Utredning om styrmedel för cirkulär ekonomi överlämnad till regeringen

Uppdraget har varit att utreda inom vilka områden och på vilka sätt som ekonomiska styrmedel – moms och sociala avgifter undantagna – kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Särskilt fokus har varit på områden med en betydande miljö- eller klimatpåverkan, ”där styrmedel på ett betydande och samhällsekonomiskt effektivt sätt kan främja omställningen”, som det heter i uppdragsformuleringen.

Det handlar om påverkan såväl inom som utom Sveriges gränser, i linje med generationsmålet att till nästa generation överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta – utan att också orsaka miljö- och hälsoproblem utanför landet.

Nu är utredningen klar och fungerar som en bred kunskapsöversikt som många kan få nytta av. Det är sannolikt den första av sitt slag i världen.

– Analyserna tar sikte på marknads- och policymisslyckanden som förhindrar utvecklingen av en cirkulär ekonomi. För att hantera det behövs vanligen flera olika styrmedel och att de kombineras på lämpligt sätt för att få en samhällsekonomiskt effektiv omställning, berättar Maria Ljunggren, som är docent vid avdelningen för miljösystemanalys på institutionen för teknikens ekonomi och organisation på Chalmers.

Föreslår områden att fokusera på

Kommittén har kommit fram till att ekonomiska styrmedel, till exempel en skatt, framför allt bör övervägas för produkter där miljö- och klimatpåverkan är mycket omfattande, där en stor del av påverkan sker under produktionen, och där materialåtervinning eller alternativa material inte kan förväntas vara storskaliga alternativ för de kommande åren.

– Utifrån detta bedömer kommittén att ekonomiska styrmedel i form av en skatt är intressant att undersöka närmare för textilier, plast och animaliska produkter, och om skatten dessutom kan differentieras för att styra mot exempelvis minskad användning av primära material och längre livslängd, säger Maria Ljunggren. Med primära material menas nytillverkade material.

Kommittén föreslår också att utreda direkta subventioner för att främja till exempel återanvändning och reparationer och stöd till utveckling av materialåtervinning samt att utveckla producentansvaren med differentierade avgifter baserat på produktegenskaper. 

Viktigt att Sverige är aktivt

En faktor som spelar in är att regelverken inom EU får allt större betydelse. Det gör att utrymmet för men också behovet av nationella styrmedel minskar. Därför blir det allt viktigare att Sverige är aktivt i utvecklingen av de EU-gemensamma regelverken, slår utredningen fast.

– Sverige kan både komplettera med egna styrmedel och medverka till att de europeiska regelverken blir så bra som möjligt. Sverige kan också lära av andra länders exempel, som Frankrike vad gäller textilskatt och Österrike kring subventioner av återbruk och reparationer.

Kunskap till nytta för politiken

Det är viktigt att Chalmers forskare medverkar i offentliga utredningar, anser Maria Ljunggren:
– Chalmers sitter på viktig kunskap som är till nytta för utveckling av svenska och europeiska strategier och regelverk. Det var avgörande för utredningen att flera etablerade områden – nationalekonomi, juridik och miljövetenskap – samverkade inom det nya sammanhang som ekonomiska styrmedel för cirkulär ekonomi innebär, menar Maria Ljunggren, och tillägger att hon också ser en stor fördel att kunna ta med sig erfarenheter och nya kunskaper direkt in i forskningen och undervisningen. 

Här kan du läsa utredningen Om ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär ekonomi (SOU 2024:67)

Om utredningskommittén: 

2022 beslutade den dåvarande regeringen att tillsätta en utredningskommitté om styrmedel för cirkulär ekonomi. Kommittén har bestått av docent Maria Ljunggren från Chalmers tekniska högskola, Carl Gustav Fernlund som är tidigare domare i EU-domstolen och professor Patrik Söderholm från Luleå tekniska universitet samt sekreterarna Tobias Persson, Lina Jonsson, Helen Lindqvist och Marianne Bergqvist. Läs mer om utredningens direktiv