Vad krävs för att stärka Sveriges klimatpolitik inför kommande utmaningar?

Filip Johnsson är professor i energisystem vid Chalmers och en av ledamöterna Klimatrådet. Här kommenterar han årets rapport:
– Först och främst konstaterar vi att det nu är en svår situation för hela det globala samarbetet, samtidigt som höjningen av den globala medeltemperaturen 2024 för första gången gick över 1,5 grader och i Sverige ökade utsläppen av växthusgaser på grund av politiska beslut, säger Filip Johnsson.

– Vi har två huvudrekommendationer till regeringen:

• Sverige behöver stödja EU:s globala klimatledarskap – inte minst genom att vi når våra egna EU-åtaganden till 2030. Det behövs beslut nu under 2025, främst vad gäller transporterna och skogen.
• Alla sektorer behöver ställa om. Vi har i år särskilt analyserat jordbruket och konstaterar att där finns möjliga kostnadseffektiva klimatåtgärder. Men för att jordbruket ska kunna bidra mer till klimatmålen behöver regeringen samla aktörerna i en tydligare strategi och besluta om starkare styrmedel.

– När det gäller EU, så är EU inte starkare än sina medlemsstater och därför är det viktigt att Sverige och är med och aktivt driver EU:s klimatpolitik och ser till att den inte försvagas, säger Filip Johnsson.

I rapporten pekar rådet därför på att regeringen bör:

• Verka för att det så kallade 55%-paketet upprätthålls och genomförs så som fastställts, så att EU och Sverige kan nå sina klimatmål.
• Ge ett ovillkorat stöd för ett ambitiöst och konkret klimatmål till 2040. Involvera relevanta myndigheter i en bred process för att vidareutveckla förslag till EU-lagstiftning och styrmedel bortom 2030.

– När det gäller mitt eget område – energisystemets utveckling – så rekommenderar vi regeringen att:

• Snarast genomföra en bred konsekvensanalys av olika vägar för Sveriges elektrifiering som omfattar samtliga fossilfria elproduktionstekniker samt möjligheter till flexibilitet i elnäten och energilagring. Samtidigt behöver goda förutsättningar för ny förnybar elproduktion i närtid snabbt återställas.
• Att fortsätta utveckla politiken för att stödja industrins klimatomställning, inte minst genom förbättrade tillståndsprocesser, stärkt offentlig infrastruktur, kompetensförsörjning och utökade finansieringsmöjligheter.

– Vi är alltså bekymrade över det väldigt ensidiga fokuset på kärnkraft som riskerar att inverka negativt på investeringar i annan elproduktion som kan etableras inom de närmaste 10–15 åren, innan ny kärnkraft kan finnas på plats.

Rapporten presenterades den 20 mars, 2025. Läs rapporten i sin helhet (PDF) >>.

Du kan också se i efterhand när rapporten lanserades på klimatpolitiska rådets webbplats.

Fakta:

I juni 2017 antog riksdagen med bred majoritet ett nytt klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Syftet med ramverket är att säkerställa långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle att genomföra den omställning som krävs för att Sverige ska nå sina klimatmål. Ramverket skapar ordning och reda i klimatpolitiken och är en nyckelkomponent i Sveriges arbete med att leva upp till det globala Parisavtalet. Det klimatpolitiska ramverket innehåller tre delar: klimatmålen, klimatlagen och Klimatpolitiska rådet. Klimatlagen lagfäster att regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå ifrån det långsiktiga klimatmålet och anger hur arbetet ska bedrivas.

Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan. Rådet har åtta ledamöter med hög vetenskaplig kompetens inom relevanta områden och stöds av ett kansli med fyra anställda.

Enligt regeringens instruktion är Klimatpolitiska rådets uppdrag att ”utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat”.

Relaterade länkar: 

Klimat- och näringslivs­­departementet 
Klimatpolitiska rådet