Här samlar vi löpande all vår forskning, projekt och våra inlägg i debatten om AI. Tveka inte att kontakta oss om du har frågor eller vill samarbeta.
Ojämlik användning av AI
AI har väckt diskussioner och kontroverser när det kommer till påverkan på undervisnings- och lärandepraktiker. Denna studie undersöker studenters användning av och uppfattningar om ChatGPT och andra AI-chattbotar i högre utbildning. Med hjälp av enkätdata från cirka 6 000 studenter vid svenska universitet har vi analyserat användning, attityder och oro, och identifierat samband mellan attityder, användning och bakgrundsvariabler (kön, utbildningsnivå och studieinriktning).
Resultaten visar att det finns en bred medvetenhet och användning av ChatGPT bland studenter, medan andra AI-chattbotar är mindre kända. Mer än hälften av studenterna uttryckte positiva attityder till användningen av chattbotar i utbildning, men nästan lika många uttryckte oro för framtida användning. Statistiskt signifikanta skillnader identifierades mellan alla undersökta grupper, särskilt mellan kön och studieinriktningar. Kvinnliga studenter och studenter från humaniora och medicin uttryckte konsekvent mer negativa attityder och oro över AI:s roll i lärande och bedömning, medan manliga studenter och studenter från teknik- och ingenjörsutbildningar visade högre användning och optimism.
Resultaten bekräftar inte bara betydelsen av studenternas bakgrund som en avgörande faktor för hur man tar till sig ny teknik, utan belyser även flera utmaningar och överväganden kopplade till användningen av AI och chattbotar i utbildning. Studien stödjer utvecklingen av lokala lösningar för AI inom utbildning som är anpassade till studenters attribut och behov, och erbjuder insikter för utvecklare, lärare och beslutsfattare.
AI-drivna verktyg för flerspråkig dataanalys
Ett tvärvetenskapligt projekt vid Chalmers utvecklar nu nya metoder med hjälp av AI. Målen är att göra den traditionellt tidskrävande kvalitativa dataanalysen mer genomförbar och pålitlig, samt att ge flerspråkiga forskare möjlighet att arbeta med sina data på originalspråket.
De nuvarande verktygen är främst utformade för engelska, vilket skapar hinder för forskare som arbetar med data på andra språk, särskilt i flerspråkiga team. Det här projektet ska överbrygga dessa hinder genom att utveckla AI-drivna lösningar som möjliggör direkt analys på flera språk. Detta sparar tid och resurser samtidigt som viktiga kulturella och kontextuella nyanser bevaras, vilka ofta går förlorade vid översättning.
Projektet drivs av Baraa Khuder, universitetslektor, och Raffaella Negretti, biträdande professor, båda från vetenskapens kommunikation och lärande, tillsammans med Nora Speicher, forskningsspecialist vid Chalmers E-commons.
Genom att göra det enklare att analysera flerspråkiga data och minska översättningsbias ökar projektet tillgängligheten till kvalitativa forskningsmetoder över discipliner. Forskare, särskilt inom STEM, undviker ofta kvalitativa metoder på grund av tidskrävande processer och översättningsproblem när de arbetar i globala team.
– Vår lösning gör det möjligt för forskare att dra insikter direkt från sina data, samtidigt som både integritet och kontext bevaras utan omfattande översättningar, säger Raffaella Negretti.
Projektet utnyttjar AI:s kapacitet att känna igen mönster och att kunna organisera data, vilket minskar tiden för analys och gör det möjligt att hantera större mängd data med hög precision. Studien belyser också var AI är mest användbart, exempelvis för att automatisera rutinuppgifter, och var mänskliga insikter är avgörande, som vid tolkning av komplexa teman och kontextuella samband.
Forskarna bakom projektet ser flera olika grupper i samhället som kommer att få nytta av verktyget. Till exempel inom akademin, där forskare och studenter får möjlighet att använda avancerade AI-verktyg och samtidigt bygga kompetens inom digitala forskningsmetoder.
Genom snabbare och mer precis analys av flerspråkiga data kan projektet också bidra till bättre beslutsunderlag inom områden som marknadsanalys och interkulturell kommunikation, så att samhället i stort kan dra fördel av projektet.
Organisationer inom näringslivet som hanterar stora mängder flerspråkiga data kan också använda ramverket för att effektivisera sina processer och säkerställa etisk AI-användning.
– Genom att kombinera avancerad teknik med mänsklig expertis positionerar projektet Chalmers som en föregångare inom digitalisering av forskning. Det nya ramverket sätter en standard för hur flerspråkig kvalitativ analys kan utföras ansvarsfullt och effektivt, säger Baraa Khuder.
Projektet beräknas avslutas i slutet av sommaren 2025.
AI - möjlighet eller hinder för lärande?
Hur påverkar användandet av AI-verktyg som Chat GPT studenternas lärande och skrivutveckling? Raffaella Negretti, biträdande professor i utbildningspsykologi och tillämpad lingvistik, utforskar hur dessa verktyg kan vara både en hjälp och ett hinder i akademiska sammanhang. Hon har nästan 30 års erfarenhet av undervisning och forskning i akademiskt skrivande. I en debattartikel från Universitetsläraren belyser hon såväl fördelar som nackdelar med AI som verktyg i utbildningen.
– Skrivande är inte bara en färdighet, utan ett sätt att tänka, säger hon. Genom att sätta ord på tankar utvecklar studenter både ämneskunskaper och kritiskt tänkande. Skrivande kräver uppmärksamhet, självreglering och reflektivt tänkande – processer som är avgörande för att bli en skicklig skribent.
Att förlita sig för mycket på AI-verktyg för att generera texter kan dock hämma dessa lärandeprocesser.
– Om studenter låter AI göra allt arbete missar de viktiga möjligheter att tänka och utveckla sina idéer, förklarar Negretti.
Trots riskerna betonar hon att AI-verktyg som Chat GPT kan användas på sätt som främjar lärande, om de används strategiskt. Exempelvis kan verktygen hjälpa studenter att experimentera med olika sätt att formulera sig, vilket kan utveckla deras retoriska medvetande – förmågan att anpassa språk och ton till olika läsare och sammanhang.
– AI ska inte användas för att skapa ett första utkast, eftersom det är i planeringen och utformningen av texten som mycket av lärandet sker. I stället kan AI stödja studenter genom att erbjuda alternativ att reflektera över och diskutera.
För att AI ska bli ett stöd snarare än ett hinder krävs vad Raffaella Negretti kallar "kritisk AI-litteracitet". Det innebär att studenter behöver lära sig att:
- reflektera över de etiska och samhällsmässiga konsekvenserna av AI-användning
- granska och utvärdera de förslag som AI-verktygen genererar
- använda AI som en resurs för att utveckla sin egen skrivförmåga
– Vi bör inte förbjuda användningen av AI i klassrummen. I stället bör vi uppmuntra studenter att använda det på sätt som stödjer deras lärande.
Raffaella Negretti avslutar med att citera språkforskaren M.A.K. Halliday: "Att skriva är ett sätt att tänka och ett medel för handling".
– Chat GPT och liknande verktyg kan inte ersätta de sociala och kognitiva processer som är centrala för att utvecklas som skribent. Men rätt använt kan det vara ett kraftfullt verktyg för lärande och kreativitet.
AI hjälper med grammatiken - och självförtroendet
Baraa Khuder, universitetslektor, ville ta reda på hur studenterna använder AI när de skriver. Är ChatGPT bara ett grammatikstöd? Nej, långt därifrån! Rätt använd kan AI hjälpa till att bygga både självförtroende och självständighet i studenternas akademiska skrivande.
En kommande studie visar hur en strukturerad pedagogisk metod, inspirerad av principer för mänsklig interaktion, kan hjälpa studenter att använda generativa AI-verktyg (GAI) för att berika sitt skrivande för publicering. Genom att tillämpa strategier baserade på samarbete och återkoppling ger denna metod studenter möjlighet att kritiskt och kreativt använda sig av AI i skrivprocessen.
Viktiga insikter
- Mer än grammatik: Studenter använder GAI-verktyg inte bara för rutinmässiga kontroller, utan också för att ställa reflekterande frågor, granska sitt arbete och få nya idéer.
- Utveckling av en ämnesmässig röst: Genom ett medvetet användande av GAI-verktyg kan studenterna finslipa sina unika akademiska röster genom interaktiva frågor och reflektion.
- Synergi mellan människa och maskin: Tekniker från mänskligt samarbete – som att ställa riktade frågor och ge kontextuell återkoppling – kan framgångsrikt anpassas till interaktioner med GAI-verktyg.
För vem är detta viktigt?
- För lärare och forskare: Metoden visar hur etablerade kommunikationsramverk kan integreras med GAI-verktyg och berika undervisning och forskning.
- För studenter: Den stärker deras förmåga att balansera AI-stöd med kritiskt tänkande, vilket främjar självständighet och självförtroende i akademiskt skrivande.
- För samhället: I en tid när digitala verktyg är oumbärliga lyfter denna studie fram vikten av ett ansvarsfullt och kreativt användande av AI, som förenar mänsklig expertis med maskinkapacitet för att främja lärande och innovation.
Kritisk AI-kompetens hos doktorander
Studien undersökte hur doktorander kan lära sig att använda generativ AI (GAI) på ett effektivt och etiskt sätt i sitt akademiska skrivande. Ett nytt koncept, Critical GAI Literacy (C-GAI-L), togs fram. Detta handlar inte bara om att veta hur man ställer frågor till AI-verktyg, utan också om att utveckla kritiska färdigheter för att interagera med AI, bedöma dess etik och begränsningar, samt styra sitt eget lärande inom området.
Med utgångspunkt i detta koncept och en strategi för självstyrt lärande testades en mikroläroplan. Syftet var att hjälpa doktorander att använda GAI på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt i sin skrivprocess. Resultatet visade att studenterna, som i början hade begränsad kunskap och ibland en viss rädsla för GAI, utvecklade en mer nyanserad förståelse för AI:s möjligheter och begränsningar. De blev också mer medvetna om frågor kring textägande och fick insikter i hur GAI påverkar språkanvändning och akademiskt skrivande.
Vad betyder detta för akademiskt skrivande på doktorandnivå?
Den konceptuella ramen för C-GAI-L kan hjälpa lärare att skapa kurser och uppgifter som stärker studenternas förmåga att lära sig på egen hand och använda GAI på ett ansvarsfullt sätt. För studenter erbjuder ramen praktiska verktyg för att utveckla kritiska färdigheter i användningen av AI för akademiska syften. Genom att integrera kritisk GAI-kompetens i akademisk språkutbildning kan universitet förbereda studenter för att bli skickliga och ansvarsfulla användare av AI inom sina forskningsområden.
Conceptualising and cultivating Critical GAI Literacy in doctoral academic writing
Viktigt att införa riktlinjer för AI i undervisning
Denna studie erbjuder nya empiriska insikter i studenters erfarenheter av och uppfattningar om AI-drivna språkverktyg (AILTs) för akademisk kommunikation efter introduktionen av ChatGPT.
Enkätsvar från nästan 2 000 universitetsstudenter på svenska lärosäten visade på en omfattande integrering av AILTs i studenternas kommunikativa repertoarer samt utvecklingen av en ”spatially advised learner”-identitet.
Denna identitet gjorde det möjligt för studenterna att ta initiativ och vara aktiva i både språkinlärning och ämneskunskap, samtidigt som de kritiskt granskade AI:s begränsningar. Forskningen belyste också hur studenterna hade olika perspektiv på etiska frågor kring användningen av AILTs i bedömningar, i avsaknad av tydliga universitetsriktlinjer under början av 2024.
Studien bidrar till posthumanistisk tillämpad lingvistik genom att visa hur kommunikativ kompetens formas när mänskligt tänkande och materiella resurser samverkar i en process som kallas ”repertoire assemblage." Praktiskt sett understryker studien hur brådskande det är för universitet att fastställa riktlinjer och erbjuda pedagogiskt stöd så att studenter kan hantera AI-integrerat lärande och bedömning. Genom att anamma ett ”repertoire assemblage”-perspektiv kan beslutsfattare och lärare bättre uppmärksamma hela bredden av studenternas kommunikativa resurser och därigenom berika deras akademiska upplevelser.