marie Pendrill</h3>
<h4>Matematik och fysik för hela kroppen i gungor, karuseller och berg- och dalbanor</h4>
<p>Abstract: Vad är accelerationen när man gungar och passerar lägsta punkten? Vad är accelerationen i vändpunkterna eller i högsta punkten av en berg-och dalbaneloop? Frågor som är svåra för studenter och där även ChatGPT och fysiklärare ibland svarar fel. Begreppet acceleration upplevs som abstrakt sparas ofta tills studenterna kan hantera andraderivator - trots att acceleration känns i hela kroppen. Under seminariet kommer jag att berätta om några smågruppsdiskussioner bland första-års-studenter om krafter och acceleration i olika situationer.</p>
<p>Detta seminarium samarrangeras med forskargrupper PER på Institutionen för fysik.</p>
<h3>2023-03-31 – Samuel Bengmark</h3>
<h4>Gör antagningsintervjuer till lärarutbildning någon skillnad?</h4>
<p>Abstract: Jag är mitt i en fallstudie med syfte att undersöka värdet av att använda intervjuer som grund för antagning till lärarutbildningen. Detta görs genom att studera antagningen till Lärande och ledarskap där sådana intervjuer har används sedan 2011. Gruppintervjuer med studenter och personal används för att identifiera tänkbara mål för antagningsintervjuer och höra hur viktiga dessa mål anses vara. Studenters antagnings- och prestationsdata har tagits fram för att få förståelse för i vilken utsträckning de föreslagna målen nås.</p>

<h2>Hösten 2022 </h2>
<h3>20221005 – Laura Fainsilber</h3>
<h4>Vad säger lärarstudenter om sin matematisk utveckling?</h4>
<p>Abstract: How do teacher students describe their development in relation to mathematics during their university studies? This study, based on interviews with four graduating high school teachers, focuses on their recollection of changes in the way they approach mathematics. Students highlight a deeper interest in mathematics per se, with a progression from being satisfied when they found the right answer to a question, to further exploring aspects of a task and looking for connections. They find that they have a wider variety of ways to work with problems, so that they can continue in case one method fails. They also describe a change in attitude to new mathematical language and notation, from ignoring new notation or giving up when faced with it, to trying to interpret it. Student trace back their personal development to different courses in the program. One Mathematical modelling course, designed to make students solve complex problems and apply their knowledge in new contexts, is mentioned by all, but different students also refer to key sections from different courses in the program. Despite explicit question about concepts and mathematical understanding, students did not in general describe their development in terms of increased knowledge, nor did they talk about changes in identity as student or teacher. Instead, they emphasized changes in the process of working with mathematical tasks.</p>
<h3>20221109 – Xiaoshan Huang och Anna Holmlund</h3>
<h4>Contextualizing linear equations with rational numbers in simulation intervention</h4>
<p>Abstract: Through simulations as interventions in vocational classes in secondary schools we want to see how students respond to two different contexts for linear equations with rational numbers (e.g. decimal numbers and negative numbers). Equation solving is commonly presented in school using the model of a balancing scale, which encourages balancing a positive (often discrete) number of things. Instead, we are constructing a simulation game, building on the number line and an electric circuit as models for equations. Our intention is to pilot this study and use pre and post assessments to see if this could help students in their understanding of linear equations with rational numbers.</p>
<h3>20221207 – Samverkansseminarium</h3>
<h4>Idéutbyte och samverkan mellan grupperna på Matematik och Fysik</h4>
<p>Abstract: Vi samlar personer på Matematiska vetenskaper och på Institutionen för fysik som är intresserade av utveckling av och forskning kring lärande. Målet med seminariet är att börja dela erfarenheter och lära av varandra samt finna former för att fortsätta samverka.</p>
<h2>Våren 2022</h2>
<h3>20220420 – Laura Fainsilber, Tommy Gustafsson och Samuel Bengmark</h3>
<h4>Vad alumner finner användbart och önskat av sin gymnasielärarutbildning i matematik</h4>
<p>Abstract: Alumner från tre svenska gymnasielärarutbildningar har tillfrågats vad i utbildningen som gynnat dem mest, och vad de tyckte saknades, med tanke på deras yrkesbehov. Fritextsvar från 93 respondenter har kategoriserats i sju kategorier: ledarskap, VFU, didaktik, undervisningsmetoder, bedömning, personlig utveckling och ämne. Resultaten visar att VFU anses vara mycket värdefullt och att alumnerna önskar att de hade lärt sig mer om klassrumsledarskap och metodik. Det finns inget som indikerar att alumnerna värdesätter teoretiska delar av utbildningen, inklusive examensarbetet, till skillnad från vad tidigare forskning visar är väsentligt och vad nationella regler kräver. Skillnader i svar mellan programmen diskuteras också och relateras till programmens egenskaper.</p>
<h3>20220504 – Jonas Bergman Ärlebäck, Linköpings universitet</h3>
<h4>Nedslag i den matematikdidaktiska forskningen med fokus på Fermiproblem i en matematisk modellerings- och STEM-kontext</h4>
<p>Abstract: I denna presentation diskuteras ett par olika nedslag i aktuell matematikdidaktisk forskning om Fermiproblem kopplat till matematisk modellering och STEM-undervisning. Utgående från olika perspektiv på interdisciplinär matematikundervisning belyses bland annat matematikens roll och funktion i STEM-undervisningen; speciellt hur enkla modellerings uppgifter i form av Fermiproblem kan användas för att knyta ihop de olika STEM-disciplinerna. Även det kombinerade design- och analysverktyget kallat FPAT (Fermi Problem Activity Template) presenteras och diskuteras.</p>
<h3>20220601 – Alice Kozakevicius</h3>
<h4>Origami och undervisning</h4>
<p>Abstract: Jag skall ge några exempel på hur man kan använda origami i undervisningen av funktionsbegreppet och egenskaper som injektivitet, surjektivitet samt inversa funktioner och sammansättning.</p>

Algebraisk geometri och talteori

Artificiell intelligens vid Matematiska vetenskaper

Beräkningsmatematik

Biomatematik och biostatistik

Harmonisk analys och funktionsanalys

Komplex analys i flera variabler

Matematisk optimering

Matematisk fysik

Matematisk statistik

Sannolikhetsteori

Undervisning och lärande i matematik

Forskningsområden

Forskarutbildning

Avdelningen för Algebra och geometri

Avdelningen för Analys och sannolikhetsteori

Avdelningen för Tillämpad matematik och statistik

Möt våra matematiker

Forskning

Utbildning

Samverkan med Matematiska vetenskaper

Akelius Math Learning Lab

Matematikbiblioteket

Institutionsråd

Ledningsgrupp

Studieexpedition

Verksamhetsstöd

Institutionens medarbetare

Kontakt

Gäster hos Matematiska vetenskaper

Nyanställd

Matematiska vetenskaper

SV Svart Chalmers GU Centr Platta

Lediga tjänster

Välj ämne

Kursplan för

Ämne

Utbildningsområde

Tillåtna byten av obligatoriska kurser

För att se din utbildningsplan – välj det läsår du påbörjade programmet.

Matematiska vetenskaper

Seminarieserier vid Matematiska vetenskaper

Algebraisk geometri och talteori

Analys och sannolikhetsteori

Computational and applied mathematics (CAM)

Kollokvium

Geometry, Algebra and Physics in Deep Neural Networks (GAPinDNNs)

Komplex analys (KASS)

Pedagogiska seminariet

Statistiska seminariet

Undervisning och lärande i matematik