En jämställd vetenskaplig miljö handlar om rättvisa möjligheter, men också om att stärka forskningens kvalitet. Studier visar att blandade arbetsgrupper ofta presterar bättre än homogena, så arbetet för jämställdhet är därför också arbetet med att maximera potentialen inom forskningen.
Här samlar vi löpande vår forskning, våra projekt och inlägg i debatten om mångfald. Tveka inte att kontakta oss om du har frågor eller vill samarbeta.
Vem får vara fysiker?
Vad får studenter från icke-traditionella grupper att välja fysik på universitetet? Den frågan har forskare vid bland annat Vetenskapens kommunikation och lärande undersökt. Resultatet ger en mångfacetterad bild – och kan bidra till en mer inkluderande utbildningsmiljö.
Fysik har länge pekats ut som ett ämne där ojämlik representation av kvinnor och marginaliserade grupper är särskilt utpräglad. Den bilden delas av de intervjuade studenternas erfarenheter. En av dem uttrycker det så här:
”Jag tror fysik är rätt mansdominerat på grund av sin kultur. Och på grund av det bagage som folk kommer in med, tror jag. Jag tror att många kommer in med, vad ska man kalla det, ett Atlas-komplex. Att den store smarte mannen kommer med sin gigantiska hjärna och bara löser alla problem. Slår sönder teorierna. Svettas testosteron över hela Nobelpriset.”
Forskarna intervjuade 21 fysikstudenter från traditionellt underrepresenterade grupper, som kvinnor, personer utan akademisk bakgrund och invandrare. Studien fokuserade på hur studenterna själva beskriver sina skäl att välja fysik och vilka faktorer som påverkat deras beslut.
– Genom att analysera deras berättelser framträder en komplex väv av personliga drivkrafter, sociala förväntningar och kulturella normer. Forskningen ger värdefulla insikter i hur fysik uppfattas och väljs av en bredare grupp studenter, vilket kan bidra till att utveckla strategier för ökad representation och inkludering, säger Anders Johansson, universitetslektor och en av forskarna bakom studien.
Forskarna identifierade tre återkommande teman i studenternas berättelser:
- Prestige och ambition
Flera av de intervjuade kopplade fysik som ämne till prestige och ett studieval som signalerar ambition och intellektuell kapacitet. För vissa var ämnet starkt förknippat med förväntningar – från föräldrar, omgivning eller dem själva – om att studera ett prestigefyllt ämne och få ett ”bra” jobb. Men det var det få som uppgav att detta var anledningen till sitt eget val:
– Det finns en föreställning om att vi förväntas välja fritt utifrån intresse och förmåga, därför är det få som erkänner att deras val sker på grund av mindre ”acceptabla” drivkrafter som just prestige eller ambition, säger Anders Johansson.
- Intresse och fallenhet
En vanlig drivkraft var ett genuint intresse för fysik. Många beskrev en typisk resa där nyfikenheten för ämnet väcktes redan i barndomen och sedan ledde till ett naturligt val av studier. Berättelserna speglar en välkänd bild av det vetgiriga barnet som vill förstå hur saker fungerar och som följer en linjär väg genom skolan till en karriär inom fysik.
- Att bidra till samhället
En annan framträdande motivation var viljan att göra skillnad. Några av studenterna såg sitt val av fysik som ett sätt att bidra – genom att bli förebilder eller utmana status quo. För vissa handlade det om att ge tillbaka till sin familj genom en bra utbildning, medan andra talade om en bredare ambition att påverka samhället positivt.
– Att fler väljer fysik utifrån ett idealistiskt perspektiv, där ämnet ses som ett sätt att bidra till samhället, tyder på en möjlig förändring av fysikkulturen. Det utmanar den traditionella bilden av fysik som ett ämne för ett intellektuellt fåtal och öppnar upp för en bredare förståelse av vad fysik kan vara – och för vem, säger Anders Johansson.
Informella miljöer stärker kvinnor i fysik
Informella lärmiljöer ökar inte bara chanserna för unga kvinnor att hitta till fysiken – de stärker också deras intresse för och självbild inom ämnet när de väl börjat sina studier.
– Studien ger en viktig inblick i hur unga kvinnor kan stärkas inom fysik och visar på behovet av alternativa lärmiljöer som kompletterar undervisningen, säger Anders Johansson, universitetslektor och en av forskarna bakom studien.
Forskarna har följt kvinnliga fysikstudenter vid svenska universitet och undersökt hur de navigerar i en starkt mansdominerad disciplin. Resultaten visar att många upplever den traditionella fysikundervisningen som exkluderande, men att informella sammanhang ger dem viktiga resurser för att bygga självförtroende och tillhörighet, både under gymnasietiden och väl på universitetet.
– I de här miljöerna kan unga kvinnor se sig själva som fysiker på ett sätt som kanske inte är möjligt inom den vanliga undervisningen, säger Anders Johansson.
En viktig aspekt av de informella nätverken är att de ger kvinnliga studenter möjligheten att träffa förebilder, diskutera fysik på sina egna villkor och utveckla sin identitet inom ämnet. Exempel på sådana sammanhang är fysikföreningar, populärvetenskapliga evenemang och praktik i forskningsmiljöer.
Studien visar att informella fysikmiljöer skapar ett stödjande nätverk där kvinnliga studenter kan dela erfarenheter och strategier för att hantera utmaningar inom utbildningen. Många vittnar om att de stärks av att interagera med andra kvinnor inom fältet – något som ofta saknas i den traditionella universitetsmiljön.
Forskarna betonar att en bredare representation och fler alternativa lärmiljöer kan spela en avgörande roll för att göra fysik mer inkluderande och attraktivt för kvinnor.
– Om vi vill öka jämställdheten inom fysik måste vi erkänna vikten av dessa alternativa rum, där kvinnor får stöd att utvecklas och växa i sin professionella identitet, säger Anders Johansson.
Fysik - meningen med livet bortom ekvationerna
Fysik beskrivs ofta som en objektiv och universell vetenskap, där känslor inte har någon plats. Men bakom exakta ekvationer och kosmiska teorier döljer sig berättelser om fascination, skönhet, samhörighet och existentiella frågor.
Trots att fysik ofta framställs som en disciplin på jakt efter absoluta sanningar, fri från subjektiva influenser och mänsklig påverkan, vittnar många fysiker om att deras arbete präglas av både känslomässiga och estetiska upplevelser. Grundläggande ekvationer beskrivs ofta som "eleganta", och "matematisk skönhet" har varit en vägledande princip för flera framstående forskare.
– Forskning fokuserad på jämlikhet ställer ofta frågan för vem vetenskap är värdefull, men vi ville utforska varför vetenskap är meningsfull för människor. Det kan bidra till en mer inkluderande och mänsklig vetenskapskultur, säger Anders Johansson, universitetslektor och en av forskarna bakom studien.
Forskarna har djupintervjuat tre fysikstudenter från underrepresenterade grupper om deras väg till universitetsfysiken.
– På olika sätt hade de mött stora motgångar i barndomen och ungdomen, och i viss mån även som vuxna. För dem blev fysiken ett sätt att hantera dessa erfarenheter, säger Anders Johansson.
Tobias beskriver sin relation till fysik nästan som en religiös upplevelse:
"Så jag vill verkligen ge fysiken en chans, för det finns något djupt inom mig, nästan religiöst. Tanken på att förstå en liten detalj av naturen får en att känna sig lite mer … det är något väldigt magiskt. Och det känns som att jag verkligen tycker att det är vackert.”
Orden speglar den drivkraft som förenar de tre studenterna. Ingen av dem gick gymnasieprogram som gav behörighet till högre naturvetenskapliga studier, men efter flera år i andra yrken hittade de vägen till universitetsfysiken via vuxenutbildning.
För Tina var naturvetenskap alltid ett intresse, men det var barndomens stunder av stjärnskådning som gjorde djupast intryck. Att utforska natthimlen gav henne en känsla av samhörighet med kosmos och en kroppslig upplevelse av vördnad – en påminnelse om att livet har mening.
"… när jag var barn och varje kväll tittade ut … varje vinter räknade jag alla stjärnorna i Orion och letade efter Plejaderna och … Åh, ’det här är vackert – universum; det är ju det som min hjärna tänder på’”.
För Kamal spelade havet en liknande roll. Havets oändlighet och kraft har alltid varit en källa till både förundran och frid.
"Varje gång jag är i hemstaden vill jag sitta vid havet och gå dit på promenader. Det är något med det … jag får en sådan … just den där magiska känslan. Det är bara en sådan stor mängd vätska som i princip styr allt på planeten men som ändå är så fragilt på ett sätt. […] Ja, människor dör ju, bara så. De simmar lite i bukten, och plötsligt dras de ut av en ström, och plötsligt är ett liv bara borta. Den här mäktigheten som havet har var väldigt viktig för mig då.”
Studien visar att fysikstudier kan vara mer än enbart teknisk kunskap – de kan också fungera som en katalysator för personlig och filosofisk utveckling.
– Ingen av de intervjuade kände sig tilltalade av fysiken i skolan. Vi behöver forska vidare, men våra resultat tyder på att fysikutbildningen på alla nivåer skulle berikas om vi integrerar diskussioner om fysikens filosofiska och existentiella aspekter. Det kan ge studenterna en djupare och mer holistisk förståelse av både ämnet, sig själva och världen. Fler svar på frågan varför någon ska lära sig naturvetenskap behövs, säger Anders Johansson.
Tobias, Tina och Kamal heter alla något annat i verkligheten.
