Här får du möta två av våra forskare på Chalmers kraftcentral.
Filip Johansson
Tillämpad forskning och hög akademisk trovärdighet
I arbetet runt kraftcentralen (KC) samarbetar många forskare med olika inriktning.
– Det blir en kritisk massa av forskare som gör att det uppstår roliga idéer som ofta får en industriell tillämpning ganska snabbt. Det blir en innovativ miljö, säger Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem på avdelningen för energiteknik på Chalmers.
Målet med Filip Johnssons forskning är att minska det europeiska energisystemets påverkan på klimatet. Dels ägnar han sig åt tekniska frågeställningar i el- och värmeproduktion, dels handlar det om att ta reda på hur hela energisystemet kan ställas om till 2050, på ett kostnadseffektivt sätt.
– Om vi ska begränsa den globala temperaturökningen med två grader måste de globala utsläppen av koldioxid minska med 50 till 85 procent fram till år 2050.
Vi är ensamma i världen om att kunna forska i en såpass stor anläggning som är lika välutrustad som en laboratorieanläggning när det gäller mätutrustning.
Anders Lyngfelt
Ny teknik utvecklas med kunskap från kraftcentralen
Anders Lyngfelt är världsledande forskare inom chemical looping combustion, en teknik för koldioxidfri förbränning av fasta, flytande och gasformiga bränslen.
– Jag har lärt mig oerhört mycket genom att jobba i kraftcentralen (KC). Det ger mig också en väldig styrka när jag pratar med industrifolk.
Anders Lyngfelt kom i kontakt med kraftcentralen för första gången som doktorand 1985, när hans professor Bo Leckner tyckte att han skulle börja studera avsvavling.
– Vi började med att köpa in 500 ton petroleumkoks och gjorde storskaliga försök som gav en helt ny förståelse för avsvavling i fluidiserad bädd, säger Anders Lyngfelt som är professor i Energiteknik.
Sedan dess har Anders Lyngfelt varit inblandad I flera projekt på KC. Sammanlagt har han fått igenom tio EU-projekt.
– Det finns många fluidiserade bäddpannor runt om I världen, men inga i den här storleken på en högskola där man kan kombinera industriella erfarenheter med ett väldigt vetenskapligt sätt att närma sig forskning, säger Anders Lyngfelt.
Kraftcentralen är utrustad och byggd med tanke på forskning. Den andra pannan som byggdes I början av 1990-talet, den cirkulerande fluidbäddspannan är väldigt flexibel med mängder av olika öppningar där man kan stoppa in olika mätsonder.
– När vi kom på nya idéer så kunde vi genomföra dem. Vi kunde till exempel tillsätta förbränningsluft på olika höjder i pannan och styra temperaturen.
Min drivkraft är klimatet
