Välmående arbetssystem och ergonomi

Forskningsområdet Välmående arbetssystem och ergonomi tillämpar kunskap och metoder från områden som ergonomi/human factors, design och arbetsmiljö för att skapa hälsosamma, komfortabla, säkra och inkluderande arbeten och arbetsplatser.

Huvudmålet är att använda design för att möjliggöra välbefinnande, främja hälsa och förbättra systemets totala prestanda, samtidigt som man motverkar brister vad gäller arbete och arbetsprestanda, skador eller olyckor och uteslutning av arbetstagare från arbetsplatsen och arbetsuppgifterna. Vår forskning omfattar fysiska, kognitiva och / eller organisatoriska (makro-) aspekter av arbetet liksom arbetstagares upplevelser av desamma, ofta parallellt. För att kunna studera detta komplexa system kombinerar vi olika metoder såsom observationer i fält, intervjuer, fokusgrupper, användarstudier, laborationer, dokumentstudier, direkta mätningar etc.

Vi vill att vår forskning ska leda till säkra, effektiva, effektiva och produktiva arbetssystem som också är attraktiva, komfortabla och meningsfulla för människor. I olika studier undersöker vi vilka systemförhållanden som gör det möjligt för arbetstagare att utföra sina arbetsuppgifter så väl som möjligt, eller tar reda på vilka faktorer i ett arbetssystem som kan äventyra anställdas välbefinnande och produktivitet. Vi utvecklar också ramverk och processer för att underlätta utformningen av arbetssystem, samt för att testa och utvärdera systemen. En viktig aspekt vid utformningen av hälsosamma och hållbara arbetsplatser och arbetssystem är deltagande, vilket säkerställer att arbetstagarna får inflytande över utformningen av arbetssystemet.

Hållbarhetsmål

Forskningen bidrar till flera av FNs hållbara utvecklingsmål som rör människors välbefinnande i arbete. I synnerhet mål 3 - God hälsa och välbefinnande, genom fokus på hälsosam arbetsplatsutveckling; Mål 8 - Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt, genom bättre och säkrare användning av mänskliga resurser under hållbara förhållanden; och mål 12 - Ansvarsfull produktion och konsumtion, genom att främja universell förståelse för en hållbar livsstil i produktionsindustrin, särskilt med tanke på ergonomi och human factors. Forskningen inom profilen syftar till att öka vår kunskap om hur man utformar arbetsplatser och arbetssystem.

Forskningsteman

Vi behandlar ett antal olika teman relaterade till välmående arbetssystem och ergonomi, inklusive produktionsergonomi; välbefinnande och hälsa på kunskapsarbetsplatser; samt designmetoder och ramverk för design av arbetssystem.

Produktionsergonomi

Produktionsarbete innebär vanligtvis att flera produktionsrelaterade arbetsuppgifter delas upp mellan ett större antal människor och maskiner, vars kombinerade insatser gör det möjligt att åstadkomma en produkt (eller tjänst). Forskningsprojektet PreKo - En modell för prediktiv bedömning av kognitiv arbetsbelastning exemplifierar vår forskning inom Produktionsergonomi. Genom att utveckla en prediktiv bedömningsmodell för kognitiv / mental belastning syftar projektet till att stödja operatörens välbefinnande och den övergripande systemprestandan vid manuell montering, genom att vägleda konstruktörer och designers av arbetssystem mot bättre operatörsstöd vad gäller kognitiv belastning.

Välbefinnande och hälsa på kunskapsarbetsplatser

På kunskapsintensiva arbetsplatser studerar vi adoption av innovationer inom arbetsplatsutformning, på senare tid speciellt implementering av aktivitetsbaserade flexibla kontor. Forskningen behandlar design-, adoptions- och planeringsprocesser samt hantering av arbetshälsa och säkerhet i dessa miljöer. Vi bidrar med ny kunskap om samspelet mellan individer, deras aktiviteter, tekniken och kontorsmiljön, samt förhållandet mellan utformningen av kontorslandskapet och de anställdas välbefinnande.

Designmetoder och ramverk för design av arbetssystem

Vi utvecklar metoder och ramverk för att analysera och designa arbetssystem, och lär ut dessa genom att leda workshops för systemtänkande, tillsammans med ergonomer, ingenjörer och designers. Ett exempel är ACD3-ramverket för att designa arbetssystem, ett deltagande designverktyg som hjälper olika aktörer / intressenter att dels få en översikt över vilka designbeslut som har lett till den nuvarande utformningen av arbetssystemet, och dels klargöra vad som kan ändras. Vi har också utvecklat en metod, som fokuserar på intressentroller i (ergonomiska) arbetsplatsförändringar, kallad Change Agent Infrastructure (CHAI).

Grundtanken med alla forskningsteman

Allt detta förenas under en övergripande ansats kallad systemergonomi. Grundtanken bakom utformning av hälsosamma och hållbara arbetssystem är baserad på den internationellt godtagna definitionen av ’Ergonomics och Human Factors’, formulerad av International Ergonomics Association (IEA), vars innebörd är att förbättra "mänskligt välbefinnande och övergripande systemprestanda" parallellt. Systemperspektivet betonar sammankopplingen och interaktionen mellan olika element i systemet.

Vår forskning utgår ifrån denna ansats som en grundbult i problemformulering och problemlösning. Vår forskning syftar till att bidra till teorier om hur och varför vissa arbetssystem fungerar väl, medan andra inte gör det. Detta innebär att beteendestudier, samhällsvetenskapliga metoder, olika typer av mätmetoder och systemteori är alla relevanta forskningsansatser. Eftersom vi har en central ambition att inte bara studera utan också påverka utformningen av framtida arbete och arbetsplatser kombinerar vi designteori med tillämpad vetenskap, med bibehållet fokus på ergonomi och human factors. Vi strävar efter att konsekvent upprätthålla systemperspektivet och att ta hänsyn till det bredare sammanhang som möjliggör och stödjer hälsosamt arbete.