25-03-27: Indien har länge varit det land varifrån näst flest utländska studenter (efter Kina) kommer till Chalmers. Det finns potential att locka betydligt fler.
Förra veckan besökte jag Indien, tillsammans med en svensk näringslivsdelegation där flera av delegaterna kom från Chalmers strategiska partnerföretag. Tillsammans deltog vi i Raisina Dialogue 2025, en multilateral geopolitisk konferens som arrangeras av den indiska regeringen sedan 2016 som ett sätt att flytta fram landets positioner globalt.
För Chalmers är den internationella uppkopplingen helt central. Våra ambitioner är att mäta oss med de allra främsta och det innebär att vi måste se hur vi är en del av det globala sammanhanget.
Konferensen, där talare och gäster ofta är på ministernivå i mäktiga världsekonomier är förstås i sig ett intressant sammanhang. En sorts temperaturmätare på det globala nuläget som både återspeglar spänningen mellan Kina och USA och olika länders ambivalenta förhållande till den ryska intressesfären.
Men Indiens betydelse är förstås oberoende av hur intressanta konferenser man arrangerar; vi talar om världens folkrikaste nation, och den femte största ekonomin som redan i år kan komma att passera Japans bruttonationalprodukt och därmed klättra till plats fyra.
Den stora befolkningen – Indien är 150 gånger så folkrikt som Sverige – och den enorma tillväxten är svåra att greppa. Skillnaden i skala handlar inte bara om storlek, det innebär också en kvalitativ skillnad i hur man tänker inom produktutveckling, produktion och entreprenörskap. Detta är väldigt intressant för svenska ingenjörer att lära sig av, precis som ingenjörer i Indien har mycket att lära av oss.
Svensk industri har många verksamheter i Indien och vi har nära samarbete sedan många decennier. Stabilitet i dessa relationer är extremt viktigt i nuvarande snabbt föränderliga värld. Det ger också Chalmers enklare möjligheter att samarbeta med Indien tillsammans med våra strategiska partnerföretag i industrin.
Sverige har, som jag nämnde ovan, länge varit attraktivt för indiska studenter och det finns en jättepotential att locka hit fler. Även om hundratusentals indier varje år studerar vid inhemska tekniska universitet är andelen som blir ingenjörer betydligt lägre jämfört med svenska ungdomar.
Om vi exempelvis skulle kunna upprätta ett bra system för stipendier, finns här en mängd individer med förutsättningar att prestera alldeles utmärkt på våra utbildningar. Chalmers samarbete med strategiska partnerföretag i industrin öppnar för väl fungerande integration mot den svenska arbetsmarknaden och om de svenska regelverken och systemen gjorde att fler skulle kunna lockas att stanna i landet skulle det göra stor skillnad för vår kompetensförsörjning.
Det kan kännas avlägset, men det är tankar som måste tänkas, inte minst i ljuset av den STEM-strategi som många inom vårt fält sätter stort hopp till.
Min övertygelse är att våra ansträngningar att intressera svenska barn och unga för naturvetenskap och teknik måste kompletteras med att vi också lyckas attrahera talang från andra delar av världen. Behoven är helt enkelt så stora.
Samtidigt är det positivt om en hel del av de utbildade ingenjörerna återvänder till Indien, kanske med jobb i svenska bolag. Detta handlar inte om att vi ska ägna oss åt parasiterande ”brain-drain” – med lagom proportion mellan de som stannar och de som återvänder finns det stora vinster i båda länderna.
Martin Nilsson Jacobi, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola
Fotnot:
Chalmers har strategiska partnerskap med ett tiotal av Sveriges viktigaste industriföretag. På resan deltog delegater från partnerföretagen Saab, Ericsson och Volvo Group. Arbetet med dessa långsiktiga samarbeten beskrivs här: strategiska partnerskap
Under vinjetten ”Rektor kommenterar” delar Chalmers rektor och vd sina reflektioner kring aktualiteter som berör utbildning, forskning och nyttiggörande.