CBA utredning om hörnblock
Med stor sannolikhet kommer det byggas många bostäder i slutna kvarter framöver. Framtiden byggutveckling (FBU) har gjort en del utredningar om det slutna kvarteret och specifikt de problem som kan uppstå med lägenheter i kvartershörn. CBA har tagit del av arbetsmaterial FBU tagit fram och vid seminarier diskuterat insyn mellan lägenheter, dåligt dagsljusbelysta mörka hörn, balkonger som hamnar nära varandra och lägenheter med stor andel kommunikationsyta, och andra problem som kan uppstå i ett hörnblock.
Remiss-svar angående Boverkets förslag till föreskrifter om ändring i Boverkets byggregler (2011:6) avseende föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö; med konsekvensutredning
CBA (Centrum för boendets arkitektur vid Chalmers tekniska högskola) har med stor oro tagit del av Boverkets förslag till förändringar i regelverket, och vill anföra följande: länk till pdf.
Trivsel i trähus, förstudie för VGR
2020 fick CBA medel för att genomföra en förstudie för VGR om trähusbyggande i regionen. Studien redovisades i en rapport i januari 2022 och är samfinansierad av Södra trä, Träinstitutet, Linnéuniversitetet, Riksbyggen, Sweco, CBA och HSB. Rapporten finns i pdf-format.
Bygglov Göteborg 2017
Centrum för boendets arkitektur, CBA, har sammanställt samtliga bygglov för flerfamiljshus som beviljats i Göteborg år 2017. Vi har analyserat projekten och delat in dem i typer, antal och storlekar. Vi beskriver tendenser som identifierats i byggloven, exempelvis nya kökstyper som korridorköket och entréköket. Men även planlösningsproblematik med lägenheter där alla sovrum vetter ut mot loftgång och lägenheter med stor andel kommunikationsyta. Vi lyfter också fram de goda exemplen, föredömen, som finns i materialet.
Syftet med sammanställningen är att initiera en diskussion om vad som byggs, vilka lägenhetsstorlekar, vilka typer, var i staden nya bostäder byggs, vem som bygger, vilka arkitekter som ritar och vilka arkitekturkvaliteter som framgår av planlösningarna.
Uppföljning av Brf Viva 2021
Brf Viva, fick finaste arkitekturpriset förra året. Nu har CBA, med Anna Braide som ansvarig, gjort en bostadsundersökning och sammanställt de boendes intryck av flexibla lägenheter, gemensamma ytor, hållbarhet i bilpooler, cykelverkstad mm. Boken är en första delrapport och presenterades på en bokrelease 10 november. Studien kommer pågå under fem år.
Trivsel i trähus I, II och III
Med bostadsundersökningar i massivträhus i Frostaliden, Skövde, Åsbovägen i Fristad och Källsprångsvägen i Viskafors satsar CBA på forskning och kunskapsutveckling om flerbostadshus i trä. Ola Nylander, Jan Larsson, Anna Braide och Kaj Granath har intervjuat boende, jobbat med en enkäter för att fånga vad de boende tycker om att bo i ett trähus. Den tredje studien Trivsel i trähus III presenteras i Viskafors 21 maj och i Stockholm, på Brunnberg&Forshed arkitektkontor 23 maj, 2024.
Potential för kvarboende
Vad händer när byggbranschens krav på mindre bostäder möter vårdens behov av ökat kvarboende. Är det möjligt att bo kvar i en ytkomprimerad lägenhet om man har behov av vård i hemmet? I den här studien utvecklade vi tre begrepp sovrumskapacitet, rumslig närhet och funktionell autonomi. Med begreppen finns en potential för utveckling av planlösningen i en bostad som svarar upp mot de krav de boende och vården ställer på kvarboende. Begreppen har under hösten använts vid lägenhetsanalyser vid seminarier med Micasa.
Studien har också publicerats som en vetenskaplig artikel itidskriften HERD: Aging-in-Place: Residents’ Attitudes and Floor Plan Potential in Apartment Buildings From 1990 to 2015
Glasade utrymmen i bostad – Stöd för arkitektonisk och teknisk utformning
Författarna och forskarna Kajsa Crona, arkitekt, och Paula Wahlgren, ingenjör, såg ett behov av att undersöka glasade utrymmen i anslutning till bostadshus ur både ett tekniskt och ett socialt perspektiv. Detta resulterade i projektet Spaces, där atrier, glasade takutrymmen och glasade balkonger undersöktes med avseende på tekniska, arkitektoniska och sociala aspekter. Denna bok ger insyn i ett antal flerbostadshus där glasade utrymmen har använts för sociala aktiviteter och beskriver de förutsättningar som ger väl fungerande utrymmen. Den termiska komforten är viktig för att glasade utrymmen ska användas, och hjälpmedel för att bedöma hur den termiska komforten ändras vid olika typer av glasade geometrier finns förklarade i boken. Boken riktar sig främst till arkitekter med förhoppningen att den kan bidra till glasade utrymmen för människor att vistas och trivas i.
Här kan du ladda ner boken Glasade utrymmen i bostadshus, rapporten Glasade utrymmen för ett resurseffektivt, socialt och hälsoframjande boende samt verktygen Spaces Calculator med manual samt Checklista för utformning av atrier.
Tiotalets svenska bostad: Bostadsarkitektur 2010–2020
240 sidor Arkitektur förlag. Skribenter: Claes Caldenby (red), Dan Hallemar (red), Ola Nylander, Anna Braide, Kaj Granath och Malin Zimm.
Det behöver byggas fler och bättre bostäder. Vad tar vi med oss från tiotalet, vad byggdes, för vem och hur? I den här boken har vi samlat 25 bostadsprojekt från 2010-talet. En del av dem typiska för decenniet, andra mer innovativa undantag eller inspirerande alternativ. Det finns mycket kritik att rikta mot tiotalets marknadsstyrda svenska bostadsbyggande. ”För första gången i den svenska bostadens historia”, skriver Ola Nylander, ”byggs det sämre bostäder under 2010-talet än under föregående decennier”. Men det går att göra bättre. Den här boken är full av exempel på det. Här har vi samlat professionell kunskap om bostadsritande. Här finns konkreta och byggda argument för arkitekter, planerare och politiker som visar hur en bra bostad kan ritas på 2020-talet.
Boken kan köpas från förlagets hemsida: Tiotalets svenska bostad
Lönsamhetskalkyl för hållbart bostadsbyggande
CBA har tillsammans med Boinstitutet tagit fram rapporten Lönsamhetskalkyl för hållbart bostadsbyggande där forskaren Antti Kurvinen visar hur det är möjligt att bygga med högre kvalitet och hållbarhet och samtidigt få låg hyra.
Att bygga bostäder med högre kvalitet behöver inte ge högre hyror än andra bostadsbyggen. Hög kvalitet och hållbarhet leder till högre initialkostnad, men till lägre driftskostnad över tid. Förutom lägre driftskostnad kan hållbara, kvalitativa material också skrivas av på längre tid än de standardiserade 50 åren. Det handlar delvis om ett nytt sätt att kalkylera, där helheten och det långa perspektivet är avgörande.
Den här boken beskriver begrepp, metoder, kalkyler och redovisningsregelverk i relation till ett bostadsprojekts lönsamhet. Ett lönsamt bostadsbyggande utgår ifrån projektets stipulerade villkor, unika och lokala förutsättningar samt hållbarhet.
Dessa tre fundament, tillsammans med positivt kassaflöde över tid, är basen i investeringskalkylen.
Boken förklarar ekonomins spelregler för arkitekter, planerare och ingenjörer. Dessutom presenteras ny forskning om hur investeringskalkyler kan anpassas för att möjliggöra hållbart bostadsbyggande.
Antti Kurvinen, teknologie doktor med inriktning på byggnads och fastighetsekonomi, är gästforskare vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers samt forskare på Tammerfors universitet och Helsingfors universitet i Finland. Han har även arbetat vid Georgia State University, USA. Vid sidan om sin akademiska karriär har Kurvinen varit verksam som ekonomikonsult i olika stads- och bostadsutvecklingsprojekt.
Här kan du läsa ett utdrag från boken Lönsamhetskalkyl för hållbart boastadbyggande samt köpa hem den
Hälsan finns i naturen
Ola Nylander skriver i Arkitektur 2019-8: Hälsan finns i naturen
De byggde gemenskap
Många behöver någonstans att bo. Och letar efter en bostad rätt och slätt. Fyra ytterväggar och en dörr. Andra söker något mer, ett sätt att leva tillsammans med andra, klimatsmart och med mer gemenskap. En boendeform som inte finns att hitta på den vanliga bostadsmarknaden.
Några har genomfört sina idéer, trots att det krävs mycket tid och engagemang, uthållighet och idérikedom. Helena Westholm, arkitekt och forskare, har valt ut tio bygg- och bogemenskaper från de senaste femton åren. Hon har besökt alla projekten, pratat med de inblandade och lyssnat noga på goda och mindre goda erfarenheter. Och dokumenterat alla projekt i ord och med ritningar och foton. Dragit slutsatser av vad som skulle kunna göra det möjligt för fler att forma sitt boende tillsammans med andra.
Slutet gott - allting gott. Så sammanfattar Helena Westholm tio mycket olika vägar från idé till levande bogemenskaper. Alla inblandade har lagt ner oerhört mycket arbete, mött motstånd, hanterat besvikelser och letat efter nya möjligheter att komma vidare. Och kommit i mål.
De tio exemplen är en rik källa att ösa ur för alla intresserade av vad ett bra boende kan vara. För alla politiker som letar efter förnyelse och engagemang. För alla planerare som söker efter nya vägar att bygga levande städer. För alla som drömmer om och vill genomföra något annat än det som bostadsmarknaden erbjuder just nu.
Intresset för bygg- och bogemenskaper ökar kraftigt, inte bara i Sverige utan runt om i världen. Helena Westholms studie är både lärorik och inspirerande!
Boken De byggde gemenskap – erfarenheter från tio bygg- och bogemenskaper i Sverige går att köpa från Svensk byggtjänst
Bygglov Göteborg 2016
Genom att samla bygglov tillsammans med en analys över typer, antal, storlekar vill Centrum för boendets arkitektur (CBA) presentera de bostäder som kommer att byggas i Göteborg under de närmaste åren. Syftet med sammanställningen är att initiera en diskussion om vad det är som byggs, vilka lägenhetsstorlekar, vilka typer, var i staden nya bostäder byggs, vem som bygger, vilka arkitekter som ritar och även vilka arkitekturkvaliteter som framgår av i planlösningarna.
CBA:s medarbetare Johan Gren har via byggnadsnämndens arkiv samlat in samtliga bygglov för flerfamiljshus som beviljats 2016. Kaj Granath, gästforskare på CBA, har analyserat projekten och delat in i typer, antal och storlekar. Docent Paula Femenías har skrivit en avslutande text om bostadskvalitet i nybyggda bostäder med fokus på generell användning och anpassningsförmåga. Femenías utgår från en forskningsstudie där ett unikt empiriskt material visar hur lägenheter, relativt nybyggda, byggs om av sina brukare.
Förtätning på Främlingsvägen
Att göra bostadsundersökningar för att fånga upp de boendes åsikter om sin nya lägenhet, sitt hus och bostadsområde är del av den bostadsforskning som utvecklades under 1940-talet genom bland annat Hemmens forskningsinstitut. Genom bostadsundersökningar skapades ett kunskapsunderlag för standars- och regelverk. Genom bostadsundersökningar under 1950-talet kunde forskare konstatera att kraven och rekommendationerna i dåtidens regelverket God Bostad 54. När bostadsforskningen demonterades under 1990-talet upphörde också bostadsundersökningarna.
För CBA, Centrum för boendets arkitektur, är bostadsundersökningen en central del av forskningsarbetet. Kunskap om boende och bostad, ur ett brukarperspektiv, byggs upp genom ett kontinuerligt arbete med bostadsundersökningar. Bostadsundersökningen på Främlingsvägen visar på vikten av arkitekturkvalitet. Forskare från CBA har tillsammans med arkitekterna från Brunnberg&Forshed återvänt till ett bostadsprojekt och frågat det boende – hur blev det?
Bostadsundersökningen på Främlingsvägen visar vikten av grundläggande krav på funktion, möblerbarhet, ljus, rumsformer, rumsorganisation och gårdsutformning. Men även vikten av omsorg om detaljer och att kvalitet i materialval är betydelsefulla delar i de boendes upplevelse av en bostad.
Inslag som de boende uppskattar i stadsdelen, med avseende på gårdarna och husen exteriört är skalan på de nya husen med samspelet mellan nytt och gammalt, natur nära boendet, fasader med tydlig identitet. Det man inte är så nöjd med är att gårdarna domineras av parkerade bilar.
Sämst, mest, dyrast – svensk bostadsstandard under 150 år
Under 1900-talets början bodde vi sämst i Europa, kring 1960-talet byggde vi mest i Europa och idag bygger vi dyrast i Europa. Vad ligger bakom den utvecklingen?
I den nyutgivna boken "Svensk bostadarkitektur, utveckling från 1800-tal till 2000-tal" beskriver Ola Nylander, arkitekt och professor i arkitekturhistoria vid Chalmers i Göteborg, hur politik, ekonomi och social ingenjörskonst påverkat bostadens utveckling - från industrialismens intåg i mitten av 1800-talet fram till dagens situation med bostadsbrist och höga byggkostnader.
En röd tråd i den svenska bostadshistorien är hur politiker, arkitekter, byggbolag och boende under olika tider förhållit sig till bostadsbristen. I boken beskrivs HSB:s resonemang på 1920-talet om skillnaden mellan behov och efterfrågan, 1930-talets social housing- projekt i form av barnrikehus, 1940-talets satsning på kvalitet och 1960-talets på kvantitet, fram till dagens bostadsproduktion där trångboddheten återigen ökar samtidigt som vinsterna inom bostadsbyggandet är rekordstora.
Erik Stenberg, arkitekt och forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm skriver i förordet att bokens historiebeskrivning kontextualiserar och kommenterar dagens svenska byggande. I bostadsbyggandets historia finns kunskap som är aktuell och nödvändig i dagens bostadsdebatt.
Ett särskilt fokus i boken är bostadens planlösning. I boken redovisas drygt 300 bostadsplaner från sent 1800-tal fram till 2010-tal, tillsammans med en diskussion om standard, arkitekturkvalitet och typologi.
Ett hållbart hem
I Pernilla Hagberts bok Ett hållbart hem problematiserar och diskuterar författaren begreppet hållbarhet med utgångspunkt från upplevelser eller förväntningar i uttryck som ”grönt” stadsbyggande och hållbar bostadsutveckling. Byggaktörer, arkitekter och boende lägger inte samma betydelser i dessa begrepp, för den boende handlar det mindre om teknik eller material och mer om hållbara boendemiljöer som inte nödvändigtvis baseras på konsumtion av nya lösningar utan också på samarbete och kollektiv. Den boende värderar ofta den sociala dimensionen av hållbar utveckling på ett annat sätt än en byggaktör tycks göra, där det också finns en misstro mot att etablerade aktörer faktiskt har kapacitet att ställa om ”på riktigt”.
– Något som förvånade mig och som vi alltför sällan pratar om i den ofta mer teknikbaserade förståelsen av hållbarhet, är vilken otroligt viktig arena som våra hem utgör för den omställning vi står inför och att intresset för att bo på alternativa och resurssparande sätt är betydligt större än vad den allmänna bostadsdiskussionen signalerar, säger Pernilla Hagbert.
Boken kan beställas via Studentlitteratur, Arkitektur förlag och Svensk byggtjänst
Bostadsgården – Territoriell arkitektur
Vad gör en bra bostadsgård? I den här boken betonas att bostadsgårdar har en underskattad potential att skapa värden för de boende och ta tillvara deras engagemang. En bra gård erbjuder plats för lek och rörelse, för samvaro, odling och grönska. Det är inte bara fråga om att skapa trivsel utan gården gör nytta både för de boende och för stadens temperaturreglering och motståndskraft mot torka och översvämningar. En dålig bostadsgård, däremot, är den som bara ”blir över” mellan andra värden som skapats (som bostäder, service, parkering, gator och så vidare).
Boken baseras på forskningsstudier om hur boende ser på sina bostadsgårdar och hur olika bebyggelseformer tolkas av människor i territoriella termer. Författaren menar att gården ska ses som en del av hemmet snarare än en del i stadens offentliga rum, och att arkitekter behöver prioritera gården tidigt i projektet. För stort fokus på hur arkitekturen ser ut kan medföra bristande inlevelse i vad arkitekturen gör, till exempel när bostadsnära utemiljöer utformas utan tillräcklig hänsyn till de boendes användning, ansvar, trygghet och integritet. Med bra gårdar kan stadens kompakta liv konkurrera med villalivet som ett barnvänligt sätt att bo.
Eva Minoura, arkitekt SAR/MSA, är doktor i arkitektur och projektledare på Sveriges Arkitekter. Hennes forskning belyser glappet mellan avsikt och utfall i den gestaltade miljön.
Kan beställas via Studentlitteratur, Arkitektur förlag och Svensk byggtjänst
Ateljélägenheter i Biskopsgården
Skriften Ateljélägenheter i Biskopsgården berättar historien om hur man i Göteborg under folkhemsperioden beslutade att bygga ett antal ateljélägenheter åt konstnärer. Ateljélägenheter byggdes i Guldheden, Kortedala, Biskopsgården, Tynnered, Högsbohöjd och Tuve, och var en satsning för att möta verksamma konstnärers behov. Idag är det bara i Biskopsgården och på Guldheden som de fortfarande hyrs ut till konstnärer.
Göteborgs Stadsmuseum har publicerat skriften, som beskriver bakgrunden till fenomenet, samt innehåller intervjuer med konstnärer som bor i ateljélägenheterna i Biskopsgården.
Vanja Larberg, som står bakom skriften, är arkitekt. Hon jobbar med kulturvärdenas roll i hållbar stadsutveckling på Kulturförvaltningen i Göteborg.
Flytt i samband med renovering, Preliminära resultat från en pilotstudie
Slutrapport från en pilotstudie om flytt i samband med renovering är färdig. Studien är en del av ett forskningsprojekt som beräknas pågå under totalt tre år där flytt och kvarboende i samband med renovering av allmännyttiga hyresbostäder studeras. Projektledare är Paula Femenías vid ACE och CBA, och pilotstudien har finansieras av Förvaltning AB Framtiden och CMB Centrum för Management i Byggsektorn.
Resultat från studien har presenterats vid SBE Helsinki i maj 2019 där den fick ett bästa paper pris. Studien presenterades och diskuterades också vid ett frukostseminarium arrangerat av CMB den 6 september på Chalmers teknikpark samt på Stockholm Business Arena den 19 september.
Dwelling in time: Studies on life course spatial adaptability
Anna Braides avhandling tar upp frågan om hur lägenheters utformning kan bidra till ökad social hållbarhet i boendesituationer, fokus är på anpassbara lägenheter och kontexten är svenskt bostadsbyggande. Forskningen syftar till att lyfta frågan om social hållbarhet i designarbetet med lägenheter, och riktar sig till arkitekter, beställare och planerare. Bakgrunden är bland annat den demografiska förändringen och behovet av lägenheter som kan möta många olika boendebehov i en tid när många nya lägenheter ska byggas. För att utforma långsiktigt hållbara lägenheter, och ett hållbart bostadsbestånd behöver lägenheterna som byggs utformas med en bred kapacitet att möta olika boendebehov både för närtid och framtid.
Forskningen omfattar kvalitativa metoder med empiriska studier och ett research by design moment i masterstudios med arkitektstudenter på Chalmers. I de empiriska studierna undersöks boendesituationer och designlösningar i lägenheter med olika kapacitet att anpassas för olika boendebehov och i research by design momentet undersöks designstrategier för anpassbara lägenheter.
Resultaten visar på att hushållets möjlighet att påverka och anpassa den egna lägenheten till förändrade boendebehov påverkar många sociala kvaliteter, både för den egna boendesituationen och för sociala dimensioner i grannskapet. Trygghet, välmående och rekreation och social sammanhållning, är några av de sociala kvaliteter som påverkas. Resultaten visar också på kvaliteter för ett antal anpassbara designlösningar. Detta spår kommer nu att vidareutvecklas i ett kommande forskningsprojekt där Anna fått anslag från Boverket att utveckla designmodeller för anpassbara lägenheter.
Doktorsavhandlingen Dwelling in time: Studies on life course spatial adaptability
Det blir dyrt att bygga billigt
Professor Kajsa Crona har för CBA, i samarbete med Sweco, skrivit en kortrapport om villkoren för dagens bostadsbyggande.De rådande finansieringssystemen motverkar ett hållbart bostadsbyggande. Det finns idag inget incitament att göra investeringar i material med hög kvalitet, smarta energisystem, bra inomhusmiljö eller koldioxidneutrala material. Detsamma gäller investeringar för låga underhållskostnader. För de som vill engagera sig i sitt boende och exempelvis skapa en byggemenskap ställer bankerna extra höga krav.
Istället byggs det billiga och allt mindre bostäder, vilket Kajsa Crona i sitt slutord varnar för. Det skapar segregation och ökade klassklyftor. Istället för att bygga sämre bostäder borde ett nytt regelverk skapas där långsiktighet, hållbarhet och kvalitet premieras.
Ombildning av hyresrätter till bostadsrätter i Göteborgs ytterstadsdelar: en uppföljningsstudie
28 maj levererade CBA en uppföljningsstudie om den ombildning av hyresrätter till bostadsrätter som skett i tre miljonprogramsområden i Göteborg. Utvärderingen är gjord på uppdrag av Stadsledningskontoret och med hjälp av Radar arkitektur och planering.
Bostadsforskare om bostadskvalitet
Ola Nylander, Paula femenias, Morgan Andersson, Hanna Morichetto och Anna Braide
Bostad, atmosfär och välbefinnande: Mot en ökad förståelse kring sambanden mellan hälsa och bostadens arkitektur
Licentiatavhandling av Hanna Morichetto, 2017
Dåliga material och tillgänglighet driver ombyggnader
Många lägenheter renoveras bara några år efter att de byggts, vilket ger en klimatpåverkan som är 40 procent högre än vad som kan antas vara normalt underhåll. Dåliga material eller oönskade tillgänglighetslösningar är ofta orsaken. Studien ”Arkitektur, materialflöden och relaterad energianvändning i bostäder” om brukardrivna ombyggnader av moderna bostadsrätter har genomförts av Paula Femenias i samarbete med Cecilia Holmström på Tengbom, med stöd av Energimyndighetens program E2B2.
Slutrapport: Arkitektur, materialflöden och energianvändning i bostäder, 2016
Resultatblad: Oväntat stor klimatpåverkan från ombyggnation i bostadsrätter, 2016
Dialog – en snabbare planprocess
I rapporten Mer dialog med fler har Chalmersforskaren Johanna Eriksson undersökt stadsbyggnadsdialogen i Hovås och en pågående dialogprocess i Fixfabriken, Majorna, Göteborg. Medförfattare är Ola Nylander, professor, Chalmers Arkitektur.
Boken Mer dialog med fler kan beställas från Svensk byggtjänst.