"Vi måste få fler kvinnor att söka – och stanna"

Drömmen om det framtida yrket föddes redan när Carina Persson var liten. En kväll tittade hon upp mot stjärnhimlen och frågade sina föräldrar vad de lysande prickarna var för något. Svaret väckte en nyfikenhet som inte har stillnat sedan dess.

– När jag fick veta att vi är omgivna av andra solar långt ute i rymden kände jag: Wow! Tänk om det finns andra som tittar ner på oss? För mig är astronomi en sorts kreativ fysik som handlar om de riktigt stora frågorna: Varifrån kommer vi, hur hänger allt ihop, och naturligtvis – kan det finnas liv på andra planeter?

Nästan ett halvt sekel senare blickar Carina Persson ut mot havet och de tre mäktiga rymdteleskopen som avtecknar sig mot horisonten. Platsen är Onsala rymdobservatorium, där hon tillbringat otaliga forskningstimmar de senaste åren.

– Det här är en fantastisk plats! säger hon.

Slitsam finansieringsstress

Carina Persson är docent och astrofysiker på Chalmers institution för rymd-, geo- och miljövetenskap. Hon är en av relativt få forskare i världen som forskar om exoplaneter – planeter kring andra stjärnor – och hon stortrivs med sitt jobb. Idag känner hon trygghet i sin anställning och frihet och stöd i sin forskning. Men vägen dit har varit både krokig och lång.

När Carina Persson knep en av få doktorandtjänster i Sverige som då fanns inom astronomi var hon ensamstående fyrbarnsförälder. Efter doktorandtiden hade hon inga möjligheter att följa uppmaningen om att göra sin post doc utomlands. Istället fortsatte forskningsresan på Chalmers, i många år som externt finansierad forskare. Att ha en tjänst med extern finansiering innebär att forskningen inte finansieras av lärosätet, utan av externa forskningsfinansiärer. Carina sökte själv medel till alla de forskningsprojekt hon ledde, en situation som i längden blev slitsam.

– Det är oerhört pressande att aldrig veta om du kommer ha ett jobb mer än för en viss tid framåt, särskilt när du har familj. Och det är tufft att dra in pengar för både dig själv och en doktorand, framför allt som ung forskare. För mig kändes det också mentalt nedslående att Chalmers inte verkade värdesätta mig, och jag var nära att ge upp många gånger. Jag tror många bra forskare, inte minst kvinnor, försvinner till industrin som har helt andra arbetsvillkor, säger hon.

Basfinansiering gav trygghet och arbetsglädje

År 2020 ändrades situationen tack vare Chalmers jämställdhetssatsning Genie, som gjorde att Carina Persson kunde erbjudas en basfinansierad tjänst. Vid en basfinansiering betalas halva lönen av lärosätet – och i Carinas fall står Genie för de första fyra årens finansiering från Chalmers, för både henne och en doktorand.

– Det kändes fantastiskt! En basfinansiering innebär en trygghet som gör mig mer kreativ i mitt tänkande. Nu känner jag att Chalmers tror på mig, och jag har en helt annan glädje i jobbet, säger hon.

Nyckel till banbrytande forskning

I Chalmers vision pekas en högre andel basfinansierade tjänster ut som en nyckel till vetenskapligt risktagande, och därmed möjligheten att nå verkligt banbrytande forskningsrön. Carina Persson håller med.

– Utan en basfinansiering är det lätt att bli fegare i sina beslut, och satsa på säkra områden som garanterat ger publiceringar. Men för att upptäcka något riktigt nytt måste du våga avvika från det som är konventionellt! Det kanske inte blir lika många artiklar, men de som publiceras är mer nyskapande. Som basfinansierad upplever jag en helt annan frihet, och vågar utforska nya idéer, säger hon.

Viktig rekryteringsstrategi

Att stötta rekryteringar för att ändra den ojämna könsbalansen på Chalmers är ett av Genies främsta mål. Genie-stödet till basfinansieringar var en del av den strategin, och på många – men inte alla – institutioner är en övervägande andel av den basfinansierade fakulteten män. Samtidigt hade basfinansieringsprogrammet, som pågick 2020–2022, fler syften.

Programmet startade också som ett sätt att rekrytera på nära håll, för att öka mångfalden och excellensen. Det gav en möjlighet att behålla och satsa på forskare som är strategiskt viktiga på institutionen, och som genom satsningen fick stabilitet att växa och utveckla sin forskning.

Just detta tycker Carina Persson är centralt i Chalmers jämställdhetsarbete.

– Vi kommer aldrig nå en jämn könsbalans om vi inte gör aktiva, medvetna satsningar. Det är oerhört viktigt att fler kvinnor vill komma till Chalmers, och att de också vill stanna. Annars riskerar vi att förlora många av de bästa, säger hon.

Gynnar forskningen och arbetsklimatet

Då och då har hon stött på kritik mot Chalmers jämställdhetssatsningar, särskilt när det handlar om rekryteringar. Hon känner stark ilska över de resonemang som ibland förs, och bilden av att en specifik satsning på kvinnor skulle leda till att mindre kompetenta kandidater får anställning.

– Naturligtvis ska vi inte anställa på sämre meriter, men det finns så många kvinnor som har precis alla meriter men ändå inte kommer i fråga. Det är därför jag bli arg när jag hör människor säga: ”Vi ska inte prioritera kön, utan kompetens.” Män har i alla tider prioriterat varandra, och kvinnor är inte mindre kompetenta än män! Det finns inga objektiva jämförelser mellan kandidater, vi människor har en tendens att söka oss till det vi känner igen och kan relatera till. Det gör att meriterade kvinnor riskerar att sorteras bort när män väljer män, säger hon.

Hon påpekar att när andelen kvinnor ökar inom ett område så uppmuntrar det fler kvinnor att söka sig dit. En jämnare könsbalans är också viktig för att vara en förebild och locka kommande generationer till Chalmers. Dessutom ger det ett bättre arbetsklimat, framhåller hon.

– I mer blandade grupper blir det en annan atmosfär, fler tankesätt och nya infallsvinklar. Det banar i sin tur väg för bättre forskning och undervisning. Men framför allt tycker jag att jämställdhet är en fråga om demokrati: hälften av befolkningen har inte fått samma möjligheter! Jag upplever att många, även på Chalmers, inte är intresserade av jämställdhet på riktigt utan gör minsta möjliga för syns skull. Men det finns inga genvägar. Att ändra strukturer och invanda tankesätt är jobbigt och kräver självrannsakan. Men det är helt nödvändigt om Chalmers ska nå jämställdhet på riktigt, säger hon.

Mer om basfinansiering

• En basfinansierad tjänst innebär att lärosätet betalar en del av forskarens lön. En tjänst med extern finansiering innebär att forskningen inte finansieras av lärosätet alls, utan helt av externa forskningsfinansiärer. Den externa forskningsfinansieringen kan komma från olika källor som exempelvis EU:s ramprogram, forskningsråd, innovationsmyndigheter, den privata sektorn eller stiftelser. 
• Chalmers fasta fakultet uppdelad på externfinansierade och basfinansierade, data från 2023 och (2018): 25% (30%) kvinnor i den externfinansierade fakulteten och 28% (22%) i den basfinansierade
• Åren 2000 -2022 kunde fyra forskare gå från externt finansierade till basfinansierade tjänster på Chalmers, tack vare stöd från jämställdhetssatsningen Genie

Läs mer om Genie - Gender Initiative for Excellence