En skrubber (från engelskans sea water scrubber) används ombord på fartyg för att rena avgaserna från främst försurande svaveloxider. Forskare vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper har sedan 2007 arbetat i en rad projekt med att utvärdera skrubbertekniken ur ett helhetsperspektiv.
Om skrubbrar
En skrubber (från engelskans sea water scrubber) används ombord på fartyg för att rena avgaserna från framförallt försurande svaveloxider. Avgaserna leds in i skrubbern där de tvättas genom en fin spray med havsvatten. Föroreningarna i avgaserna hindras då från att nå luften och stannar istället kvar i tvättvattnet. Den enklaste formen av tekniken, så kallade öppna skrubbrar, släpper tillbaka det kraftigt förorenade och försurade tvättvattnet från skrubbern rakt ut i havet. Även så kallade stängda skrubbrar har ofta betydande utsläpp av kraftigt förorenat och försurat vatten.
Forskare vid Chalmers har sedan 2007 arbetat i en rad projekt med att utvärdera skrubbertekniken ur ett helhetsperspektiv, där även negativa effekter på havsmiljön beaktas. Forskningsområdet aktualiseras av de skärpta regler som träder i kraft första januari 2020, för att begränsa sjöfartens utsläpp av svaveloxid, vilket föranlett en mycket stor ökning i antalet skrubberinstallationer på fartyg.
Bakgrund
Sjöfartens utsläpp av svaveloxider var länge oreglerade och i början av 2000-talet visade prognoser på att sjöfartens utsläpp snart skulle vara större än de totala landbaserade utsläppen. Efter omfattande förhandlingar i det internationella sjöfartsorganet IMO (International Maritime Organization) enades medlemsländerna om att tillämpa skärpta regler som kommer gälla från och med den första januari 2020. För att möta de nya reglerna förväntades fartygen byta till lågsvavligt bränsle, vilket innebär kraftigt ökade bränslekostnader för fartyg. Därför har intresset ökat för att i stället installera en skrubber.
