2024-11-07: Den 5 november 1829 står för alltid inristat i Göteborgs historia. Då påbörjade den chalmersska slöjdskolan sin verksamhet med en invigningsfestlighet i Frimurarhuset vid hamnkanalen, ett kort stenkast från både Chalmersska huset och Ostindiska kompaniets byggnader och dessutom väldigt nära slöjdskolans första lokaler vid Lilla bommen.
Av det skälet har vi sedan 1991 arrangerat en så kallad William Chalmers-föreläsning på, eller i så nära anslutning som möjligt till detta datum. Det är ett hedersuppdrag där någon av våra professorer ger en populärt hållen introduktion till sitt forskningsfält och alla som är intresserade kan komma och lyssna. Detta är väldigt typiskt för akademin och något jag tycker är sympatiskt – att vårt sätt att fira en högtid ofta innebär att vi arrangerar ett seminarium eller en föreläsning. Eller kanske ger ut en festskrift. Att förmedla kunskap är det finaste vi vet. Både till vardag och till fest.
I år var det Leif Asp som pratade om arbetet med multifunktionella kompositer. Alltså lätta starka material som kan användas i olika konstruktioner, men som samtidigt exempelvis kan fungera som mätinstrument eller lagra elektrisk energi. Det senare, som ofta kallas strukturella batterier, är givetvis av enormt intresse för en hel värld som söker lösningar som kan hjälpa till med en grön omställning. Forskning som gav ett massivt genomslag i medier över hela världen när Chalmers berättade om den i ett pressmeddelande tidigare i höstas.
Förutom att vi alla som var där nu förstår lite bättre hur dessa multifunktionella material faktiskt fungerar var det en fin illustration av hur den här typen av forskning måste bedrivas med inblandning av många kompetenser och akademiska discipliner. Leif som själv är professor i kompositmekanik samordnar insatserna från personer med expertis i fysik och kemi på molekylnivå, men också personer som kan beräkna och analysera funktionen på systemnivå vid en rad olika tillämpningar, exempelvis i olika fordonskonstruktioner. Många bidrar, även från andra lärosäten.
det är slående hur väl de grundläggande tankarna står sig än i dag – både William Chalmers internationella perspektiv och Palmstedts vetenskapliga fokus
Som framgår av rubriken har vi i år alltså utökat firandet av vårt grundande genom att instifta en årshögtid. Det är en högtidlig ceremoni och ett tillfälle att med en rad olika priser uppmärksamma insatser utöver det vanliga. Det kan vara personer på Chalmers som gjort avtryck i vårt sätt att arbeta med jämställdhet, riktigt goda pedagoger från våra krävande utbildningar, personer som gjort att ny kunskap från vår akademiska verksamhet kommit till särskilt stor nytta i samhället eller alumner som verkligen gör skillnad för att världen ska bli bättre. Du hittar mer information om årets pristagare här på Chalmers webbplats.
Det är första gången vi arrangerat en sådan årshögtid, men det lär inte bli den sista. Grundandet av Chalmers är värt att fira varje år och dessutom blir det en sorts uppladdning inför år 2029, när vi firar 200 år. Exakt hur det firandet ska se ut återstår ju att se, men jag gissar att en hel del kommer att ske den 5 november, på dagen två sekel sedan den där torsdagen i frimurarnas hus 1829 när min företrädare, Carl Palmstedt höll sitt invigningstal. Som lärjunge till kemisten Jacob Berzelius, en vetenskapsman av internationell kaliber, hade Palmstedt redan då den viktiga kopplingen till den absoluta forskningsfronten.
Det är på många sätt länge sedan, samtidigt är det slående hur väl de grundläggande tankarna står sig än i dag – både William Chalmers internationella perspektiv och Palmstedts vetenskapliga fokus. Det är verkligen värt att fira.
Martin Nilsson Jacobi, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola
Under vinjetten ”Rektor kommenterar” delar Chalmers rektor och vd sina reflektioner kring aktualiteter som berör utbildning, forskning och nyttiggörande.